Annons

Annons

10 anledningar att gå till dietisten

En har ont i magen, en annan vill gå ner 
i vikt och en tredje vill bli större… Möt tio kvinnor som alla på olika sätt har problem med vad de stoppar i munnen. Dietisten Helena Järnåsen tar emot och ger sina patienter användbara tips!

Dela
(9)

dietist

helena järnåsen

Helena Järnåsen, legitimerad dietist.

Som legitimerad dietist så är Helena Järnåsens främsta verktyg själva samtalet. I det lär vi oss att ifrågasätta våra matmönster, som till exempel att automatiskt koppla ihop ett biobesök med en stor påse godis. Ett besök hos henne brukar nämligen kunna ge en hel del aha-upplevelser…

Annons

Helena Järnås är legitimerad dietist på Tannefors 
vårdcentral i Linköping och jobbar bland annat med 
viktgrupper enligt kbt.

Gilla Hemmets på Facebook

– Ett vanligt missförstånd är att det är maträtten i sig som gör att du går upp i vikt. Men så är det ju aldrig. Det är alltid mängden mat som gör att du går upp i vikt, och du är själv ansvarig för vad du stoppar i munnen. Men det är förstås lätt att hitta ursäkter. ”Hade jag bara bott ihop med någon så hade det varit lättare att äta rätt”, kan en patient säga. ”Hade jag bara bott ensam hade det varit lättare att äta rätt”, säger en annan…

Nu är ett besök hos dietisten förstås inte bara något för den som kämpar med extrakilon. Även den som till exempel har problem med magen eller någon form av allergi/intolerans behöver tänka på vad hon stoppar i sig.

 

Här är 10 kvinnor som alla får välbehövlig mat-coachning av Helena Järnåsen!

1. Den väluppfostrade

”Det är synd att slänga”

Hon är uppfostrad till att äta upp. Så släktkalasets överblivna smörgåstårta kan hon tugga på i flera dagar i sträck. Det är ju så synd att slänga…

Dietisten:
– Jag känner absolut igen den här kvinnan. Viktbehandling handlar mycket om att kunna säga nej, till exempel när du blir bjuden på kakor hemma hos någon som kanske mycket väl vet att du försöker gå ner i vikt. Egentligen kan man fråga sig vem som beter sig mest oartigt då? Jag tänker att man helt enkelt får lära upp sin omgivning. Man kan i förväg fråga: ”Är det okej om jag bara tar en kaffe?” Lägg också märke till när du kanske använder god uppfostran som ett alibi för att överäta. Kalasmat brukar ju vara ganska lätt att ge bort.

2. Den glutenintoleranta

”Och jag som alltid älskat att baka…”

Hennes gifflar är världsberömda (åtminstone inom den egna släkten) och hon är småkakornas okrönta drottning. Och så går hon och blir glutenintolerant!

Dietisten:
– Vad bra att du gillar att baka! Det gör det hela så mycket lättare. Det går nämligen fint att baka med de glutenfria mjölsorterna som finns, men degen blir ganska mycket kletigare, så då är det bra med ett bakintresse i ryggen. Jag rekommenderar också att man utforskar lite modedieter, till exempel glutenfria raw food-bakverk som ofta är nötbaserade. Här finns mycket roligt att upptäcka!

3. Den läskberoende

”Alla har väl nån last?”

Hon dricker inte sprit och röker inte cigaretter. Så hur farligt är det egentligen med två liter Coca-Cola om dagen?

Dietisten:
– Det som händer när man dricker så här mycket läsk är att man vänjer kroppen vid den söta smaken, vilket i sin tur leder till andra söta val. Naturell yoghurt smakar för surt, så man tar söt fruktyoghurt, och ostsmörgåsen får gärna ett lager marmelad på sig.

– I det här fallet skulle jag rekommendera att man successivt försöker gå ner i storlek på flaskan man dricker. Byt först till en 1,5-litersflaska, och minska gradvis för att vänja dig vid mindre socker.Ett vanligt missförstånd är att det är maträtten 
i sig som gör att du går upp i vikt

4. Den kalorifixerade

”Jag vill inte bli tjock”

Hon kan inte låta bli att tänka på att en 100-grams chokladkaka innehåller 495 kalorier, och i en avokado finns det 276. För det sista hon vill är att bli tjock…

Dietisten:
– Jag räknar aldrig kalorier med mina patienter. Vi kan prata om bättre och sämre måltider och hur man fördelar mat på tallriken, men aldrig om kalorier. Man blir så lätt manisk då. Och såklart ska du få unna dig godis och kakor ibland, det är ju en del av livet, till exempel som ”lördagsgodis”. Vad jag kan hjälpa till med att är att lära ut vad som är mycket eller lite, för det är inte alltid man har koll på det.

4. Den uppsvällda

”Kan det vara IBS?”

Hon går omkring och känner sig uppsvälld som en ballong, och hade magmunnen kunnat säga något så hade den förmodligen svurit…

Dietisten:
– Misstänker man IBS så är det viktigt att man får en diagnos hos en läkare, och inte försöker laborera själv. I utredningen kartlägger man inte bara vad du äter, utan även livsstilen i övrigt. Hur mycket stressar du? Hur ser toarutinerna ut? Hur snabbt äter du? I stället för att lägga pengar på hälsoprodukter som ska vara bra mot en bråkig mage så ska du alltså gå till vårdcentralen.

– När du sedan kommer tillbaka till mig för kostråd så jobbar jag ofta med kostbehandlingen FODMAP som går ut på att ta bort kolhydrater som fermenterar (jäser) i tarmarna. Många IBS-patienter är känsliga för till exempel lök, och då är det viktigt att tänka på att i kryddblandningar ingår ofta lökpulver, vilket många inte tänker på.

6. Tröstätaren

”För att jag är 
värd det …”

De gamla ”graviditetskilona” sitter som berget. Men hur lätt är det att leva sunt när familjen och vardagen ska ha sitt, och man landar helt utmattad i tv-soffan på kvällen? Är man inte värd lite kvällsgott då?

Dietisten:
– Överätande handlar ofta om att ha etablerat en vana, som sedan blir ett beroende. Om du varje kväll äter lite godis eller några mackor så kommer din kropp snart att kräva det. Du behöver försöka bryta vanan. Men ställ inte för höga krav på dig. Små förändringar kan göra jättemycket. Börja med att ändra en enda sak.

7. Den magra

”Jag har ingen aptit”

Hon har med tiden blivit alltmer fågellik och pickar förstrött på tallriken. Vad äter man när man inte har så stor aptit?

Dietisten:
– Först och främst, en oönskad viktminskning ska alltid kollas upp hos läkare. Det kan tvyärr vara ett symptom på allvarlig sjukdom. Men när man väl har uteslutit det, så handlar det om att försöka öka fett- och proteinmängden i maten. Det brukar inte gå att öka storleken på portionerna, man kan oftast inte äta mer än man gör. Men blanda till exempel ner lite vispgrädde i filen eller koka havregrynsgröten på mjölk i stället för vatten, och lägg i en klick smör här och en skvätt olja där.

8. Hindras av familjen

”Inte ska vi bråka…”

Hon vill äta mer grönsaker. Det skulle var bra för både blodfetterna och vikten, säger doktorn. Men hemma är intresset för ”kaninmat” ganska svalt. ”Vi vill ha lövbiff och pommes frites!” låter det.

Dietisten:
– Stöttning hemifrån är inte alltid något man kan få. Men vill andra inte äta grönsaker, så gör bara till dig själv. Lägg sedan grönt på hälften av tallriken, och på den andra halvan lägger du lövbiff och pommes frites, för självklart kan du äta samma sak som resten av familjen. Med tiden kommer de andra säkert att inspireras av dina goda sallader!

9. Den diabetesdrabbade

”Det och det och det kan jag inte äta”

Hon har fått diabetes och är bekymrad över vad det egentligen finns för roligt kvar på menyn?

Dietisten:
– Det är inte så att det finns en lista med mat som du kan äta, och en lista med mat som du inte kan äta. För du kan äta allt som diabetiker, även godis. Hemligheten är som alltid själva mängden, och du ska framförallt vara uppmärksam på att det inte finns för mycket kolhydrater, som ju även finns i grovt bröd, som höjer blodsockret mycket. Många diabetiker kan därför få hjälp av att titta på LCHF-recept, men du kan alltså fortfarande äta allt. Det handlar om fördelningen på tallriken och fördelningen av mat över dagen.

10. Jojo-bantaren

”Jag vill bli smal och lycklig!”

Bantningskurerna har avlöst varann, men extrakilona sitter där de gör, precis som drömmen om att en gång bli smal!

Dietisten:
– Att banta, det är som ett svärord för mig! Du äter extremt under en period, och när du slutar med det, så går du upp alla kilona igen, plus åtta till. Tänk långsiktigt istället. En liten förändring som håller hela livet är bättre än en stor förändring som håller i några månader. Fundera på hur du har sett ut under större delen av ditt liv och vad som är realistiska mål när det gäller kroppsstorlek. Vad är rimligt? Vad vill du med ditt liv och vad har du för intressen? Att vara smal är inte samma sak som att vara lycklig. Alla har vi saker som trycker oss.

Läs mer:

Annika yogade bort sin smärta

fri-fran-smarta-genom-yoga


Läs mer om:

Dela
(9)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…