Annons

Annons

Så skyddar du dig mot vinterkräksjuka

Dela
(0)

Redan i november brukar de första fallen med vinterkräksjuka dyka upp.
– Säsongen varar från november till april, med en topp under januari–mars, berättar Hemmets Veckotidnings egen sjuksköterska, Kerstin Nilsson i nummer 47.
Vinterkräksjukan är vår vanligaste magsjukdom och orsakas av två typer av calicivirus, norovirus som är vanligast och det mer ovanliga sapovirus. Att det just är caliciviruset man drabbats av är ganska lätt att fastslå, menar syster Kerstin.
– Förloppet är väldigt snabbt, patienten kan ofta säga vad klockan var när hon blev sjuk. Och det är kraftiga reaktioner med häftigt illamående, kaskadliknande kräkningar och diarréer, oftast mer kräkningar än diarréer. Magsmärtor är också vanligt, men de ska släppa åtminstone 5–10 minuter efter att du kräkts eller varit på toaletten.
Symtomen varar ofta upp till 48 timmar, men brukar lugna ner sig inom ett dygn. Efteråt är den som insjuknar smittsam i ytterligare 48 timmar efter sista kräkningen eller diarrén, ibland längre.
– Alla infektioner handlar om hur mycket det finns av ett smittämne. Calici är ett smittämne som finns i stora mängder i avföring och kräkningar hos den som blivit smittad. Tyvärr krävs det endast en liten dos smittämne för att bli sjuk, vilket gör att det är väldigt smittsamt och kan orsaka stora utbrott på t ex sjukhus och skolor.
Viruset sprids genom direkt kontakt med smittämnet, via händer som tagit i ledstång, kranar och handtag, datorernas tangentbord, telefoner och när man tar i hand och hälsar, med mera.
– Därför är handhygienen alltid viktig, betonar Kerstin Nilsson. Tvätta händerna med flytande tvål och vatten och använd gärna handsprit när du misstänker att calici finns i närheten.
Från det att du blivit smittad brukar det dröja 12–48 timmar innan sjukdomen bryter ut. Förutom de mer typiska symtomen kan du också få feber, men inte alltid. Det är inte heller alltid att den som utsätts för smittan blir sjuk.
– Vissa personer får inte vinterkräksjukan, trots att flera i omgivningen har det. Det kan bero på att de är immuna mot caliciviruset, men varför de är det vet vi ännu inte riktigt, förklarar syster Kerstin.
En förklaring kan sitta i generna. Viruset fäster inte på tarmcellerna hos cirka 20 procent av befolkningen, vilket är en förutsättning för infektion. Här har FUT2-genen visat sig vara viktig när det gäller risken att bli smittad, men det är inte den enda mekanismen för infektion. När det handlar om virus finns det alltid undantag.
– Virus är svåra att förebygga eftersom de hela tiden förändrar sig i sin struktur, menar Kerstin Nilsson. Det är därför vi är mer åtkomliga för virus än för t ex bakterier.
Därför kommer det också nya utbrott av vinterkräksjukan i stort sett varje vinter. Att viruset sprids vintertid beror sannolikt på att vi vistas mer inpå varandra då, menar syster Kerstin. Men det finns ingen anledning att överdriva rädslan för att sprida smittan vidare.
– Den som är sjuk stannar ju såklart hemma, men andra familjemedlemmar som inte har några symtom kan gå till jobb och skola som vanligt.
Har du varit sjuk nyligen ska du inte laga mat till andra, mat är en stor smittspridare. Och använd gärna engångshandskar om du torkar upp eller handskas med förorenad tvätt.
– Ta av och släng handskarna genom att dra den ena handsken över den andra, tvätta sedan händerna och avsluta med handsprit, tipsar Kerstin. Så minimerar du risken för att själv bli sjuk.
Skulle olyckan trots allt vara framme finns det några viktiga saker att ta fasta på.
– Kräks, drick små mängder ofta och kräks igen så kommer smittämnet ut snabbast möjligt, förklarar syster Kerstin. Drick vatten eller vätskeersättning, som ersätter de salter du förlorar. Vi förlorar mycket vätska, men det är bara mag- och tarmkanalen som rensas ut. Kroppen sparar på vad den behöver till cirkulationen, därför blir urinen mörkare och mer koncentrerad och vi kissar mindre mängd och mer sällan.
När de häftigaste symtomen gett med sig kan du börja med te och sedan lite skorpor eller rostat bröd med smör på. En liten proviva-blåbärsshot med bakteriekultur kan vara bra som en återhämtningskur, tipsar syster Kerstin. Däremot är det inte alltid magen vill ha vanlig proviva efter att man haft diarréer.
– Tänk också på att vänta med laktoshaltiga produkter och fibrer. Kroppen brukar ta någon dag på sig för att komma i balans och få en normal bakterieflora i magen. Men om du är frisk i grunden reder kroppen oftast upp det hela med egna resurser!

Annons

 

Viktigt att tänka på
* Kontakta vården för att utesluta annan åkomma om magsmärtorna inte ger vika i samband med diarré eller kräkning.
* Diabetiker som behandlas med Metformin ska vara extra uppmärksamma på vätskeförluster.
* Ringa sjukvårdsrådgivningen, 1177, om du är tveksam. De svarar dygnet runt.

Syster Kerstins skyddande råd
* Var noggrann med hygienen, särskilt före måltid och efter toalettbesök. Använd gärna handsprit.
* Undvik bufféer där många kommer i kontakt med samma mat.
* Håll koll på magsyrebalansen! Du är mer känslig för infektioner när saltsyran i magen inte är tillräcklig för att slå ihjäl inkräktare.

 

Gör din egen vätskeersättning

Koka 1 liter vatten med 6 tsk socker och 1/2 tsk salt. Låt svalna och smaksätt med 2 tsk äppeljuicekoncentrat. Lösningen håller en dag i rumstemperatur och ytterligare några dagar i kylen. Den är inte avsedd för små barn!

Kom ihåg – 2-2-2
Inkubationstiden är cirka 2 dagar.
Infektionen varar i cirka 2 dygn.
Du är smittsam i åtminstone 2 dygn efter senaste kräkning eller diarré.
2-2-2-regeln gäller vid normala förhållande. Du kan bli sjuk 12 timmar efter att du utsatts för smittämnet, tillfriskna snabbare och vara smittsam längre tid.

 

Av Christina Mellberg

Foto: Shutterstock

 


Läs mer om:

Dela
(0)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…