Annons

Annons

Rasputin – mystikern som måste bort från makten!

Dela
(0)

Veckans kriminalfall

Det ryktades att han var tsarinnan Alexandras älskare och att de tillsammans styrde landet mot undergång. Att han var anledningen till den revolutionära andan som spreds bland folket. Så en grupp adelsmän beslöt sig för att försöka ställa allt till rätta igen. Och först av allt måste mystikern Rasputin bort!

Annons

Det var den 29 december 1916 i Sankt Petersburg och Grigorij Rasputin klädde sig fin. Han skulle gå på en bjudning hos prinsessan Irina Alexandrovna och hennes make furst Felix Jusupov i deras lyxiga palats vid Moikakanalen. Den 47-årige Rasputin, en på den tiden mycket känd mystiker, predikant och helare, var välkommen i de finaste salongerna och vid det ryska hovet – trots att han var son till en fattig bonde från Sibirien.

Han var populär bland ryska adelsdamer och var tsarinnan Alexandras förtrogne, ja det ryktades till och med om att han var hennes älskare. Nu förberedde han sig för att ännu en kväll vara medelpunkten bland beundrande kvinnor iförd en glänsande
silkesskjorta och snygga läderstövlar. Det långa håret hängde ner över axlarna, skägget var vildvuxet och ovårdat.

Rasputin hade en demonisk och kuslig blick, menade en del, medan andra tyckte den var karismatisk och bevisade hans synska förmåga och övernaturliga krafter. Alla hade en åsikt om den mystiske mannen som klivit in i maktens korridorer.

Grigorij Rasputin föddes den 22 januari 1869 i byn Pokrovskoje i Sibirien. Han kunde varken läsa eller skriva och var med i ett småkriminellt ungdomsgäng som drack, slogs och stal. Men det sas också tidigt om Rasputin att han kunde se in i framtiden och hela sjuka.

Han ska ha gått med i en religiös sekt där medlemmarna ägnade sig åt sexlekar, att dansa och piska sig själva till extas. Sektens filosofi var att man måste synda djupt för att få nåd av Gud. Rasputin gifte sig och fick tre barn men fortsatte sitt utsvävande liv. Han gav sig ut på det han själv kallade en pilgrimsresa och besökte Grekland och Jerusalem.

1903 dök han upp i Sankt Petersburg och gjorde succé i societeten. Vid den här tiden var det vanligt med mystiker och helare i det ryska tsardömet och inom aristokratin var intresset för det ockulta stort. Kanske tyckte adelsdamerna att Rasputin var lite farligt spännande och lockades i hemlighet av att han förespråkade samlag, med honom, för att hela dem.

Framgången hos adelsdamerna öppnade dörren till den ryska tsarfamiljen. Tsar Nikolajs och tsarinnan Alexandras ende son Aleksej var blödarsjuk och när läkarna inte kunde erbjuda bot sökte de desperat hjälp på annat håll. Alexandras bästa väninna Anna Vyrubova presenterade Rasputin för henne och han använde sina helande krafter på tsarsonen.

Troligen behandlade Rasputin pojken med hypnos som tog ner hans stressnivå och fick symtomen på sjukdom att minska, för pojken mådde snart lite bättre. Det dröjde inte länge förrän Rasputin var en ofta sedd gäst hos tsarfamiljen och skaffade sig inflytande över hovet och landets styre. Vid första världskriget skickade han tsar Nikolaj till fronten med budskapet att krigslyckan var beroende av hans närvaro, vilket visade sig inte stämma; det gick dåligt för den oerfarne befälhavaren i kriget.

På hemmaplan lät Rasputin sig mutas och favoriserade släkt och vänner för att ge dem fördelaktiga positioner i samhället. Kriget gick dåligt, upprorsstämning rådde och revolutionära idéer började spridas bland Rysslands stora, fattiga befolkning. Aristokratin hade tröttnat på vanstyret och man skyllde allt på tsarinnan och Rasputin, ”den galne munken från Sibirien”.

Furst Felix Jusupov bestämde sig för att tillsammans med ett par andra adelsmän ställa allt till rätta igen. Planen var lömsk och brutal; de skulle mörda Rasputin och därmed rädda Ryssland. Mordet är mytomspunnet det också med såväl fasansfulla som fantastiska detaljer, och ingen vet längre hur mycket som är sant – de inblandade ändrade sina historier flera gånger i efterhand.

Sant är i alla fall att Rasputin bjöds till Jusupovs palats för att träffa Irina Alexandrovna och hennes väninnor. Men i stället tog Felix emot och bjöd på förgiftat vin och kakor med cyanid. Rasputin verkade helt opåverkad av gifterna och Felix gick och hämtade en pistol och sköt honom med flera skott tills han föll ihop på golvet.

Fursten och hans vänner skulle sedan bege sig ut på stan för att fira, men innan dess gjorde Felix en sista koll i källaren där den skjutne Rasputin låg. Han lutade sig fram mot ”liket” som då fick upp armarna, tog struptag på honom och väste: ”Du din elake pojke.”

Felix slet sig loss, Rasputin kom på fötter och sprang ut på palatsets gård där de andra adelsmännen sköt efter honom. Sedan misshandlade de honom med påkar, sparkar och slag. Adelsmännen var dock inte helt säkra på att Rasputin, som de nu trodde var Satan själv, var död så de band honom, rullade in honom i en matta och kastade honom i den isiga floden Neva.

Där hittades han tre dagar senare, drunknad. Obduktionen visade att han hade vatten i lungorna och alltså hade varit vid liv när han kastades i floden. Enligt osäkra källor ska Rasputin ha gjort följande förutsägelse till tsar Nikolaj: ”Om mina mördare är dina fiender har Du inget att frukta, men är mina mördare dina vänner kommer Du själv också vara död inom kort.”

Felix Jusupov och hans adliga kumpaner straffades aldrig för mordet på Rasputin. Vid ryska revolutionen 1917 flydde Felix och Irina landet och levde sedan ett kosmopolitiskt liv i Frankrike och USA. Felix dog i Paris 1967.

Resten är historia, som man säger. I samband med revolutionen tvingades tsar Nikolaj II abdikera. Sedan tillfångatogs hela tsarfamiljen – Nikolaj, Alexandra, döttrarna Olga, Tatiana, Maria, Anastasia och sonen Aleksej – och fördes till Jekaterinburg där de mördades den 17 juli 1918.

Rasputins dotter Maria (1898–1977) emigrerade till USA och försörjde sig som dansös och tigertämjare vid en cirkus. Hon skrev en biografi över sin far där han framställdes som en helgonlik man, drabbad av förtal och illasinnat skvaller.

Trots att det har gått nästan 100 år sedan hans död fortsätter Rasputin att fascinera. Det har skrivits åtskilliga böcker om honom, spelats in flera filmer och på 1970-talet hade popgruppen Boney M en hit med låten Rasputin.

AV ANETTE BÜLOW
FOTO: Shutterstock, Wikipedia Commons

Läs mer: Leonarda var Tvålkokerskan från Correggio
Läs mer: Arseniken blev hans död – men var hustrun skyldig?

 


Läs mer om:

Dela
(0)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…