Annons

Annons

Louise gör mode för rullstolsburna: ”Man kan följa sina drömmar – även i rullstol”

Louise har alltid älskat 
kläder och mode. Och 
i höstas gick en stor dröm 
i uppfyllelse när hennes examenskollektion med jeansdesign för rullstolsburna gjorde stor succé runt om på visningar 
i Europa. – Jag vill visa att man 
kan följa sina drömmar. Även i rullstol.

Dela
(422)

Kläder ska vara roliga och sitta snyggt även om du är rullstolsburen, tycker Louise.

Som barn älskade Louise Linderoth att dansa, tävlade i bugg och gymnastik. Men när hon var tio år drabbades hon av lunginflammation under sommarlovet och det skulle förändra allt.

– Det var soligt, varmt och jag hade varit iväg på kollo i någon vecka. Jag var dålig på att äta och plötsligt fick jag feber och mamma fick komma och hämta mig, berättar Louise.

Annons

Först verkade det vara halsfluss, men efter några veckor med hög feber fick hon även fruktansvärt ont i magen.

Hon spenderade mesta tiden i sjukhussängen, för märkligt nog kunde hon inte längre gå.

Inflammationen från lungorna hade spridit sig till den känsliga ryggmärgen, som snabbt hade svällt upp och därmed skadat hennes nervbanor. Vad varken Louise eller någon annan visste då var att det var en skada som aldrig skulle kunna repareras.

– Det tog ett år innan jag fick en riktig diagnos. Jag kunde inte gå, inte springa och verkligen inte dansa. På magnetröntgen hade de sett att skadorna var svåra och lite klumpigt meddelade de att jag aldrig skulle kunna gå som vanligt igen, säger Louise som fick en rullstol.

Efter en tid försökte hon ändå testa med kryckor vid sidan om.

– Jag hade börjat i en ny skola med musikinriktning och de hade ju aldrig sett mig innan jag fick min skada. Jag blev faktiskt mobbad för rullstolen, berättar Louise.

Det var en känslig ålder och på ungdomssajten Lunarstorm kunde hon få kommentarer som satte sig djupt.

– En gång hade jag lagt ut en bild där rullstolen syntes i bakgrunden. Jag hade inte tänkt på det själv, men kallades allt möjligt elakt och efter det gömde jag alltid undan kryckor, rullstol och annat avslöjande när jag skulle ta bilder. Jag ville inte att någon skulle se, säger Louise.

Lärde sig sy

Hon tränade upp sig i att hoppa fram med kryckorna. Det kändes bättre, men kommentarerna satt ändå kvar.

– De tog mig väldigt hårt.

Louise kämpade på och ansträngde sig för att bygga upp sin egen person. Hon hade haft en identitet i dansen, men hon hade också alltid älskat kläder och mode. Det fick bli en utväg.

Hon började umgås lite med en fem år äldre tjej som var dotter till en av hennes mammas kompisar.

– Det var hon som lärde mig att sy på symaskin. Jag var elva år och hon var kanske 16–17 år. Men det funkade ändå, berättar Louise.

Hon sydde mer och mer kläder och fortsatte med det ända upp till efter gymnasiet.

– Men sedan hade jag en period då jag hellre ville skapa på andra sätt och jag gick på folkhögskola där jag lärde mig måleri, trä, hemslöjd och silversmide också. Tror faktiskt att jag kan ha haft nytta av det, säger Louise.

Hela tiden jobbade hon sig fram på kryckor, jämfotahoppen var slitsamma. Men än så länge tyckte hon ändå att det var värt det och dessutom hade glädjen 
i att sy kommit tillbaka.

Det blev fler folkhögskolor, men nu med sömnad och mode på schemat. Hon hade ett klart mål och det var att bli bra nog för att kunna ta sig in på Textilhögskolan. Det gällde att samla på sig arbetsprover och något att visa upp.

– Jag fick träna på kroki, skissa, sömnad – allt.

Periodvis drabbades hon av prestationsångest och det var läskigt att skicka in ansökan.

– Jag kom in på andra försöket. Det var en härlig känsla.

Louise blev äntligen en av de lyckliga på den treåriga Modedesignutbildningen som ligger i Borås.

– Det har varit tufft, men roligt. Vi har verkligen satts på prov hela tiden. Det var tur att jag ändå hade så mycket erfarenhet.

Accepterade rullstolen

Under sin tid på skolan hade hon praktik på MQ och fick lära sig mer om produktion, vilket hon upplevde var viktigt för fram
tiden. Men samtidigt kände hon sig alltmer trött, både fysiskt och psykiskt.

– Jag bestämde mig för att tänka om angående rullstolen. Jag accepterade att situationen skulle bli så mycket bättre om jag började använda den igen i stället för att kämpa onödigt mycket med kryckor, säger Louise.

Det var ett stort steg, men när hon väl öppnat upp dörren för detta nya tänkande så fanns det ingen väg tillbaka.

– Jag fick stöd genom att titta på Youtube-videor av andra i rullstol och på realityserien Push Girls, förklarar Louise.

Just serien Push Girls har inspirerat många världen över och är en serie om fyra tjejer som sitter i rullstol, men som vägrar låta det hindra dem från att ha vanliga liv.

–  De gjorde spännande saker, hade karriärer och en hade till och med danskurser.

Trots inspirationen tog det emot för Louise att ta sig utanför hemmet i en rullstol och att sedan använda den i alla situationer. Men så kom hennes mamma på besök.

– Jag hade bett henne ta med min gamla stol som stod i förrådet med en filt över sig.

Det skulle bli en stegvis förändring, men sent en natt så vågade hon sig ut.

– Mamma följde med och det var så häftigt. Jag behövde inte bli trött, utan kunde ta in alla dofter, titta på byggnader länge och uppleva allt runtomkring. Då kände jag att det här nog skulle bli bra i alla fall, berättar Louise.

Lättare med rullstolen

En tid senare vågade hon sig ut bland människor i dagsljus, sittande i rullstolen utan att det kändes konstigt.

– Det enda jag önskar är att fler kunde se bortom mina hjälpmedel och se mig. Alla som sitter i rullstol är olika precis som människor i övrigt.

För att slippa förklara sig för alla som känt henne i första hand som hoppande på kryckor så la Louise ut ett inlägg på Facebook.

– Jag ville få det ut ur världen. Det var ju inte så märkvärdigt, det hade blivit för tröttsamt med kryckorna och jag var trött på att jämt vara andfådd.

Louise fick mycket stöttning och började anpassa sig till situationen.

– Det är som det är. Nu vill jag bygga upp mig själv och det är mycket lättare när jag kan använda rullstolen. Jag känner mig tryggare än någonsin i sociala sammanhang. Det är en ny styrka, förklarar hon.

Louise fick också härlig energi till sitt examensarbete. Den examenskollektion som varje elev enskilt skulle designa, producera och presentera skulle i Louises fall bli något alldeles extra.

– Jag ville utgå från mig och mitt nya liv. När man gillar denim och jeans, men sitter i rullstol så passar allting så mycket sämre. Det är inte kläder som är gjorda för att sitta ner i första hand, säger Louise.

Kollektion som inspirerar

Men hon tog sig an utmaningen och testade alla kläder på sig själv. Kollektionen blev en del i att acceptera rullstolen till hundra procent. Med detta som utgångspunkt började hon att jobba.

– Nu när man kan se resultatet är det viktigt att förstå att det är en konstnärlig modekollektion för catwalken, något att bli inspirerad av. Det är inte en kundkollektion som fungerar i vardagen, utan överdrivet, berättar Louise med eftertryck.

– Det ska vara lite utmanande för tanken.

Ändå kunde hon inte ana vilken succé hennes visning skulle göra. Först på Stockholm Fashion Week, sedan i London och nu senast i Bryssel.

”Kanske den 
mest inspirerande kollektionen” skrev modemagasinet Vogue om Louises examens-
kollektion.

– Det har varit helt galet. Det känns som en bekräftelse, att det var värt att våga. Men jag hade verkligen inte förväntat mig det.

Louise fick också glädjen att se delar av sin kollektion i Vogue Magazine och den säkert utomjordiska känslan att få mycket beröm av samma tidning.

– Jag kommer att fortsätta nu och självklart göra mer kläder som även fungerar för den sittande positionen. Sedan skulle jag gärna föreläsa också, säger hon och återgår till symaskinen.

– Jag vill visa att man kan följa sina drömmar. Även i rullstol.

Text: Susanne Stamming  Foto: Susanne Stamming, Mathias Nordgren

Läs mer:

69-åriga Maye Musk är ny makeupmodell för CoverGirl

maye-musk-covergirl-modell


Läs mer om:

Dela
(422)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…