Annons

Annons

Nya behandlingar mot stroke!

Ett huvudstöd som kan se om det är en propp eller hjärnblödning, en robotdräkt som hjälper den som fått stroke att gå igen eller en korkskruv som tar bort proppen från hjärnan. Det görs stora framsteg inom strokeområdet – och det behövs. Varje år drabbas 30 000 svenskar – och varje minut är viktig!

Annons
Robotdräkt

Sjukgymnasten Anneli Wall visar upp robotdräkten HAL.

För den som drabbas av stroke är en sak viktigare än allt annat – tiden. Snabb vård kan begränsa omfattningen av hjärnskador och handikapp. Stroke orsakas antingen av en propp i hjärnans blodkärl, hjärninfarkt, eller när ett blodkärl brister inne i hjärnan eller på hjärnans yta, hjärnblödning. Syrebristen som uppstår skadar hjärnans nervvävnad – och ju längre den pågår, desto större är risken för bestående skador. Därför gäller det att snabbt konstatera vad som orsakat stroken.

Strokefinder

Strokefinder ger viktig vägledning.

Forskare från Chalmers tekniska högskola, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har utvecklat Strokefinder, ett huvudstöd med nedfällbara antenner som undersöker hjärnvävnaden med mikrovågor. Tekniken ska användas för att skilja propp från blödning hos akuta strokepatienter. Genom att använda den redan i ambulansen kan man ställa en tidig diagnos och snabbt inleda behandlingen.

—Strokefindern kan leda till färre eller mindre omfattande skador hos patienterna, vilket i sin tur kan förkorta vårdtiderna och minska behovet av rehabilitering, förklarar Mikael Elam, professor i klinisk neurofysiologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Läkemedelsverket har nyligen också gett oss godkänt att starta en första ambulansstudie tillsammans med ambulanssjukvården på sjukhuset.

Förebygger skador

Omhändertagandet vid stroke är A och O. Genom att så snabbt som möjligt sätta in blodpropplösande läkemedel, trombolys, kan man både förebygga och förhindra permanenta skador efter en hjärninfarkt. Trombektomi, eller korkskruvsmetoden som den också kallas, är en relativt ny metod som införts på flera sjukhus i Sverige. Ett korkskruvsliknande instrument förs upp i det drabbade kärlet i hjärnan och tar bort/suger ut proppen. Nya studier visar att bland patienter som fått trombektomi kunde 71 procent klara sig själva efter 90 dagar, jämfört med 40 procent som inte fick behandlingen. Även nedkylning efter en stroke, i kombination med trombolysbehandling, har visat sig effektivt för att minska riskerna för bestående men.

Stroke är den vanligaste orsaken till fysiska handikapp, därför är rehabiliteringen viktig. På Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken vid Danderyds sjukhus får strokepatienterna lära sig att gå igen med hjälp av en japansk robotdräkt, kallad HAL (Hybrid Assistive Limb). Via elektroder på benen fångar dräkten upp personens muskelsignaler och förstärker dessa så att det blir lättare att gå. För att ta reda på om träning med HAL medför snabbare och bättre återhämtning av gångförmågan har man inlett en studie. Fram till april i år har 22 patienter deltagit, uppdelade i en grupp som tränat med HAL och en kontrollgrupp som haft vanlig gångträning.

—Vi har sett förbättringar i båda grupperna, både när det gäller gång och balans, med större förbättring i gruppen som tränat med HAL. Senare i år kommer vi att utvidga studien i samarbete med andra sjukhus och universitet för att få mer information om bland annat i vilket skede efter stroken, och för vilka patienter, som träning med HAL kan göra störst nytta, berättar sjukgymnasten Anneli Wall.

Fakta om stroke

* Den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärtinfarkt och cancer.

* Drabbar cirka 30 000 personer varje år. Män har något större risk att drabbas än kvinnor i samma ålder, medelåldern för män är 73 år och för kvinnor 77 år.

* Kan föregås av TIA, en övergående störning i hjärnans blodcirkulation. Symtomen liknar dem du får vid stroke men försvinner inom ett dygn.

* På tio år har antalet dödsfall i stroke minskat med 24 procent, visar ny statistik från Hjärt-Lungfonden.

 

Lär dig AKUT-testet

Är det en stroke? AKUT-testet lär dig vad du ska göra!

Ansikte – be personen le och visa tänderna, hänger mungipan? Ring 112!

Kroppsdel – be personen hålla armarna i luften i 10 sek, faller en arm? Ring 112!

Uttal – be personen säga en enkel mening, sluddrar talet eller kommer orden fel? Ring 112!

Tid – ju snabbare behandlingen sätts in, desto mindre blir skadorna. Ring 122!

Riskfaktorer

Ärftlighet.

Högt blodtryck, höga blodfetter.

Rökning.

Hög alkoholkonsumtion.

Andra sjukdomar, som diabetes, förmaksflimmer samt förträngning av halspulsådern.

Viktig forskning

Det pågår mycket forskning om stroke, 2014 avsatte bl a Hjärnfonden 3,25 miljoner till strokeforskningen. Med vetenskapens hjälp växer kunskapen om de genetiska riskfaktorerna bakom stroke, vilket i sin tur kan leda till bättre behandlingar. T ex har de första kliniska studierna om hjärnans förmåga att reparera sig själv efter en stroke visat lovande resultat. Med hjälp av läkemedel kan hjärnan stimuleras att bilda nya kontakter mellan oskadda nervceller!

 www.hjarnfonden.se kan du läsa mer om forskning och hjärnan.

 

Läs mer:

RGRM-metoden hjälper hjärnan att återhämta sig! 

Else-Maj tränar budo för balansens skull

Korkskruvsbehandlingen räddade Annelie

 

Av Christina Mellberg

Foto/ill: Shutterstock, Carin Wesström, Hjärnfonden

Läs också:

Dela
(10)

Annons

Annons

Annons


Annons


Annons

Laddar nästa sida…