Annons

Annons

Chockbeskedet till Sofia: Du är gravid och ska föda nu!

Sofia misstänkte att hon dragit på sig en urinvägsinfektion under semestern. På akuten trodde personalen något annat och skickade genast Sofia till förlossningen...

Dela
(497)

 

4
Visa bildspel

/
Chockbeskedet till Sofia: Du är gravid och ska föda nu!
Chockbeskedet till Sofia: Du är gravid och ska föda nu!
Chockbeskedet till Sofia: Du är gravid och ska föda nu!
Chockbeskedet till Sofia: Du är gravid och ska föda nu!
...
Visa mer

Sofia låg orörlig på britsen. Hon såg inte skärmen bakom sig utan fokuserade i stället på barnmorskan som nu metodiskt började skanna av hennes mage.

Det var en märklig situation. En halvtimme tidigare den helt vanliga onsdagen, den 7 oktober 2015, hade Sofia kommit till läkarmottagningen med en misstänkt urinvägsinfektion, men omgående skickats vidare – till förlossningsavdelningen!

Annons

Givetvis måste det vara ett misstag. Hon var inte gravid, absolut inte. Hon hade ju gjort tre graviditetstester och alla hade varit negativa. Alltsammans var antagligen bara ett stort missförstånd.

Gilla Hemmets på Facebook

Eller?

Det var tyst i rummet. Barnmorskan fortsatte att söka av magen. Så stannade hon plötsligt till mitt i en rörelse, lyfte blicken från skärmen och tittade på Sofia.

—Där ser jag ett litet hjärta. Det verkar som att du ska bli mamma.

Sofia hörde orden, men kunde inte riktigt ta in betydelsen. Hjärta. Mamma. Det tog några sekunder, sedan sjönk informationen in.

Urinvägsinfektionen som hon trodde sig ha fått på Rhodos var ingen urinvägsinfektion. Den uteblivna mensen hade inte berott på hormonrubbningar till följd av p-pillren. Den lilla bulan på magen skulle varken LCHF-kost eller motion råda bot på.

Det fanns en betydligt mer naturlig förklaring till alltsammans.

Det fanns ett barn i Sofias mage och det barnet ville komma ut. Nu.

—Chock är nog det ord som bäst beskriver vad jag kände. Jag hade inte haft en tanke på att jag var gravid och självklart var det svårt att fatta omedelbart. Jag minns att det första jag sa till barnmorskan var: ”Men jag har ju ingen barnvagn!” Jag antar att jag var rätt förvirrad just då, berättar Sofia.

Dramatisk förlossning

Det har gått några månader sedan den där dagen då allt förändrades och Sofia helt oväntat blev mamma till lilla Tuva-Li. Nu ligger hon på en filt i soffan och gurglar glatt åt minerna som mamma gör. När hon tröttnar efter en stund får hon nappen och snart slumrar hon till en stund och låter Sofia fortsätta sin historia.

—Det var en himla tur att mamma var med mig, hon hade skjutsat mig till akuten. Hon var förstås lika chockad som jag, men det kändes bra att ha någon som stöd. När den första chocken hade lagt sig blev jag ganska orolig över hur barnet mådde. Jag hade ju inte gjort några tester alls och inte hunnit förbereda mig.

Det fanns dock inte mycket tid för Sofia att oroa sig. Hon blev omedelbart undersökt och det visade sig att hon redan var öppen tio centimeter och togs till ett förlossningsrum.

—Allt gick så otroligt fort, det var ganska svårt att ta in allt som hände. Det började som en helt vanlig dag på jobbet, sedan fick jag ont i magen och nu låg jag där och skulle föda barn, berättar Sofia.

Hon hade kommit till distriktsläkarmottagningen strax före klockan 18 på kvällen. Klockan 19.46 – mindre än två timmar senare – hade hon fött en liten dotter.

Förlossningen blev dramatisk och Sofia förlorade mycket blod, men den slutade lyckligt. Bebisen kom ut och mådde bra.

—Det var speciellt att försöka somna den kvällen. Jag var fullpumpad med endorfiner och andra hormoner. Bredvid mig låg en ny liten människa. Jag fick nypa mig i armen, hade jag varit med om detta? Hade det verkligen hänt mig?

Många reaktioner

Ungefär samma reaktion kom från familj och vänner. Sofias pappa fick reda på nyheten redan innan Tuva-Li var född. Hennes mamma ringde upp och förklarade att han skulle bli morfar. ”Vad underbart! När är det beräknat?” undrade den blivande morfadern och fick det oväntade svaret: ”Om cirka två timmar.”

Sofias mamma fick också uppdraget att ringa till Sofias arbetsgivare och meddela att hon inte skulle komma till jobbet dagen därpå. Och inte det närmaste året heller.

Gott om reaktioner fick Sofia också på internet. Sedan tidigare skrev hon en blogg om LCHF-kost och sin viktnedgång. Fredagen den 9 oktober, två dagar efter förlossningen, berättade Sofia nyheten för sina följare under rubriken När planerna inte blir som man tänkt sig.

Hon fick hundratals kommentarer. De allra flesta överöste Sofia med lyckönskningar och kärleksförklaringar. Men det fanns också andra reaktioner.

—En del skrev kommentarer som ”Hur dum får man bli?” eller ”Hon gör det bara för att få fler följare till sin blogg” och först tog jag verkligen åt mig och blev jätteledsen. Men nu bryr jag mig faktiskt inte längre, jag vet ju att jag inte har gjort något fel. Jag har inte tid att fokusera på sånt längre, nu är det bara Tuva-Li som gäller, förklarar Sofia.

Flera förklaringar

Det finns flera förklaringar till att Sofia aldrig märkte att hon var gravid. För det första låg Tuva-Li ovanligt långt bak vilket innebar att Sofia aldrig fick någon gravidmage att tala om.

Hon kände aldrig av några graviditetstecken som ömma bröst, illamående eller trötthet.

Mensen uteblev, och därför gjorde Sofia under sommaren och hösten inte mindre än tre graviditetstester. De var alla negativa. Så hon drog slutsatsen att det berodde på hormonrubbningar på grund av att hon hade slutat ta p-piller.

Men allt det där spelar egentligen ingen roll nu.

—Självklart hade jag gärna haft tid på mig att förbereda, läsa på om graviditet och förlossningar, och vänja mig vid tanken på att bli mamma, men nu blev det som det blev och så här i efterhand spelar det mindre roll. Hon är precis lika älskad som om hon hade varit planerad. Så är det! slår Sofia fast.

—Jag tror på något sätt att det var meningen att jag skulle bli mamma nu. Om testerna hade visat positivt hade jag definitivt behållit barnet. Jag är 26 nu och det är en bra ålder att bli mamma. Det var dags nu.

Blickar framåt

Tuva-Li är resultatet av en tillfällig förbindelse som Sofia hade. Pappan vet om att Tuva-Li finns, men har valt att inte engagera sig i sitt faderskap.

—De har aldrig träffats. Det är såklart väldigt trist för Tuva-Li. Hon har ju rätt till en pappa, men han har gjort sitt val. Det är inget som jag går runt och sörjer över. Tuva-Li har många andra vuxna runt sig som älskar henne, framför allt min egen mamma och pappa som båda bor i närheten och är jätteglada över att ha blivit morföräldrar. Sedan har jag många vänner, och min mormor bor granne och finns här som ett stöd.

Sofia och Tuva-Li har bara känt varandra i två månader, men de har det bra ihop. De trivs tillsammans. Visst kan det vara kämpigt att vara ensamstående mamma, men för det mesta rullar livet på utan missöden.

De går promenader i lilla Påarp där Sofia bor, går till barnavårdscentralen eller mammagruppen. Ibland tar de en fika med någon av Sofias kompisar eller får besök av mormor eller morfar. Och på lördagar går de till babysim, något som Tuva-Li har lärt sig att älska. Livet går sin gilla gång.

Efter att ha hämtat sig efter en minst sagt omtumlande höst vågar Sofia nu blicka framåt. Först och främst behöver hon hitta en lite större lägenhet, ettan de bor i nu räcker inte riktigt till.

—Just nu är allt mitt fokus på Tuva-Li, men längre fram hoppas jag också kunna träffa någon att dela mitt liv med. Jag skulle gärna vilja ha fler barn. Men nästa gång får det gärna vara lite bättre planerat!

Text: Jakob Hydén  Foto: Jakob Hydén, Anna Sandahl/CO&CO, privata

LÄS MER:

Vi fick barn genom en surrogatmamma

Ingen visste om trillingarna skulle överleva

Inger fick bli mamma till sina barnbarn


Läs mer om:

Dela
(497)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…