Annons

Annons

Juristen om utvisningarna: ”Inte överens med Migrationsverket”

Trots att säkerhetsläget i Afghanistan blivit allt sämre den senaste tiden får allt färre afghaner stanna i Sverige. Det är en ekvation som inte går ihop, enligt Anders Sundquist som är chefsjurist på Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar. "Det är mycket märkligt", säger han.

Dela
(1)

I augusti 2017 kom Migrationsverket med ett nytt rättsligt ställningstagande, där de konstaterade att situationen i Afghanistan är fortsatt allvarlig, men att det finns områden som är säkrare än andra. Och för tillfället anses inte konflikten drabba alla i landet, vilket gör att den nivå som krävs för att låta alla asylsökande därifrån få uppehållstillstånd inte uppnås.

Annons

Men alla är inte av samma åsikt som Migrationsverket. Människorättsorganisationen Amnesty International gick i höstas ut och sa att de anser att ingen borde återsändas till landet överhuvudtaget.

– Jag vill verkligen poängtera att det är extremt sällan som vi gör en sådan bedömning. Jag kan inte minnas när det var senast, sa Madelaine Seidlitz, jurist och ansvarig för flykting- och migrationsfrågor på Amnesty, till tidningen ETC i oktober.

”Läget i landet blir allt sämre”

Anders Sundquist är chefsjurist på Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar och har lång erfarenhet av att jobba med asylsökande. För honom är det problematiskt att så många asylsökande återsänds till Afghanistan.

Tusentals människor demonstrerade mot utvisningarna av ungdomar till Afghanistan på Medborgarplatsen i Stockholm i augusti 2017. Bild: Björn Lindahl/Aftonbladet/IBL

Under årets fem första månader avgjordes 4 975 asylärenden med afghanska medborgare. Av dem fick 1 459 bifall, enligt Migrationsverkets statistik.

– Det vi på Rådgivningsbyrån har problem med här är bedömningen av de faktiska förhållandena i Afghanistan. Där är vi inte överens med Migrationsverket. Det vi kan läsa av olika rapporter är att läget i landet blir allt sämre och då är det mycket märkligt att det beviljas färre uppehållstillstånd till afghaner, säger han.

Utvisning av afghanska medborgare

Sedan 1991 har den ideella organisationen Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar gett kostnadsfri juridisk rådgivning i migrationsrättsfrågor. Byråns jurister agerar juridiska ombud till asylsökande och verkar aktivt för att skapa opinion för en rättssäker asylprocess.

Anders Sundquist säger att de afghaner som söker asyl i dag skiljer sig mycket på gruppnivå från de som sökte asyl under 1990-talet. Då var många välutbildade akademiker som ofta haft en hög position i samhället. I dag är många av de som kommer hit barn och tonåringar, många har växt upp i Iran eller Pakistan och aldrig ens bott i Afghanistan.

Därför är det extra problematiskt att skicka tillbaka unga människor dit, anser Anders Sundquist. Att så snävt dra en linje vid 18 års ålder tycker han är fel.

– Om man är barn ska man betraktas som i behov av skydd, det har Migrationsdomstolen sagt i en dom. Då finns det förstås specifika förhållanden som man kan ta i beaktande, som att man inte kan vara barnsoldat om man inte är barn. Men gränsen då man kan riskera att råka ut för sådant går inte nödvändigtvis vid 18 år. Bara för att du är 18,5 år betyder inte det att solen skiner och allt löser sig. De här grabbarna skickas tillbaka till något de inte alls känner till.

”Varför är man så nitisk?”

Och det finns fler saker i Migrationsverkets bedömning av de unga afghanernas asylskäl, som Anders Sundquist anser är anmärkningsvärda. Bland annat tycker han att man i Sverige för ofta misstror dokumentation som kommer från landet.

– I många delar av världen vet vi att barn inte registreras direkt efter födseln, utan vid ett senare tillfälle. I Afghanistan är det så – men också i många andra länder, och då borde vi inte lita på papper som kommer därifrån heller. Varför är man så nitisk i förhållande till just Afghanistan? För att vi ska ge bevisvärde till något dokument ska det i princip se ut som ett svenskt id-kort med hologram, men i största delen av världen är det bara ett papper. Klart att det går lätt att förfalska, men vad ska vi göra åt det?

Ökade produktionskrav hos Migrationsverket

Grundproblemet, som Anders Sundquist ser det, är egentligen att hela asyllagstiftningen i Sverige inte håller måttet. Lagstiftningen började regleras först på 1960-talet och är därför inte särskilt välutvecklad, menar han.

Den svenska asyllagstiftningen är inte särskilt välutvecklad, enligt Anders Sundquist. Bild: IBL Bildbyrå

Att regeringen dessutom införde en ny lag i juli 2016, som innebär att asylsökande som huvudregel får tidsbegränsade uppehållstillstånd i stället för permanenta, gör inte saker och ting lättare.

– Och ovanpå det lägger man ett direktiv om att Migrationsverket måste öka produktionsnivån. Då anställer man fler, varav de flesta är noviser. Det höjer inte direkt kvaliteten på handläggningen.

Kritik mot åldersbedömningar

De omdebatterade åldersbedömningarna av unga asylsökande är Anders Sundquist tveksam till. Han menar att det finns för många frågetecken för att den ska kunna anses vara helt tillförlitlig. Flera läkare och experter har ifrågasatt metoden, medan till exempel Socialstyrelsen i sin granskning har bedömt att magnetröntgenundersökning kan vara användbar i åldersbedömningarna.

Anders Sundquist menar att Migrationsverkets handläggare inte borde stirra sig blinda på åldersbedömningarna.

– Ju fler läkare som säger att det här inte funkar så bra, desto mer måste man ta hänsyn till det när man värderar bevisläget. Man måste titta på andra saker också, som att det finns personal på HVB-hem som säger att den här killen beter sig som en typisk 16-åring. Dessa saker måste vägas mot varandra och där tycker inte jag att Migrationsverket och -domstolarna tar sitt ansvar.

Men trots sin kritik menar Anders Sundquist att det också finns ljusglimtar, och att den svenska asyllagstiftningen håller ”en hyfsad nivå” jämfört med många andra länder.

– I stort sett funkar det. Hade jag tyckt att varje beslut blev fel hade jag nog inte orkat jobba med det här i så många år.

Rådgivningsbyråns medlemmar och tillika huvudmän är Caritas Sverige, Rädda barnen, Svenska kyrkan och Stockholms stift.

Läs mer: Joannas sorg efter utvisningen av Sha, 19: ”Grät i 24 timmar”

19-åriga Sha utvisades och fick lämna sin svenska familj efter att ha fått avslag på sin asylsökan


Läs mer om:

Dela
(1)



Annons


Annons

Laddar nästa sida…