Annons

Annons

Anette är hypokondriker: ”Jag fick en chock när diagnosen kom”

Anette hade fruktansvärda smärtor och var livrädd för att vara ensam. Hennes största skräck var att hon skulle få en hjärtinfarkt och inte kunna kalla på hjälp. Men läkarna hittade inget fel och på akuten kunde de inte göra mer för henne ...

Dela
(1)

– Jag har växt upp med att hypokondriker är ett skällsord, säger Anette som tyckte att det var svårt att förstå att det var ångest som gjorde att hon hade så ont.

En kväll för ett par år sedan när Anette Gilmyr Træet hade lagt sig drabbades hon plötsligt av en intensiv smärta i bröstet.

– Jag började skaka och trodde att jag höll på att få en hjärtinfarkt, berättar hon.

Annons

På akuten gjordes ett EKG och prover togs. Allt såg bra ut och 22-åriga Anette skickades hem. De följande dagarna kom smärtorna tillbaka, ibland flera gånger om dagen.

– Det slutade med att jag ringde akuten väldigt ofta.

Läkarna hittade inget som var fel, allt var normalt. Anette var ung, så sannolikheten att hon skulle drabbas av hjärtinfarkt var liten. En större utredning gjordes och läkaren hänvisade henne till en psykolog.

– Jag ville inte gå till någon psykolog. Det jag upplevde var fysisk smärta, inte något psykiskt. Jag var säker på att något att var fel i kroppen, de hade bara inte upptäckt vad det var.

Det skulle dröja innan hon fick veta att hon hade drabbats av hypokondri, som också kallas hälsoångest eller inbillningssjuka.

– Hypokondri är en svår sjukdom att ha, säger Ingvard Wilhelmsen, psykiater och internmedicinare.

Han har sedan 1995 drivit Hypokonderklinikken i Bergen i Norge, har skrivit flera böcker och är internationellt känd för sitt arbete med den här patientgruppen.

– Patienten kan ha verkliga smärtor, men läkarna hittar inte något fel. Ofta får den som drabbas veta vad hon eller han inte lider av, men det är inte så vanligt att läkaren säger rakt ut vad patienten faktiskt lider av – hypokondri eller hälsoångest. Drabbas du känns det som om du ska dö när som helst. En hypokondriker är verkligen livrädd. Det är en ångest som ska tas på allvar. Den går inte alltid över av sig självt, och då behöver man hjälp, säger Ingvard Wilhelmsen.

Blir noga utredda

De som drabbas av hypokondri följer noga allt som händer med kroppen, går till flera läkare, läser på nätet och samlar på sig mycket kunskap. Allt för att förhindra sjukdom eller död. Ingvard Wilhelmsen anser att läkare oftast accepterar de symtom patienten har, tar dem på allvar och utreder dem noga. Trots det upplever de som har hypokondri att de inte blir trodda eller förstådda. För hypokondrikerna kan det bli ett ytterligare problem om de känner att ingen tror på dem.

– Min läkare hade till slut gjort allt hon kunde, så jag drog mig för att ringa henne. Jag skämdes och var rädd för att bli avvisad, berättar Anette.

Samtidigt var hon fruktansvärt rädd. Hon vågade inte vara ensam hemma om något skulle hända.

– Min största skräck var att få en hjärtinfarkt när jag var ensam och inte skulle klara att tillkalla hjälp.

Lyckligtvis bodde hennes morfar i samma hus som hon – och han blev räddningen.

– När jag inte kunde ringa akuten längre var det han som ställde upp. Han kom till mig, om det så var i mitt i natten, och satt i timmar och lyssnade medan jag grät eftersom jag var säker på att jag skulle dö.

Också vännerna var till stor hjälp. När Anette inte vågade träna av rädsla för att hjärtat skulle stanna tvingade de med henne ut. När smärtorna härjade i bröstet kunde hon ringa en väninna.

– Jag var helt desperat, jag bara måste få prata om det. Jag ville få bekräftat att det som hände i kroppen inte var farligt.

Hon upptäckte en telefonlinje för stödsamtal som var öppen dygnet runt och det betydde också mycket.

– Dit kunde jag ringa när jag ville och prata tills jag hade pratat klart. Det var en enorm hjälp.

Kände sig dum

När Anette till slut gick med på att träffa en psykolog hade hon haft ont i flera månader. Psykologen kom fram till att hon led av hypokondri.

– Jag fick en chock när jag fick diagnosen. Jag kände mig så dum.

Hon tyckte att det var svårt att förstå att det ”bara” var ångest som gjorde att hon hade ont i kroppen.

– Jag har växt upp med att hypokondriker är ett skällsord, säger Anette.

Ingvard Wilhelmsen säger att man inte ska förlöjliga hypokondri.

– Vi får alla tankar om sjukdom, alla har katastroftankar, understryker han.

I det läget är ångesten en vän i nöden. Den sätter fart på adrenalinproduktionen som gör kroppen beredd på fara. Hypokondrikern litar mer på sina egna tankar än de fakta läkaren kan presentera.
Anette arbetar själv inom vården.

– Det är en paradox, ler hon. Under utbildningen läste jag mycket om psykiska problem. Alla vet vad panikångest är och jag trodde att jag visste vad det innebar, men jag anade inte hur det var att lida av hypokondri.

Nu har Anette accepterat diagnosen. Hon vet att det är många som är drabbade, både unga och gamla. Hon är själv öppen med sin hypokondri och hoppas att hon genom det kan få andra att våga ta upp med sin läkare om de har besvär trots att alla prover är normala. Hon tror att många får vänta för länge på att få hjälp och lider i det tysta.

– Det är viktigt att avdramatisera hypokondri. När du drabbas av uppenbara fysiska symtom känns det som om något är fel med kroppen. Därför är det svårt att be om rätt slags hjälp. Jag inser nu i efterhand att jag var rätt jobbig.

Finns ett samband

Hon önskar att läkarna försökt ge henne svar tidigare i sjukdomsprocessen. För henne framstod det som att symtomen uppkom helt överraskande. Nu när hon har gått i behandling kan hon se att det kan finnas ett samband mellan hälsoångesten och tidigare upplevelser. Som 18-åring miste Anette sin pappa, han dog i en hjärtinfarkt, bara 41 år.

– Många hypokondriker upplever svåra saker i livet, förklarar Ingvard Wilhelmsen. Någon måste kanske ta för mycket ansvar, någon är rädd att dö ifrån sina barn. Allvarlig sjukdom i familjen, dödsfall eller en ny livssituation kan utlösa hypokondriska föreställningar.

Behandlingen går ut på att ändra tankemönster. Man måste lära sig ett positivt förhållningssätt och att inte lägga energi på att oroa sig. Om man släpper taget om ångesten får man energi till mycket annat. Det är oerhört ansträngande att försöka kontrollera sjukdom och död.

– Vi måste välja vilka tankar vi ska hålla fast vid, säger Ingvard Wilhelmsen. Vi kan inte hindra tankarna från att ta form, men vi väljer hur vi ska förhålla oss till dem och vilken kraft vi ger dem.Vi måste välja att tro på läkarna. Du är frisk tills motsatsen har bevisats.

Anette har fått lära sig verktyg för att hantera ångesten. Bland annat använder hon sig av mindfulness. Visst kan ångesten fortfarande slå till och det händer att hon måste ta en paus på jobbet och sätta sig för sig själv en stund. Men hon tycker att det är lättare att tänka logiskt nu.

– I mobilen har jag en lista på alla anledningar till att jag inte behöver vara rädd för att få en hjärtinfarkt. Den kan jag titta på när oron kommer smygande.

Och det gör den ibland. Den kan hänga över Anette ett par dagar. Men hon har tagit kontroll över sina tankar och varje dag väljer hon att vara frisk.

 

Vad är hypokondri?

Hypokondri innebär en stark oro för eller övertygelse om att man har en eller flera allvarliga sjukdomar. Patienten kan uppleva smärta och förstora upp symtom, som upplevs som livshotande. Ofta grundar sig hypokondri i ångest och kontrollbehov – att det är jobbigt att stå ut med osäkerheten som livet innebär och man vill ha garantier om en god hälsa. Ungefär en procent av alla svenskar lider av hypokondri, som i dag benämns som hälsoångest. Sjukdomen är lika vanlig bland kvinnor och män, men det är väldigt få som söker hjälp för hälsoångest.
Källa: hypokondri.se

Här finns hjälp

Hjälplinjen erbjuder tillfälligt psykologiskt stöd på telefon, alla dagar kl 13–22 på 0771-22 00 60. Du kan vara anonym.

För dig som behöver någon som lyssnar och stöttar nattetid kl 21–06: Ring 08-702 16 80 eller gå in på hemsidan jourhavande-medmanniska.se

 

Text: Cecilie Skjerdal

Foto: Haakon Sundbo, Shutterstock

Översättning: Anette Bülow

 

Läs mer:

Så hjälper du ditt blyga barnbarn


Läs mer om:

Dela
(1)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…