Annons

Annons

En läsare berättar: ”Vi tröttnade på våra vänner”

Vänkretsen har krympt. Nu uppskattar Marie och Peter kvalitet framför kvantitet.

Dela
(159)

Peter och Marie har minskat ner på umgänget.

När jag var ung hade jag många vänner. Kanske fler än de flesta brukar ha. Jag var nyfiken på människor och lärde även känna många personer under mina resor utomlands. Dess-utom var jag bra på att hålla kontakten.

Annons

När Peter och jag fick barn var jag aktiv inom flera områden som hade med ungarna att göra. Jag lärde känna andra mammor i lekparken, på dagis och på barngympan, men framför allt var jag aktiv i föräldragrupper.

Gilla Hemmets på Facebook

När barnen började i skolan var det nästan alltid jag som tog på mig rollen som klassförälder, år efter år, vilket gjorde att jag var med på olika skolmöten.

Som tonårsföräldrar körde min man och jag sedan vår dotter till stallet där vi lärde känna andra föräldrar och samma gällde för sonen som spelade fotboll. I helgerna var det oftast fullt upp och vi brukade få turas om att köra när det krockade med match och hopptävling.

Så där höll det sedan på tills barnen flyttade hemifrån. Då försvann även deras kompisar från vårt matbord och det blev plötsligt väldigt tomt och tyst hemma.

Bokade upp helgerna

Eftersom vi inte var vana vid
att sitta ensamma framför tv:n 
började vi mer aktivt söka upp vänner för att umgås.

Vi bokade upp oss så gott som varje helg och även någon kväll i veckan.

Under en period ingick vi i ett vinprovargäng där vi träffades hemma hos varandra varannan helg. De vi var hos lagade maten och stod för vinerna. Det var väldigt trevligt under en tid men vi tröttnade snart på att samma sak upprepades varje gång.

Egentligen hade vi inte så mycket gemensamt mer än att vi tycker om god mat och är intresserade av viner. Diskussionerna lyfte liksom aldrig utan vi pratade mest om samma saker kväll efter kväll.

Till sist drog vi oss ur lite artigt och började i stället umgås med Peters arbetskamrater lite mer. De är betydligt yngre än vi men det kändes bara roligt till en början. Tills vi kände även där att vi inte hade så mycket annat gemensamt än deras företagsskvaller.

Har blivit kräsna

Åren har gått och vi har alltmer börjat göra saker tillsammans bara Peter och jag. Inte för att vi inte längre har vänner om vi skulle vilja, utan för att vi helt enkelt har blivit mer kräsna när det gäller vårt umgänge.

Kanske är det jag som blivit lite mindre rastlös och inte längre behöver den där stimulansen att det hela tiden måste hända något för att jag ska må bra.

Vår vänkrets har krympt och blir mindre och mindre. Vi har insett att kvantitet inte alltid är detsamma som kvalitet. Några få och nära vänner känns just nu viktigare än en stor krets med
ytliga bekantskaper.

Marie

Läs mer:

Mor var psykiskt sjuk

Jag kände skam och oro över att ha en mamma som var psykiskt sjuk.


Läs mer om:

Dela
(159)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…