Annons

Annons

Trött? Så blir du pigg igen!

Dela
(5)

Är det svårt att komma igång efter alla helger? I vår Hälsospecial i nr 3 tittar vi på olika orsaker till trötthet. För trötta är vi väl alla då och då. Oftast går det över av sig själv, men gör det inte det kan du ha råkat ut för en brist eller sjukdom – som i många fall går att bota enkelt!

Annons

Att äta allsidigt, vara ute i dagsljus, motionera och sova bra är grunden för att hålla sig pigg och frisk. Men är du redan trött i överkant är det klokast att ta reda på vad det egentligen beror på. Ofta finns hjälpen närmare än du tror. Det kan räcka med ett blodprov på vårdcentralen.
Att självmedicinera med olika tillskott är däremot inget som Jan Ulfberg, på Läkargruppen Capio i Örebro, rekommenderar.
– Testa om du har en brist eller kanske någon sjukdom, då kan vi sätta in bra behandling. Vid järnbrist, till exempel, kan du få järninjektioner som gör att tröttheten går över mycket snabbare än om du försöker med egna tillskott. Dessutom kan järn vara giftigt och skada levern i för stor dos, så det behöver läkare ha koll på, säger Jan Ulfberg som är specialist på sömn och sömnstörningar.
En brist eller sjukdom, som underfungerande sköldkörtel, tar många år att utveckla och går heller inte över bums när medicin sätts in. Brist på järn och vitamin B12 kan gå att få bukt med på ett antal veckor medan det kan ta närmare ett år för sköldkörtelrubbningar.
Just järnbrist är det många som har utan att veta om det – cirka var fjärde kvinna i fertil ålder – men bara 7–8 procent har blodbrist, det värde som syns på Hb-provet.
– Hb-värdet är hemoglobinhalten i de röda blodkropparna och det visar blodbrist, inte järnbrist. Be därför om ett ferritinprov som mäter järnreserverna i kroppen när du går till doktorn, råder Jan Ulfberg.

Därför är du trött!
Sömnbrist
Mellan 6 och 9 timmars sömn per natt behöver de flesta. Sover du för lite eller med dålig kvalitet tär det på orken.
I riskzonen: Du som stressar så det stör sömnen, snarkar och/eller har sömnapné, andningsuppehåll, på natten. Vid sömnapné väcker kroppen dig så att du får i dig syre, utan att du märker det, och sömnen störs. Det är vanligare hos kvinnor än man tidigare känt till.
Varningstecken: Trötthet, dålig reaktionsförmåga, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, sämre minne, viktuppgång.
Diagnos: Sömnen kan mätas i sömnlab på sjukhusen. Sömnapné kan mätas med en dosa som du lånar hem och registrerar sömnen med.
Gör själv: Vistas i dagsljus, rör på dig, ät allsidigt, undvik stress. Det finns sömnprogram på nätet, appar och cd-skivor. Fråga på apoteket.
Hos läkaren: Terapi, t ex kognitiv beteendeterapi, KBT, och ljusterapi. Sömnmedicin, sömnmasken CPAP, specialtillverkad tandskena för natten och livsstilsförändringar mot sömnapné.

Järnbrist eller blodbrist
Järnet tas normalt upp från maten i tarmen och alla celler i kroppen behöver det. Om man får för lite järn riskerar man att utveckla för lite hemoglobin (Hb-värde) och kan få blodbrist. Hemoglobinet transporterar syre från lungorna ut i kroppen. Järnbrist uppstår när kroppens järnförråd är tomma, men Hb-värdet kan ändå vara normalt.
I riskzonen: Du som har riklig mens, är gravid, vegan, tränar mycket, har tarmsjukdom.
Varningstecken: Trötthet, svårt att koncentrera sig. Vid uttalad järnbrist livlöst hår, hjärtklappning, andfåddhet, yrsel, dålig aptit och huvudvärk.
Diagnos: Blodprov. Hb-värdet bör kompletteras med ferritinvärdet som visar järnförrådet i kroppen. De normala nivåerna är individuella och behöver följas upp över tid för att förändringar ska upptäckas.
Gör själv: Ät allsidigt med fullkornsprodukter, leverpastej, blodpudding, nötkött, vilt, fisk, spenat, brysselkål, broccoli, havregryn, torkade aprikoser, solrosfrön och mandel som är järnrika. C-vitaminrika grönsaker, juice, frukt och bär ökar järnupptaget, surkål fördubblar det medan te och kaffe som dricks med maten kan hämma järnupptaget.
Hos läkaren: Järntabletter eller järninjektioner.

Vitamin B12-brist
B12 behövs bland annat för att bilda röda blodkroppar. Inflammation i magsäckens slemhinna och obehandlad glutenintolerans kan ge brist.
I riskzonen: Du som äter lite kött, äter ensidigt, har riklig mens eller tarmsjukdomar.
Varningstecken: Trötthet, hjärtklappning, depression, dålig balans, lättretlighet, minnesproblem, känselstörningar i ben och fötter.
Diagnos: Blodprov på vårdcentralen.
Gör själv: Ät allsidigt med magert kött som är nyckelhålsmärkt, mjölkprodukter, ost, ägg och fisk.
Hos läkaren: Vitamin B12-tabletter eller injektioner.

Årstidsbunden depression
Nedstämdhet vissa årstider kan bero på att produktionen av melatonin, hjärnans eget sömnmedel, ökar under det mörka halvåret. Även signalsubstansen serotonin, som har med vårt psykiska välmående att göra, påverkas.
I riskzonen: Ärftligt till viss del men även livsstilen, om man till exempel är inomhus mycket, spelar roll.
Varningstecken: Nedstämdhet, irritation, trötthet, viktökning, sötsug, stort sömnbehov.
Diagnos: Doktorn ställer diagnos utifrån det du berättar.
Gör själv: Vara ute i dagsljus, motionera.
Hos läkaren: Kan ordinera fysisk aktivitet på recept, antidepressiv medicin eller terapi, gärna KBT eller ljusbehandling.

Sköldkörtelrubbningar
Underfungerande sköldkörtel, hypotyreos, ger sänkt ämnesomsättning. Kan utlösas av hormonsvängningar vid graviditet, i klimakteriet och vid stress. Hypertyreos, överfunktion av sköldkörteln, gör att ämnesomsättningen höjs i stället.
Dessutom kan inflammerad sköldkörtel störa produktionen av sköldkörtelhormon och ge samma symtom som hypo- och hypertyreos.
Varningstecken: Trött, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, mjölksyra, humörsvängningar, låg kroppstemperatur, trög mage, eksem, håravfall, halsont, pms, andfåddhet, hjärtklappning, viktuppgång, infertilitet.
I riskzonen: Hypotyreos är 5–10 gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Inflammerad sköldkörtel kan bero på en virusinfektion.
Hos läkaren: Behandling med konstgjort sköldkörtelhormon, ofta Levaxin.
Naturligt sköldkörtelhormon, torkad svinsköldkörtel, förskrivs av ett fåtal läkare. Om sköldkörteln är inflammerad ges inflammationshämmande, typ Voltaren, och ibland kortison.

Diabetes
Diabetes typ 2 beror på att kroppens eget insulin inte släpps in i cellerna eller att kroppen inte producerar insulin alls – typ 1. Normalt öppnar insulinet cellväggen för sockret som finns i blodet efter att vi ätit.
I riskzonen: Överviktiga, stillasittande, men även arv och miljö – tror forskarna.
Varningstecken: Hunger, törst, trötthet, kissnödig, viktnedgång.
Diagnos: Läkaren mäter blodsockerhalten med blodprov och kan göra ett sockerbelastningstest.
Gör själv: Motionera och välj rätt kost. Undvik socker, saft, bullar, ljust bröd, alkohol, läsk och ät regelbundet.
Hos läkaren: Insulin i spruta eller tabletter.

Text: Anna Björe

Foto: Shutterstock, privat

I tidningen kan du också läsa om Eva Sjögren som drabbades av järnbrist!

 


Läs mer om:

Dela
(5)

Annons

Annons

Annons


Annons


Annons

Laddar nästa sida…