Annons

Annons

Är du en känsloätare?

Stoppar du automatiskt handen i kakburken eller sliter upp en påse ostbågar när du känner dig stressad eller på dåligt humör? Då är du antagligen en känsloätare. Men det finns sätt att ta kontroll över ditt ätande. Forskaren Lisbeth Stahre berättar hur.

Dela
(6)

Är du en känsloätare?

Att unna sig lite onyttigheter på helgen är ingen synd eller något tecken på beroende. Att stoppa i sig mat titt som tätt fast man inte är hungrig kan däremot tyda på att man är en känsloätare.

Om vi kränger sex frallor med ett tjockt lager smör och några ostskivor eller trycker i oss en 400 grams chokladkaka för att vi är arga eller upprörda, ja, då är det dags att ta tag i problemet och börja se över orsakerna till varför vi äter.

Annons

—Ofta använder vi mat och godsaker som självmedicinering för att må bättre i stunden. Det är lättare att bryta en chokladbit än att ta tag i orsaken till varför vi äter, för det finns alltid en förklaring till känsloätande, säger Lisbeth Stahre, forskare på Karolinska institutet, som har skrivit en doktorsavhandling om känslomässigt och okontrollerat ätande.

På samma sätt som vi kan bli beroende av alkohol, narkotika, spel eller sex kan vi också bli beroende av mat.

—Hjärnan tycker om när vi blir beroende. Det hänger samman med att hjärnans belöningssystem aktiveras, vilket får oss att må bra. När hjärnan upptäcker att vi har skaffat oss en vana eller ett beteende som upprepas regelbundet påminner den oss om att ”nu är det dags att ta en chokladbit, bulle eller glass”, men det kan såklart även handla om bra vanor som att gå ut med hunden eller träna. Och när vi börjar suga på en chokladbit eller går ut med hunden kommer hjärnan ihåg hur bra vi mådde sist vi gav efter för vanan, och så upprepas mönstret hela tiden. Om vi inte bestämmer oss för att bryta beteendet, säger Lisbeth Stahre.

Känslomässigt ätande är inget annat än ett symtom på en känsla som vi inte klarar av att hantera.

—Det kan handla om en jobbig kollega som är otrevlig mot dig. I stället för att säga åt personen vad du tycker så stoppar du något i munnen. Det är samma beteende som rökare och alkoholister har. Om vi går igenom en jobbig skilsmässa, får ångest eller känner oss frustrerade, då äter eller dricker vi.

Hitta ett mönster

Lisbeth Stahres metod för att bli kvitt ett känslomässigt ätande börjar med att se över vilka situationer som triggar ätbeteendet och våga konfrontera de känslor de framkallar.

—När man gör en kartläggning så ser man snabbt ett mönster – när man äter och varför. Det gäller att gå till botten med orsaken som utlöser känslorna.

”Stahremetoden” handlar att ta tjuren vid hornen i stället för att stoppa huvudet i sanden.

—Om du är arg och besviken på din kollega så säg det. När du rett ut problemet har du inget behov av att reglera dina känslor genom att stoppa något i munnen.

Hon har även forskat om okontrollerat ätande, något som ofta återspeglas i ett oreflekterat handlande.

—Om det är extrapris i butiken som utlovar två glasspaket till priset av en, och man intalar sig att det extra paketet kan man ha liggande i frysen, fast man innerst inne vet att man kommer att sluka den redan till kvällen, då talar vi om ett okontrollerat ätande.

Som ett brev på posten smyger sig naturligtvis kilona på, och med dem kommer självföraktet och skammen över att inte kunna stå emot frestelsen.

—Att bli tillfreds med sig själv och våga säga ifrån är det bästa botemedlet mot att stoppa i sig en massa onödigt, säger hon.

Fotnot: Stahremetoden är ett KBT-baserat program som hjälper deltagarna att komma till rätta med sitt känslo- och överätande genom att de blir medvetna om varför och i vilka situationer de blir triggade att äta fel.

 

 

 


Läs mer om:

Dela
(6)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…