Annons

Annons

En sån liten filur

Dela
(0)

Det var inte första gången jag såg henne, men eftersom hon var ganska ensam den här gången fick hon hela min uppmärksamhet. Och vilken festlig liten filur! Rund som en boll, hårig över hela kroppen, långbent och med en våldsamt lång tunga. Först stod hon helt stilla i luften, som en liten kolibri, och stack ner sin tunga i blommorna (det är tungan som ser ut som ett lite tjockare ben i framändan). Sen landade hon och hade, vad jag kunde förstå, ett väldigt bry med att få rätt på alla sina sex spinkiga ben. Sen var hon plötsligt i luften igen och förflyttade sig svävande med ryckiga tag mellan olika blommor. Vingarna gick så fort att de inte syntes.

Annons
Gilla Hemmets på Facebook

Jag kom på mig själv med att tycka att hon var söt. Och jag visste hennes namn. Stor svävfluga! Det finns en mindre svävfluga också men den har inget mörkt framme på vingen. Därför kan man lätt skilja dem åt – om de bara håller vingarna stilla.  

Men vem var hon egentligen? Varför svävade hon på så där? När jag kom hem slog jag i mina böcker. Det visade sig att hon inte var så rar och gullig som jag trott. Medan hon flög släppte hon ner små ägg på marken, i bon av vilda bin. När ägget kläckts och blivit en larv äter denna upp det förråd av pollen som den lilla bilarven fått att leva av. Och sen, när den ätit upp allt pollen, äter den upp bilarven också. Vilket sätt! Vilken filur! Men också ett bra exempel på att den som älskar naturen alltid har något spännande och ibland lite ruskigt att upptäcka. Och jag gillar henne faktiskt för den hon är!


Läs mer om:

Dela
(0)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…