Annons

Annons

Jenny fick två hjärtinfarkter vid 26

Hon var bara 10 år när hennes pappa sa "Jag älskar dig" och sedan föll ner död framför henne. Han hade fått en hjärtinfarkt. Så när Jenny själv drabbades, bara 26 år gammal, satte det igång en våg av ångest i henne. Skulle hon också dö nu...?

Dela
(8)

5
Visa bildspel

/
Jenny fick två hjärtinfarkter vid 26
Jenny fick två hjärtinfarkter vid 26
Jenny fick två hjärtinfarkter vid 26
Jenny fick två hjärtinfarkter vid 26
Jenny fick två hjärtinfarkter vid 26
...
Visa mer

Det har gått drygt åtta år men för Jenny Javerud har den där vårdagen 2007 som förändrade hennes liv etsats in i minnet för alltid.

—Armarna domnade och blev tunga och jag fick ett tryck över bröstet. Något var helt fel i kroppen och det kändes väldigt obehagligt.

Annons

Väninnan Hanna körde henne till sjukhuset i Ystad där hon undersöktes och skickades hem med ett recept på antibiotika mot luftvägsinfektion. Hemma igen mådde hon allt sämre, armarna domnade igen och smärtan i bröstet tilltog. Sent på kvällen åkte Jenny tillbaka till sjukhuset.

—Det visade sig att jag hade en pågående hjärtinfarkt och jag skickades med ambulans till Lund i full fart. Där opererades jag akut. Läkarna gick in via ljumsken och gjorde en ballongvidgning i ett kärl där jag hade en förträngning.

Jenny var då 26 år och hade drabbats av en sjukdom som oftast äldre får. Att det var en hjärtinfarkt som orsakat smärtan hade hon inte kunnat föreställa sig.

—Jag förstod knappt vad som hände, jag var så himla rädd och chockad.

Minnen av pappas död

Hon skickade tillbaka till sjukhuset i Ystad för vård på hjärtintensivavdelning. Alla andra på avdelningen var 70 plus och Jenny kunde inte fatta att hon som var så ung låg där. Det var svårt att ta in vad som hade hänt och hon mådde psykiskt dåligt. Samtidigt trängde sig minnen på från när hon var tio år och hennes pappa fick en hjärtinfarkt.

—Det var bara vi två hemma och han sa att han inte mådde bra. Sedan sa han att han älskade mig och jag undrade varför han sa det, men jag sa att jag älskade honom också. Det var det sista han sa till mig, sedan gick han ut på balkongen och när han kom in igen föll han ihop på golvet.

Jenny ringde först en klasskompis och sedan larmade kompisens föräldrar ambulans, men hennes pappa var redan död när han kom till sjukhuset. Han blev bara 38 år.

—Jag var livrädd och funderade så klart på om jag också skulle dö nu när jag drabbats av samma sak som han, säger Jenny.

En vecka senare fick hon en ny hjärtinfarkt och ytterligare en ballongvidgning gjordes.

Det kändes som att livet hängde på en skör tråd. Hon fick veta att hjärtproblemen var ärftliga och risken att drabbas förstärktes av att hon dessutom hade högt blodtryck, var överviktig och rökare.

—Jag fick en så kraftig dödsångest att jag inte kunde vara ensam. Jag kunde inte hantera det jag hade varit med om, jag bara grät hela tiden.

Jenny gick till en psykolog en gång i veckan för att ta sig genom krisen. Stödet från sambon Per, som hon varit tillsammans med sedan hon var 18 år, och hennes familj betydde mycket.

—Min lillasyster Jannike har stöttat mig genom allt. Hon har varit med på sjukhuset och suttit med på många möten med läkare och annan sjukvårdspersonal. Vi har pratat mycket.

Ångest som gör ont

Även husdjuren hunden Caesar och katten Frank hjälpte henne att så småningom må bättre.

—När man är sjuk är djuren alltid extra snälla, de känner på sig att man inte mår bra. Det betyder också mycket att man har dem att ta hand om. Man måste ju gå upp och gå ut med hunden, det går inte att ligga kvar i sängen och tycka synd om sig själv.

Åren efter hjärtinfarkterna var jobbiga. Hela livet kretsade kring det som hänt. Det tog tid för Jenny att komma tillbaka och må bra igen. Flera gånger fick hon så ont i bröstet att hon trodde hon fått ännu en infarkt och åkte in till sjukhuset, men det var ångesten som gjorde att hon fick fysiskt ont.

Jenny fick dessutom veta att hon inte skulle kunna skaffa barn eftersom hennes hjärta inte skulle klara av det. Det var en stor sorg eftersom hon gärna ville ha barn och hade haft två sena missfall före infarkterna. Hon planerade att sterilisera sig för att inte bli gravid av misstag, men valde att sätta in en spiral i stället.

—Till att börja med försökte jag leva hälsosamt. Jag slutade röka och började äta nyttigare och motionera, men sedan föll jag tillbaka i gamla vanor. Jag åt för att må bättre, det blev ett sätt att döva ångesten över att bli sjuk igen.

Vändpunkten kom för drygt tre år sedan när Jenny fick diabetes. Hon vägde då 85 kilo till sina 156 centimeter och kände att hon måste förändra sitt liv. Hon hade gjort flera försök att gå ner i vikt, men alltid gått upp igen. Det bestämdes att hon skulle opereras för att bli av med övervikten och det gjordes en gastric bypass-operation, då magsäcken sys ihop för att bli mindre och en del av tunntarmen kopplas bort.

I och med operationen försvann diabetesen och sakta men säkert gick Jenny ner i vikt och väger i dag 47 kilo.

—Det var en jobbig operation, men det var det värt. Jag trivs med min kropp och det är jätteskönt. Nu äter jag hälsosamt och mindre portioner, mitt knep är att lägga upp maten på en assiett. Men visst händer det att jag äter kakor ibland, säger Jenny med ett leende.

Hjärtinfarkterna gjorde också att Jenny funderade över vad som är viktigt i livet och hon bestämde sig för att utbilda sig. Hon läste in gymnasiekompetens på Komvux och efter magsäcksoperationen började hon läsa till undersköterska på distans.

—Jag vill arbeta med funktionshindrade.

Jenny tar fortfarande flera mediciner och går regelbundet på kontroller på sjukhuset. Trots att hon det senaste halvåret fått en blodpropp och brustet magsår ser framtiden ljusare ut nu. Jenny har fått klartecken av hjärtläkarna att bli gravid.

—Vilken tur att jag inte steriliserade mig. Min högsta dröm är att få barn och det skulle vara underbart att bli mamma.


Läs mer om:

Dela
(8)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…