Annons

Annons

Är det demens eller bara vanlig glömska?

Var går gränsen mellan vanlig glömska och demens? I de allra flesta fall finns det en naturlig förklaring – särskilt om du har kommit en bit upp i åren och hunnit samla mycket i hjärnans arkiv.

Dela
(2)

Demens eller glömska

Var är nu nycklarna? Stängde jag verkligen av bryggaren? Och varför kan jag inte komma på namnet på den där skådisen som spelade huvudrollen i den där filmen som… Åh, nu kan jag inte minnas vad den heter heller!
Känns det igen?

Annons

Vi är många som sedan länge har gett upp drömmen om 
Nobelpriset i fysik och i stället slösar rörelseenergi på extrarundor uppför trappan för att rycka i den där dörren – som givetvis var låst redan från början…

Testa dig själv: Lilla demens-kollen

Och man behöver inte heller vara någon Einstein för att lista ut att det ofta är stressen som är glömskans general. När vi har bråttom iväg, och i tankarna redan befinner oss på en annan ort till och med, så minneslagrar vi inte att vi vred om den där nyckeln, slog av strömbrytaren eller drog ur sladden till strykjärnet – för hjärnan är ju redan i Borås och går på kalas!

– Det är helt normalt med glömska när man har mycket i sitt liv, oavsett vilken ålder du är i. Stresshormonerna stör minnesförmågan, så bara för att du inte minns var du la dina nycklar betyder inte det att du håller på att bli demenssjuk – om du inte senare hittar dem i frysen, för i så fall är det ett observandum. Det menar Wilhelmina Hoffmann, chef för både Svenskt Demenscentrum och Silviahemmet, samt läkare i
geriatrik (läran om åldrandets sjukdomar).

Mycket kan påverka

Den naturliga minnesförsämringen med åldern drabbar alla, men är väldigt individuell. En del 80-åringar är oerhört vitala, medan en del 50-åringar verkar mycket äldre än sin kronologiska ålder. Men med tiden får alla svårare att lära nytt, menar hon.

– Från 60–65 års ålder har vi hunnit lagra ganska mycket i vår stora lagerlokal, och då kan det ibland vara svårt att hitta namnet på den där skådespelaren eller den där kända sångaren – helt enkelt för att vi har så himla mycket på hyllorna. Men efter tio minuter, då hjärnan har jobbat vidare med saken själv, är det ofta någon i sällskapet som utbrister ”Errol Flynn!”. Så var lite bussig mot dig själv och låt saker och ting få ta lite mer tid bara, tipsar hon.

Det hon också skulle önska som läkare är att det stora stigmat kring hjärnans sjukdomar kunde försvinna. Då skulle fler söka vård i tid och bespara sig själva både oro och onödigt lidande.

– Som läkare stöter jag ofta på människor som säger ”åh, jag är så rädd för att utveckla demens”, särskilt om någon äldre släkting har haft sjukdomen. Mitt råd är då: Gå inte omkring med oro som gnager, för det gör mycket mer skada än att faktiskt få en
diagnos. Sök svar hos vården om du verkligen är orolig, säger hon.

Demens är nämligen bara en förklaring till sviktande minne. Depression, grav B-vitaminbrist och rubbningar av hjärtrytmen eller sköldkörtelhormonerna kan också försämra vår minnesförmåga. Därför börjar alltid en demensutredning med att man tar blodprover, ett EKG på hjärtat, och ofta en skiktröntgen av hjärnan för att utesluta att blodproppar kan ha påverkat de kognitiva funktionerna.

Tidiga tecken

När andra behandlingsbara sjukdomar är uteslutna följer ofta minnestester, både i form av frågeformulär där man själv får berätta vad man tycker har försämrats, och i form av övningar där man till exempel ska komma ihåg några ord, berätta vad dagens datum är, eller räkna baklänges med siffror.

– Dessutom vill man gärna ha en intervju med någon anhörig, för givetvis kan det vara så att den förmodat demente inte alls tycker att något har försämrats. Han eller hon kan ju ha en känsla av att allt är som vanligt och säga ”jag älskar att laga mat, precis som förr”, medan den anhörige har noterat att det bara finns en eller två rätter kvar på repertoaren.
Tidiga tecken på demens är nämligen att allt som handlar om att planera och utföra i vardagen blir svårt. Det blir också tufft att lära nytt, och när det gäller minnet så kan hela händelser försvinna.

Bland 85-åringar är ungefär 20 procent drabbade av någon av demenssjukdomarna, så förr eller senare, om vi får leva länge, kommer många av oss att hamna där.

Oroar sig inte

Läkaren Wilhelmina Hoffmann, som började sin yrkesbana som undersköterska på en långvårdsavdelning och alltså i hela sitt yrkesliv har arbetat med den här typen av mänskliga tillstånd, tar det hela med ro.
– Jag kan säga att jag, som har jobbat med det här i hela mitt liv, inte är rädd för att drabbas själv. Alla får vi ju någon typ av sjukdom så småningom. Jag litar på att jag kommer att få rätt hjälp och stöd av vården. Men samhället i stort kan bli bättre på att stödja alla med demens och deras anhöriga!

Läs mer: Glömsk? Så får du bättre minne

Gör mobilen dig mindre smart?

Gör mobilen dig trög?

Svaret på alla våra frågor finns bara en pekfingertryckning bort.
Gör detta oss kanske mindre alerta?

– Det finns inte så mycket forskning, men jag tror att mobilerna också bidrar till att delar av hjärnan faktiskt tränas upp. Det viktiga när det kommer till ny teknik är att den inte får oss att välja bort att faktiskt träffas, eller att den gör oss passiva rent fysiskt, för då är det inte bra för hjärnan, säger läkaren Wilhelmina Hoffmann på Svenskt Demenscentrum.

 

Håll hjärnan i trim genom att lösa korsord

Så tar du hand om din hjärna

1. Ät bra mat
Medelhavskosten med mycket grönsaker och fet fisk är bra för både hjärta och hjärna. Ett vanligt multivitamin för 55-plussare är ändå inte fel, eftersom vi med åldern får lite sämre upptagningsförmåga av vissa vitaminer, till exempel B12.

2. Rök inte
Det försämrar nämligen syretillförseln i alla kärl, inklusive dem i hjärnan, och utsätter dig dessutom för cancerogena ämnen.

3. Håll koll på blodtrycket
Att gå med obehandlat högt blodtryck ökar risken för att drabbas av demens.

4. Motionera
Bra för hela kroppen förstås, men inte minst för att göra oss mer stresståliga och psykiskt stabila, vilket är nycklar till bra minneslagring.

5. Utmana din hjärna!
Lös korsord och sudoku, välj en ny väg till jobbet eller våga börja plugga ett helt nytt språk. Forskning visar att högutbildade personer inte drabbas lika mycket av demens som lågutbildade, och det tror man bland annat beror på att studier av alla slag trimmar våra hjärnceller.

6. Umgås med andra
Socialt umgänge tränar hjärnan på flera olika sätt, medan ensamhet i sin tur gör oss mer sårbara för sjukdom. Det beror på att vi är flockdjur och behöver varandra.

7. Sök hjälp för depressioner
Upprepade, djupa depressioner som inte behandlas skapar en skörhet som gör hjärnan mer benägen att drabbas av demenssjukdomar.

 

Läs mer:

Joy fick en ny karriär – som 94-åring!

Gitten njuter av sin självvalda ensamhet

Anna har blivit mamma till sin mamma

 

Text: Marina Nilsson

Foto: Shutterstock, Yanan Li


Läs mer om:

Dela
(2)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…