Annons

Annons

Så sätter du stopp för hormonkaoset!

Tre av fyra kvinnor har någon typ av besvär under klimakteriet. Men alla kvinnor vill inte ta östrogen, bland annat av oro för olika former av biverkningar. För Lotta Dahl fanns det dock en annan lösning – bioidentiska hormoner.

Annons
hormonkaos

Lotta Dahl kan äntligen njuta av sommaren – utan vare sig svettningar eller ett svajigt humör.

 

Lotta Dahl njuter av sköna semesterlediga dagar i sommarstugan i Sandvik på Öland. Här är det sol, bad och uteliv i den vackra, karga naturen med blåeld och allsköns orkidéer som gäller. Det blir umgänge med släkt och vänner – och avkoppling från en intensiv vardag. Lotta är lärare i svenska och designar även smycken, hon är gift med Anders och mamma till tre söner på 24, 21 och 16 år.

Lotta, som nyligen fyllt 50, gillar att ha fullt upp och beskriver sig själv som en energisk person som får mycket gjort, men förra hösten kände hon inte igen sig själv.

—Jag var inte alls så effektiv som jag brukar vara. Allt gick i slow motion och det kändes väldigt konstigt. Jag blev också otroligt trött.

Även humöret påverkades och Lotta kände sig oförklarligt nedstämd och håglös.

—Jag gick upp i vikt och fastän jag tränar mycket och äter nyttigt ville de där extrakilona från ingenstans inte försvinna.

Plötsliga och intensiva svettningar både på dagarna och nätterna gjorde också livet jobbigt.

—Det var som att trycka på en knapp och svetten bara forsade så att jag blev dyngsur. Det var jättejobbigt när jag var ute bland folk, säger Lotta som bor större delen av året i Los Angeles.

Eftersom alla symtomen var typiska klimakteriebesvär beställde Lotta tid hos sin husläkare för att se om det stämde. Testerna visade sedan svart på vitt att hon var mitt uppe i klimakteriet med sänkta östrogennivåer.

—Det var en väldigt tydlig förändring och jag tyckte att det påverkade min vardag alldeles för mycket. Det var faktiskt otroligt jobbigt alltihop, säger Lotta.

Hon kände att hon måste få hjälp att lindra klimakteriebesvären, och eftersom hon tidigare läst Mia Lundins bok Kaos i kvinnohjärnan bestämde hon sig för att boka en konsultation hos henne.

—Jag tycker inte att det känns bra att ta syntetiska hormoner på grund av den ökade cancerrisken, så det kände jag ett starkt motstånd mot. Jag var öppen för att testa bioidentiska hormoner och tycker att det är bra att det finns alternativ, men hade inte direkt några förväntningar på att det skulle fungera.

Lotta började ta progesteron i tablettform och smörja in sig med en östrogengel på insidan av armarna och låren morgon och kväll. Progesteronkapslarna tar hon tolv dagar i månaden.

—Det tog lite tid innan jag kände av någon effekt, men efter ett par månader kom jag sakta men säkert i balans igen. Tröttheten försvann och jag fick mer energi. Det kändes som att jag fick mitt liv tillbaka. Svettningarna upphörde helt och hållet och det var förstås skönt, säger Lotta som nu verkligen kan njuta av semestern på Öland.

Hon har inte känt av några negativa biverkningar och tänker fortsätta med de bioidentiska hormonerna så länge det behövs.

—Det är väl individuellt från kvinna till kvinna hur länge man behöver göra det. Jag vill i alla fall inte hamna i samma situation som jag var i tidigare. Det påverkade livet alldeles för mycket och var otroligt jobbigt.

 

 

Bioidentiska hormoner har färre biverkningar – och fler fördelar

Hormonerna betyder mycket för hälsan och humöret. Men många kvinnor känner inte till hur de själva kan påverka hormonbalansen och därmed må bättre. Det menar Mia Lundin, specialistsjuksköterska och barnmorska, sedan många år verksam i USA och med lång erfarenhet av hormonbehandling som är mycket vanligare där.

—Dagens kvinnor vill må bra, fungera i vardagen och känna sexlust även efter klimakteriet – och då betyder hormonbalansen mycket.

Mia förespråkar hormonbehandling i samband med klimakteriet, men är noga med att påpeka att hormonerna ska vara bioidentiska i stället för syntetiska. Bioidentiska hormoner har samma molekylstruktur som kroppens egna hormoner.

I Sverige är östrogenet oftast bioidentiskt, medan progesteronet är syntetiskt. Nackdelen med det syntetiska progesteronet är att det ökar risken för bröstcancer vid långvarig behandling. Det har även andra, mindre trevliga biverkningar:

—De kan förstärka eller ge ångest, oro och depression, säger Mia Lundin.

De här biverkningarna finns dock inte hos de bioidentiska hormonerna, betonar Mia Lundin som själv tagit bioidentiska hormoner i femton år:

—De gör i stället att du mår psykiskt bättre, blir lugnare och sover bättre. Du kan också känna dig piggare och gladare. Du blir helt enkelt den du var innan klimakteriet.

Ännu en fördel med de bioidentiska hormonerna är att de skyddar mot flera sjukdomar.

—De förebygger hjärt-kärlsjukdomar som är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor. De minskar också risken för vissa typer av cancer, diabetes och benskörhet. Många kvinnor får inte reda på det här. Det behövs mer information och utbildning, fortsätter Mia.

I dag finns inget bioidentiskt progesteron på de svenska apoteken och ska en gynekolog skriva ut hormonet krävs en licens från Läkemedelsverket.

—Om din vanliga gynekolog inte vill skriva ut bioidentiskt hormon tycker jag att du ska kontakta någon annan tills du får tag på någon som vill göra det, säger Mia.

Mia understryker att det inte bara är läkemedel som påverkar hormonbalansen – livsstil och matvanor är också viktigt. Stress är negativt och för att få ner stressnivån kan yoga, mindfulness och motion hjälpa.

—Det är bra att äta fisk, olivolja, gröna grönsaker och fermenterade livsmedel som surkål, säger Mia angående mat som är bra för hormonbalansen.

En sådan kost är antiinflammatorisk, har lågt GI och främjar en hälsosam tarm. Däremot bör man undvika socker, gluten, mjölkprodukter och alkohol.

—Men visst får man leva livet och ta ett glas vin och äta efterrätt då och då. Det är det dagliga som är det viktiga för att skapa hormonell balans, säger Mia.

Läs mer på Mia Lundins hemsida: www.mialundin.se

 

Boktips!

I boken Mat för hormonell balans tipsar Mia Lundin och Ulrika Davidsson om mat som lindrar besvär vid pms, förklimakteriet och klimakteriet. Boken innehåller både fakta och recept och ges ut av Bonnier fakta i augusti.

 

Östrogen skyddar kärlen

Östrogentillskott tidigt under postmenopaus, den senare delen av klimakteriet, kan minska risken för trånga kärl. I en amerikansk studie fick 643 kvinnor antingen 1 mg östrogen under tio dagar varje månad eller placebo i fem års tid. Ultraljud av kvinnornas halspulsåder visade att tätheten i den inre kärlväggen i snitt ökade med 0,0044 millimeter, jämfört med placebogruppens 0,0078 millimeter.

 

Ta inte hormoner

* Om du har eller har haft bröstcancer.

* Om du har haft blodpropp.

* Om du har onormala blödningar.

 

Experten svarar på frågor om klimakteriet

1. Vad innebär klimakteriet?

Lars-Åke Mattsson

Lars-Åke Mattsson, professor i gynekologi vid Sahlgrenska akademin/Östra sjukhuset, svarar här på frågor om klimakteriebesvär.

Klimakteriet är tiden innan och efter menopausen, den tidpunkt då menstruationen upphör. Äggstockarna producerar före menopausen successivt allt mindre av könshormonerna, östrogen och progesteron, när ägglossningarna upphör. De lägre hormonnivåerna kan ge symtom som värmevallningar, svettningar, tunna slemhinnor i slida, urinrör och urinblåsa, irritabilitet och sömnbesvär.

2. När inträffar klimakteriet?

Medelåldern för menopaus är cirka 51 år. Klimakteriebesvär kan börja ett par år innan dess och fortsätter ofta flera år efteråt.

3. Hur många upplever besvär i samband med klimakteriet?

65–75 procent upplever någon typ av klimakteriebesvär. En del har lindriga besvär under kort tid, för andra kan symtomen vara besvärligare och vara i tio år eller längre. Det är mycket stor individuell variation när det gäller klimakteriebesvären.

4. Vilken behandling ges mot klimakteriebesvär?

I första hand rekommenderas hormoner i form av östrogen eller med tillägg av progesteron som den mest effektiva behandlingen. Vilken styrka och vilken typ av behandling det ska vara, tabletter/plåster eller lokalt verkande tabletter eller crème, beror på vilka besvär man har.

5. Finns det någon negativ effekt med hormonbehandling?

Det finns en något ökad risk för bröstcancer vid längre behandling än fem år. Kvinnor över 60 år bör inte påbörja behandling med starka östrogenpreparat då det kan öka risken för cancer, hjärtinfarkt och stroke.

6. Är det skillnad på att ta bioidentiska hormoner jämfört med syntetiska hormoner?

De bioidentiska har vissa fördelar som att de tycks ha mindre påverkan på brösten och humöret. En del kvinnor är känsliga för syntetiska hormoner och mår bättre av att ta bioidentiska, men skillnaden för merparten är marginell.

7. Bör alla kvinnor ta hormoner under klimakteriet för att må bättre?

Nej, inte om man inte har symtom som man tycker är besvärliga och påverkar livskvaliteten. Min erfarenhet är att 35–45 procent skulle må bättre om de tog behandling mot besvären. Mitt intryck är att många kvinnor med värmevallningar och torra slemhinnor lider i onödan.

8. Kan naturmedel lindra klimakteriebesvär?

Jag tycker att det är fritt fram att prova naturmedel, många känner att de mår bättre av det. Välkontrollerade studier visar dock på väldigt liten faktisk effekt av naturmedel, som exempelvis bihonung eller växtbaserade fytoöstrogener, men placeboeffekten kan göra att man upplever lindring.

8. Finns det några livsmedel eller någon speciell typ av mat som lindrar besvären?

Jag har inte sett några studier som visar på det.

9. Finns det något man själv kan göra för att lindra besvären?

Motionera, sluta röka och äta hälsosamt.

 

Läs mer: 

Jag önskar att jag hade haft mer kunskap om klimakteriet

Klimakteriespecial: Det finns hjälp för alla

Vänd den biologiska klockan rätt med ljusterapi

 

TEXT: ANETTE BÜLOW

FOTO: SOFIA ECKERBLAD, PRIVATA BILDER

 

Läs också:

Dela
(0)

Annons

Annons

Annons


Annons


Annons

Laddar nästa sida…