Annons

Annons

Varför får fler kikhosta?

HUSLÄKAREN. Jag har läst att antalet fall av kikhosta har ökat i Sverige och att bland annat två små barn avlidit i den här sjukdomen. Hur kan detta komma sig? Kikhosta är ju en sjukdom som vi vaccinerat barnen mot sedan länge – och då borde det väl minska! Är det en ny typ av kikhosta som nu sprider sig?
Tacksam för svar

Annons

I Sverige har vi i år sett en klar ökning av antalet fall av kikhosta. En stor del av de drabbade är barn under 6 månader och detta är allvarligt eftersom dessa kan utveckla en mycket svår form av kikhosta, som i värsta fall kan vara livshotande. Och två tidigare friska spädbarn, knappt en månad gamla, har precis som du skriver avlidit i sjukdomen.
Kikhosta är en mycket smittsam infektionssjukdom som orsakas av en bakterie som heter Bordetella pertussis. Smittan överförs oftast via små droppar i luften men kan även komma från droppar som fastnat på föremål och smittar genom att man får dem på händerna och för dem vidare till ögon, näsa eller mun. Efter en inkubationstid på ca 1–2 veckor insjuknar man med lätt feber och hosta. Hostan tilltar undan för undan och efter ett par veckor kommer de intensiva, skrällande hostattackerna där man hostar så att man tömmer lungorna. Det är när man drar efter andan efter hostattackernas slut som kikningarna, alltså det väsande ljudet, uppkommer. Ofta kräks man också upp slem. Hostattackerna och slembildningen i luftvägarna kan ge allvarlig syrebrist både hos spädbarn och äldre. Den mest intensiva hostan brukar mattas av efter ca 6 veckor men man kan fortsätta att hosta längre än så. Man smittar 5–6 veckor efter det att man insjuknat, mest under de första veckorna. Infektionen kan behandlas med antibiotikum som då bör ges i ett tidigt skede.
I Sverige började man 1953 med förebyggande vaccination mot kikhosta. Det ingick i det s k trippelvaccinet. Pga försämrad skyddseffekt och biverkningar av vaccinet upphörde vaccinationerna 1979. Efter ett uppehåll började man 1996 åter att vaccinera mot kikhosta med ett nytt vaccin. De första doserna ges vid 3 och 5 månaders ålder och ger ett grundläggande skydd. Därefter ges i dag påfyllnadsdoser vid tre tillfällen, vid 12 månader, 5–6 och 14–16 år. Tyvärr ger vare sig vaccination eller genomgången vaccination ett fullständigt och livslångt skydd. Man räknar med att immuniteten efter naturlig sjukdom är ca 15 år och efter vaccination ca 6–7 år. Om man insjuknar igen blir sjukdomsförloppet i regel lindrigare med långdragen hosta utan kikningar. Detta är lurigt och gör att man inte misstänker kikhosta hos den som hostar. Det finns alltså en underdiagnostik. Man räknar med att så många som 30 % av dem som har långdragen hosta kan ha kikhosta och därmed sprida smitta.
I Sverige har vi ju också problemet att vi inte vaccinerade mellan åren 1979 och 1996. En förklaring till en ökad frekvens av kikhosta är alltså att vi har fler smittkällor än vi tidigare trott. En annan är att det kan vara så att vaccinets skyddseffekt avtagit och att vi också fått nya bakteriestammar som inte går att påverka effektivt med det vaccin vi har. Ytterligare en förklaring är att vi nu är mer observanta och identifierar sjukdomen i högre grad än vi gjort tidigare. Fallen registreras systematiskt eftersom kikhosta är en s k anmälningspliktig sjukdom.
Smittan överförs huvudsakligen inom den egna familjen; från mamma, pappa eller syskon. Man räknar med att ca 75 % av spädbarnen smittas den vägen. I vissa länder har man nu börjat vaccinera blivande småbarnsföräldrar och gravida för att försöka undvika smitta till de känsliga spädbarnen. Detta har ännu inte införts i Sverige.

Har du en fråga till husläkaren? Mejla oss här! 

Läs också:

Dela
(0)

Annons

Annons

Annons


Annons


Annons

Laddar nästa sida…