Annons

Annons

Det här vill vi äta på julbordet – från norr till söder

Kål i syd och sylta i norr. Julbordet säger något om vem du är och varifrån du kommer. "Du äter den gemenskap du kommer ifrån", säger mathistorikern och skåningen Richard Tellström.

Dela
(59)

Klassiskt julbord. Bild: IBL Bildbyrå

Det är matbutiken Hemköp som varje år gör en sammanställning över svenskarnas matvanor till julen. Och årets kartläggning visar, inte oväntat, att det finns tydliga geografiska skillnader i vad vi ställer på våra julbord.

Annons

Grönkålen är, till exempel, väldigt stark i Göteborg och Halland. Smålänningarna och östgötar älskar sin julostkaka och norrlänningarna vill ha sylta på julbordet. Skåningarna gillar brunkål men väljer bort julknäcke. I Stockholm, Dalarna och på Gotland är dock julknäcke och julöl ett måste på julbordet.

Gilla Hemmets på Facebook

Siffrorna avslöjar också att traditionens makt är stark.

– Vi kan se tydligt att svenskarna är traditionsbundna kring julen och vad som serveras på julbordet. Även om vi har regionala skillnader är det små skillnader från år till år, säger Maria Nobel hållbarhetschef på Hemköp i ett pressmeddelande.

Grönkål är populärt på det halländska julbordet. Kål. överlag, är stort i södra Sverige. Bild IBL

Det moderna julbordet

Men även om det finns geografiska preferenser som skiljer sig åt så är inslag som köttbullar, inlagd sill, lax och Janssons frestelse något som alla vill ha på bordet oavsett var i Sverige man befinner sig.

Enligt mathistorikern Richard Tellström är det ganska naturligt att rätterna i julbordet visar varifrån vi kommer.

– Julbordet är ett minne. Du äter den gemenskap du kommer ifrån. Det är därför du inte skulle kunna göra julaftonsstacos till exempel. Du äter med din familj för att ni ska minnas tillsammans, säger Richard Tellström som visserligen bor i Uppsala men kommer från Skåne.

– Så jag vill ha brunkål och tjocka revben på julbordet.

Grisfötter och syltor på väg ut

Även om vi kanske upplever julbordet som ett evigt upprepande av samma sak så har det skett förändringar genom åren. Dagens bufféliknande variant satte sig på 1970-talet, enligt mathistorikern.

Fram till dess hade julmåltiden varit klassikt tredelad med förrätt, huvudrätt och varmrätt. Nu blev det en buffé med tydliga influenser från smörgåsbordet.

Och precis som med smörgåsbordet kom idén att maten skulle ätas i olika omgångar.

Men det har hänt saker i utbudet hela tiden. Inslag som Janssons frestelse och ägghalvor har till exempel följt med från smörgåsbordet till julbordet. Sillinläggningarna har blivit fler och fler.

Prinskorv, rödbetssallad och gröna rätter har lagts till efterhand.

– Samtidigt börjar en del äldre rätter försvinna som grisfötter, syltor och i viss mån de kokta julkorvarna. De är inte borta men deras betydelse försvinner, säger Rickard Tellström.

Det moderna julbordet är som en avsmakningsmeny. Många olika godsaker som konkurrerar med varandra.

– Och det är symptomatiskt för vår tid, säger Richard Tellström.

Mathistorikern Richard Tellström. Bild. IBL

Även om vi betraktar julbordet som något traditionellt svenskt har flera av rätterna vi förknippar med högtiden internationella rötter. Tänk bara på juliga kryddor som saffran och nejlika.

– Julen skulle smaka helt annorlunda om vi inte hade haft handel med andra länder, säger Anki Sundin, konsult inom livsmedel, kommunikation och hållbarhet i ett pressmeddelande från EU-kommissionens General Direktorat för handel.

Visste du detta om favoriterna på julbordet?

Bland de exotiska importerna finns flera inslag som verkligen rotat sig i Sverige.

prinskorven är given på det svenska julbordet. Men ursprunget är Österrikiskt. Bild. IBL

Prinskorv

Härstammar från den österrikiska wienerkorven. Ska ha uppfunnits på tidigt 1800-tal av en slaktare i just Wien.

Köttbullar

Importerades från Turkiet på 1700-talet. Förutom köttbullar (eller köfte) ska svenskarna även ha tagit med sig kåldolmar och kaffe hem från det dåvarande Osmanska riket.

Glögg

Redan de gamla grekerna (och romarna) kryddade vinet. Med starka kryddor kunde man få fason även på dåligt vin.

Saffran

Kom till Sverige med Hansan på 1200- 1300-talet.

Läs mer:

Per Morbergs godaste julköttbullar


Läs mer om:

Dela
(59)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…