Annons

Annons

Birgitta Rasmusson: ”Mammas bakböcker var roligare än sagoböckerna”

Alltid minst sju sorter och den som inte tar av alla har skämt ut sig för evigt. Barndomens kafferep med sina oskrivna regler är fortfarande viktiga för kakdrottningen Birgitta Rasmusson. Men som barn fick hon nöja sig med att smaka på godsakerna i köket – det tar hon igen nu när hon ställer till med kalas på Restenäs gård.

Dela
(152)

Birgitta Rasmusson

Bild: Leif Boström

Regnbågskaka, en mjuk kaka med färgglada ränder, var den första kaka Birgitta Rasmusson ville baka.

– Jag var sex år och tyckte att mammas bakböcker var roligare än sagoböckerna, berättar Birgitta när vi träffas 
i hennes barndomshem Restenäs gård, två mil söder om Uddevalla.

Annons

Utanför råmar korna på gården, som nu drivs av Birgittas yngre bror Anders, och på ängarna runtom lyser smörblommorna gula. Här skiftar lövskog och jordbruksmark, bara ett stenkast bort glittrar havet i Hakefjorden och badklipporna är solvarma.

Det är en strålande vacker högsommardag, men det har inte hindrat Birgitta från att ställa till med storbak och duka upp ett klassiskt kafferep i finrummet. Att baka kakor har 
alltid varit ett stort intresse och det började redan när Birgitta var liten flicka.

– Mamma ville inte att jag skulle baka den där regnbågskakan. Jag fick börja med att göra en enäggskaka. Alla ingredienser mättes i pengar och det var dyrt med ägg och smör så det slösade man inte med. Jag tror aldrig att jag har varit så stolt över något jag har bakat. Det var stort när pappa kom in och fick smaka på kakan till kaffet, minns Birgitta och visar den vågiga kakformen som hon fortfarande har kvar.

 

Birgitta Rasmusson och lillebror

Två små lintottar 1945. Birgitta och lillebror Anders. Bild: Privat

Receptet kom från den allra första upp-
lagan av Sju sorters kakor, även den är sparad hemma i mammas kök, prydligt klädd 
i grönt papper och med många kommentarer i blyerts intill recepten. Långt senare medverkade hon själv i den populära bakboken, Sveriges mest sålda bok efter Bibeln, när hon under 25 år var chef på Ica Provkök. Ja, hela 47 kok- och bakböcker har Birgitta på sin gedigna meritlista. Hon är också välkänd domare i populära tv-programmet Hela Sverige bakar, den sjätte säsongen har precis spelats in och visas i höst på TV4.

– Jag kan fortfarande minnas mammas argusöga här i köket när jag bakade. ”Se nu till att smörkransarna inte blir för bruna, de ska bara vara ljusgula”, kunde hon säga. Hon visste precis hur hon skulle få rätt temperatur 
i vedspisen och hade alla recept i huvudet.

När Birgitta så småningom fick baka regnbågskakan tyckte hon att den var ”lite törr och trökig”, nej då smakade gräddkringlor och chokladpinnar bättre.

Tredje generationen

Det var Birgittas farfar som köpte Restenäs gård. Pappa Gunnar och mamma Agnes tog sedan över och nu drivs alltså gården av tredje generationen Rasmusson.

– Då hade vi sju mjölkkor och det var mycket på den tiden. Många hade bara en ko, men det betydde inte att de var fattiga. Här levde man av det jorden gav och det klarade man sig bra på. Vi hade även höns och ankor. Och så hade vi två arbetshästar, Stina och Brunte, pappa hade alltid fina ardennerhästar som han visade upp på utställningar.

Bostadshuset som är från början av 1800-
talet ligger högt på en kulle och är omgivet av stora syrenbuskar och högväxta kastanjeträd. I trädgården blommar rosor. I Birgittas barndom var huset rött med vita knutar, nu är det gulmålat.

Sedan föräldrarna gick bort är det Birgitta som har hand om huset. Här har tiden stått still med ekmöbler, broderade bonader, golvur och gammaldags krukväxter. I barndomshemmet bjuder Birgitta släkten på stort julkalas och ställer till med kafferep för väninnorna.

– Jag tycker ju fortfarande att det är så skoj att baka och vill bevara kafferepskulturen, säger Birgitta och berättar om kakfaten på det dignande bordet med vit duk och festremsa.

Birgitta Rasmusson

Birgitta har dukat upp bullar, sockerkaka, rulltårta, småkakor och Pinocchiotårta i barndomshemmet. Bild: Leif Boström

Här frestar vetebullar, sockerkaka, rulltårta, sju sorters småkakor och Pinocchiotårta med hallon. Kafferepen var viktiga under Birgittas barndom. Det var kultur, umgänge med bestämda regler, uppvisning i bakskicklighet och ett härligt avbrott i vardagen med kaffe och mycket gott att ”döppa”. Den som inte tog av alla sorter skämde ut sig för all evighet.

– Å, jag skulle vilja doktorera på det svenska kafferepet. Det är så speciellt för Sverige. Det är faktiskt bara vi i hela världen som 
bjuder in till kaffe och kakor, säger Birgitta.

Som barn var hon ingalunda välkommen vid kafferepsbordet, det var ett nöje förbehållet vuxna. Men visst fick hon smaka på godsakerna och Birgitta tillbringade gärna tid i köket med att baka och laga mat. På ett lantbruk på 1940- och 1950-talet gjordes självklart allt från grunden.

– Vi slaktade två gånger om året och då kom det en kokfru och hjälpte till. På våren slaktades en kalv och allt som sedan gjordes, stek, korvar, köttbullar och sylta, skulle konserveras eftersom det inte fanns frys på den tiden. Kalvsteken med gräddsås som vi hade till söndagsmiddag var fantastiskt god. Nu skulle jag betala hur mycket som helst för att få äta sådan kalvstek, men det finns inte att få tag på längre.

Birgitta Rasmussons barndomshem

Restenäs gård är Birgitta Rasmussons barndomshem. När hon var barn var huset rött. Bild: Leif Boström

Vid sidan av jordbruket hyrde familjen Rasmusson ut till sommargäster som kom för att njuta av sol och salta bad i Bohuslän. Familjen trängde ihop sig på vinden, medan större delen av huset var upptaget av sommargästerna. Ja, till och med Birgittas lekstuga, som ska tilläggas var rätt rymlig, la en av semesterfirarna beslag på.

– Det var en lantmätare från Stockholm som prompt skulle ha min lekstuga och det var förstås lite tråkigt att lämna den ifrån sig. Sommarens höjdpunkt var ju annars när jag och min bästis Britt-Marie övernattade där. Det var så spännande!

Är ingen badkruka

Precis som sommargästerna tyckte Birgitta om att bada och för henne började säsongen tidigt och var lång när hon var barn.

– Jag ville helst bada redan första maj. Någon badkruka har jag aldrig varit. Sedan var jag i vattnet hela sommaren. Jag var bra på att simma och hade kunnat bli tävlingssimmare. Jag fyller år den 4 september och när jag hade kalas så ville jag alltid att vi skulle bada, berättar Birgitta.

Nu har hon sitt sommarhus precis intill barndomens badklippor och börjar gärna 
dagen med ett morgondopp innan hon dricker kaffe och njuter av den vackra utsikten över Hakefjorden.

– Jag har bott i Stockholm i över 50 år, men åker till Restenäs så ofta jag kan. Det här har alltid varit min ventil.

Eftersom familjen bodde granne med det kristna internatet Restenässkolan fick Birgitta bli dagelev där. Internatskolan var en speciell värld med elever från hela landet och barn till missionärer och diplomater. Birgitta minns en sträng tid med stora kunskapskrav. Elever som rökte och pojkar som bar herrhatt kunde bli relegerade. Den som kom för sent till den obligatoriska morgonbönen riskerade sänkt betyg.

– Det var disciplin och drill. En del var 
fånigt, men det mesta mådde man bara bra av. Man lärde sig ordning och reda och att uppföra sig. Fast när jag berättar om det här för yngre släktingar tror de att jag är född på 1800-talet, säger Birgitta med ett skratt.

Birgitta Rasmusson student

Året är 1959 och Birgitta är nybakad student. Bild: Privat

Hon trivdes bra i skolan och tyckte bäst om språken: engelska, tyska, franska och spanska. Språklärare lockade som yrke tills Birgitta bestämde sig för att bli lanthushållslärare.

Kläder, skor och vackra saker har ända sedan barndomen varit ett stort intresse och nöje.

– Det var en höjdpunkt att åka med mamma till Göteborg och bli ekiperad. Jag minns en finklänning i klarrött siden med smock som jag tyckte mycket om. Jag skulle ha en stor, röd sidenrosett till i håret men eftersom jag var ett livligt barn satt den välsignade 
rosetten inte kvar mer än i fem minuter.

En annan favorit var en ljusblå stickad klänning.

– Edvin Adolphsons dotter hade en likadan och fast jag alltid tyckte att stickat kliade så gjorde inte den klänningen det.

Birgitta erkänner att hon gärna handlar fina saker.

– Jag har nog hundra par skor. Jag kan faktiskt köpa skor bara för att de är vackra, inte för att jag ska använda dem. Nyligen köpte jag en Armanidräkt bara för att den var så vacker. Jag kan njuta av snittet, kvaliteten och skickligheten som ligger bakom, förklarar Birgitta, som just den här dagen är rasande elegant – för att låna ett av hennes egna uttryck – i knallrosa byxor och silversmycken.

Som barn var hon likadan som hon är nu, menar hon.

– Jag är verbal, dominant och livlig. Dönickar och tråkmånsar står jag inte ut med!

 

Fler kändisar tillbaka på mammas gata

Vill du följa med fler kändisar tillbaka till barndomsstaden? Klicka här för att se alla tidigare reportage i Hemmets artikelserie.

mammas-gata-puff


Läs mer om:

Dela
(152)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…