Annons

Annons

Vi drack både dag och natt

När Bosses sambo kastade ut honom för att han söp hittade han en ny kvinna. Tillsammans drack de ännu mer – och det var med livet som insats.

Dela
(0)

Vi drack både dag och natt

Det är drygt 25 år sedan jag för första gången märkte att något var fel. Jag och min sambo Carola handlade i vår vanliga mataffär när jag upptäckte att jag inte kunde se vad det stod på prislapparna.

—Vad gör du? undrade Carola när jag stod där och kisade.

Annons

Tidigare hade jag haft perfekt syn, riktig hökblick, men nu måste synen ha försämrats på bara några veckor. Synen var viktig i mitt yrke som målare, inte minst för att vi på den tiden själva blandade färgerna med brytningsfärg. Jag hade fått beröm av min arbetsgivare för min förmåga att se färger.

Men jag arbetade inte så mycket, perioderna med sjukskrivningar hade blivit längre och längre. Ibland kunde det gå en månad då jag bara drack. Dygnet runt. Då ville Carola inte veta av mig. Inte för att jag var elak, men jag var omöjlig att ha att göra med – odräglig, oansvarig och egoistisk.

Så under de värsta perioderna sökte jag mig till vännerna på bänken och där var jag alltid välkommen. Det var T-sprit för hela slanten. Det var ju billigt och vi brukade köpa en femlitersdunk som varade ett par dagar.

För det mesta blev jag trött på mig själv efter ett tag och tog mig hem till Carola igen. Då var jag fortfarande välkommen. Den här gången blev jag liggande i en vecka och botade kroppen med folköl. Dittills hade jag alltid kommit i gång med jobbet igen, min arbetsgivare gillade mig och brukade ordna med jobb där jag fick rå mig själv den första tiden. Det kunde vara att rusta upp källarlokaler och sådant som ingen annan ville göra. Bästa botemedlet mot abstinensen var att få jobba.

Men vad skulle jag göra nu? Ingen ville ha en halvblind målare.

Jag flyttade in hos Yx-Kicki

I samma veva fick Carola nog och kastade ut mig.

—Tycker du att jag ska bli uteliggare? frågade jag.

—Som man bäddar får man ligga, sa Carola med neutral röst.

Det visade sig att hon hade träffat en ny man, som var både snäll och omtänksam.

Mina saker fick plats i en medelstor resväska. Jag var 43 år och kände att jag stod vid ett vägskäl i livet. Skulle jag söka hjälp, få plats på ett behandlingshem och skapa mig en ny framtid? Eller skulle jag sjunka ännu djupare i misären? Det blev det senare.

Jag flyttade in hos en annan kvinna, Kristina, mer känd som Yx-Kicki. Hon hade suttit i fängelse efter att ha misshandlat en man med just en yxa. Han hade fått fly fönstervägen på tredje våningen för att inte bli skalperad och Kicki dömdes för mordförsök.

Det var en brokig samling av samhällets bottenskikt som huserade hos Kicki. Stora Sara, en och nittio lång och stark som två karlar, var ständig gäst. Det var också den gamle sjömannen Ludde som frikostigt delade med sig när han fick sin pension.

Kickis familj bestående av två bröder, två systrar och hennes bedagade mor Elsa var också ofta hos oss. Om Elsa inte fick vin direkt på morgonen när hon vaknade blev hon farlig. Själv tog jag det med ro, bara jag själv fick något att dricka. Och dricka det fanns det alltid hemma hos Kicki och mig.

Han tänkte döda killen

Bröderna Kurt och Per var som ler och långhalm och hade nyligen muckat från fängelset. Där hade de gjort affärer och var smått förmögna när de kom ut. Livet i frihet firades med enorma mängder sprit. Vi drack både dag och natt.

En gång såg jag en stor kniv blänka till och kastade mig över Kurt som var på väg att hugga en kille som försökte stjäla sprit i hallen. Kurt tackade mig senare och sa att han skulle ha dödat killen om jag inte hade gått emellan.

En tidig morgon vaknade jag av att Kicki satt i köket och grät.

—Jag orkar inte längre, sa hon.

Vi satte oss med var sin flaska vodka i sängen. När jag hade tömt halva flaskan skingrades min bakfylla och jag märkte att Kicki inte var sig lik. Hon stirrade på flaskan och mumlade för sig själv. Håret hängde fett och stripigt och hon såg hemsk ut. Så började hon krypa på alla fyra på golvet.

—Hjälp mig att plocka upp pengarna, Bosse. Vi har blivit rika, sa hon och höll upp en inbillad sedelbunt. Har du sett så mycket kosing någon gång?

Inte vana att umgås nyktra

Det stod klart att Kicki hade drabbats av delirium så jag ringde efter en taxi och så åkte vi till akutmottagningen. Jag hade inga pengar men tog en femhundring ur Kurts jeansficka. Med tanke på vad som hänt med sprittjuven var det väl med livet som insats, men jag fick förklara senare att det gällde hans syster.

Vi blev båda inlagda för akut spritförgiftning med livsfarligt hög promillehalt. Jag minns inte vad som hände sedan men jag fick veta att jag hade haft hjärtstillestånd men räddats till livet av skickliga läkare. Jag fick också veta att jag hade räddat livet på Kicki genom att ta henne till sjukhus.

Vi fick behandling för vårt alkoholmissbruk och många månader senare skulle vi börja vårt nya liv tillsammans. Vi var inte vana att umgås nyktra och det kändes krystat till att börja med. Vad skulle vi prata om?

Men till slut lossnade det och vi pratade desto mer. Vår relation utvecklades och vi insåg att vår kärlek var äkta. Då började vi också planera inför framtiden. Vi hittade ett torp ute på landet med stora renoveringsbehov. Det var en utmaning och mycket jobb men vi fixade allt och fick ett underbart ställe att bo på.

Här har nu jag och Kicki bott i många år. Vi har lyckats vara nyktra och trivs med det lugna livet på landet nära naturen.

Bosse

Läs mer

Kathy och Bengt tog sig ur missbruk och hemlöshet

Malin blev missbrukare – som sin mamma

Jag försvarade mamma när socialen kom


Läs mer om:

Dela
(0)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…