Annons

Annons

Detta väntar oss om Pia Sundhage vinner guld!

Pappa Lars var lugnet själv när Pia pangade rutor. Mamma Karin stod upp för rätten att vara annorlunda. Den tillåtande uppväxtmiljön har gjort Pia Sundhage stark som en oxe. På fredag kväll kan hon ta sitt tredje OS-guld – denna gång med Svenska landslaget!

Dela
(286)

sundhage

Som ledare är Pia Sundhage framme vid sin tredje OS-final nu. Efter två raka guld som förbundskapten för USA har hennes svenska team nu chansen att spela hem ett blågult guld till. Och då har hon också lovat bjuda på konsert hemma i Sverige!

– Skulle det gå väldigt, väldigt bra i OS så ska jag bjuda på en konsert. Pias intresse vid sidan om fotbollen är musik, hon spelar gitarr och sjunger och har skrivit många egna låtar tillsammans med sin bror. Att äta upp sin hatt eller bada i fontän är inte Pias melodi, nej i stället har hon lovat att boka scen och köra en konsert i Stockholm om det blir succé i Brasilien!

När Hemmets mötte en stark, passionerad och positiv förbundskapten hemma i hennes lägenhet  häromåret hade hon just tagit en paus i ett tapetseringsarbete. Hon har inget emot det alls, intygade hon, inredning är inte hennes grej. Träning ihop med damlandslaget är Pias hemmaplan. Trots en spenslig kropp, lätt kutig rygg och mjuka, gråsprängda lockar kring det leende ansiktet, så har hon pondus och en styrka som kan mäta sig med det mesta.

Annons

Själv tycker hon att hon är som en glad boxer.

– Jag har det där hoppet och studsen i mig, säger hon. En go skit som tror gott om folk!

Mammas kamp

Och sådan har hon alltid varit. Alltsedan uppväxten i villaområdet i Ulricehamn på 1960-talet. Kanske tack vare mamma Karin och pappa Lars.

– Jag kan bara inte berätta om mitt liv utan att prata om dem. Kanske sätter jag dem på piedestal nu när de inte är i livet, men vi syskon är ganska överens. Pappa var tryggheten själv, hade humor och tog allt med ett stort lugn. Jag sköt ju sönder otaliga rutor på vårt hus med fotbollen, källarrutan fick bytas ut flera gånger. Och då sa han på sin höjd: ”De’ va’ la onödigt!” Mamma var den som stod upp för rätten att få vara annorlunda. Hon var alltid ett halvt steg före alla andra mammor och alltid öppen för nya tankar. Båda har betytt oerhört mycket för mig!

Hon berättar om föräldrarnas sista tid. Pappan som accepterade livets gång och avslutade stillsamt med en sista suck. Mamman som tvärtom kämpade in i det sista och inte alls ville att livet skulle ta slut.

– Den tiden var hemsk. Jag var inte hemma när hon dog och efteråt kunde jag inte sluta gråta. Både för att hon så motvilligt mötte döden, för att hon ville vara kvar i livet och för att jag själv inte visste hur jag skulle klara mig utan henne.

Syskonen jordnära

Kvar finns en syskonskara som har ett nära förhållande till varandra. Pia har två storasystrar, en storebror och en yngre bror.

– Vi är som vi alltid har varit. När jag kom hem från träningen var det direkt någon som ropade: ”Det är din tur att diska!” Det gick inte att tro att man var en stjärna, det var bara att lägga fotbollen åt sidan och göra det som skulle göras. Vi har alltid varit jordnära och lärt oss att man inte ska ta sig själv på så stort allvar. Vi umgås vid köksbordet med en go känsla gentemot varandra. Jag känner stor tacksamhet för det!

Just ”Köksbordssnack” verkar vara ett begrepp bland Sundhagarna. Där går diskussionerna höga, nu som då.

– Det blir alltid långa, hetsiga samtal när vi ses. Alla vill ha en syl i vädret och tycker lika starkt och mycket, säger Pia och skrattar när hon tänker på det.

En så tillåtande miljö med mycket kärlek gav en styrka som var bra att ha i bagaget. För det var inte alltid lika tillåtande i fotbollsvärlden där och när hon växte upp.

– Att spela fotboll i lag var inget för tjejer. Flickor hystade boll och pojkar sparkade boll. Men kloka människor gav mig möjligheterna. Vi fick luras lite, säger Pia vars tränare kallade henne Pelle för att hon skulle kunna få vara med i pojklaget.

– Den som vågar vara annorlunda kommer förbi många hinder. Jag hittade en annan väg.

Och taktik står i allra högsta grad fortfarande på dagordningen.

– Det är en skön känsla att ha en fast punkt, att kunna knacka på vännernas dörr och prata en stund. Men att inreda och boa in mig är inte min grej. Min syster har hjälpt mig shoppa, hon är tapper! Vi går in i en butik för attköpa tapeter och efter tjugofem minuter har jag tröttnat och måste ut. Det slutar oftast med att vi får åka tillbaka senare.

Ville inte ha barn

En mysig hemmakväll för Pia är lika med en bra skiva, en god bok och gärna någon att prata minnen och musik med. Just nu är hon singel. Hon får ofta frågor om sin homosexualitet och varför hon inte går ut som en förebild på ett tydligare sätt.

– Jag svarar som alltid att jag har valt att prata om damfotbollens rätt i stället för homosexuellas, säger Pia som trots att hon är förtegen om sitt privatliv ofta säger att hon kanske inte alls enbart är intresserad av just kvinnor. Eftersom jag är singel så vet jag inte om jag är homosexuell, jag vet ju inte vem jag kan träffa.

 

Men barn då? Hur skulle du vara som mamma?

– Vilka frågor du ställer! Det är klart att fotbollskarriären kostat en del relationer. Men att inte skaffa barn är ett mycket medvetet val jag gjort och det är jag glad för. Jag förstår mig inte på dem! skrattar Pia.

– Jag är gärna med mina syskonbarn men jag vill inte ha egna.

Man skulle kunna påstå att hon har ungar så det räcker. Som förbundskapten har hon en hel flock under sina vingar. Och även om de redan är mer än flygfärdiga så är det Pia som ska få dem att flyga långt och högt både på fotbollsplanen.

– Människor behöver varandra för att fungera, i alla situationer i livet. Det gäller att alltid spela på varandras bästa fötter.

TEXT: Anna-Klara Aspegren  FOTO: IBL

Gitarren och musiken har alltid varit viktiga för Pia. 2013 släppte hon singeln Följ
mig genom vintern. Är du nyfiken på hur Pia låter musikaliskt så titta och lyssna här!

■ Namn: Pia Sundhage, 56 år.

■ Bor: Lägenhet i Stockholm, i stuga på fastlandet mitt emot Ljusterö.

■ Familj: Fem syskon och syskonbarn.

■ Gör mig arg: Väldigt lite och kanske en gång om året… Det är om jag blivit utnyttjad, missförstådd, ignorerad när jag själv gjort allt för att nå fram. Det gör mig arg.

■ Bästa egenskaperna: Tror gott om folk. Glömmer fort det som är dåligt.

■ Favoritcitat: ”I became what I was practicing”, Bob Dylan. ”Vi gör varandra bra” och ”Vi är varandras miljö”,
Pia Sundhage.

■ Ledarskapsknep: När något känns svårt att greppa, när det är för stort – tänk då smått! I det lilla finns oftast lösningarna.

■ Snackis: När hon tackade nej till att hyllas i Vita huset. Hon gillar inte stela uppvaktningar, menar hon…

■ Karriär: 4 SM-guld med Jitex BK, vinnare Svenska Cupen 4 gånger,
3 EM-medaljer, 1 VM-brons. 2 OS-guld som förbundskapten för USA. Tränare Hammarby, Boston Breakers, kinesiska, amerikanska och svenska damlandslagen.

■ Aktuell: Kan ta sitt tredje OS-guld i kväll. Utsedd till världens bästa fotbollstränare av FIFA. Hedersdoktor GIH.

 


Läs mer om:

Dela
(286)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…