Annons

Annons

Ny strokebehandling räddade Annelie!

Dela
(0)

Stroke är en av våra stora folksjukdomar. Det är också ett område som det forskats mycket inom. Annelie Kvist hade turen att få pröva en ny revolutionerande behandling och är i dag helt återställd.
– Jag har varit med om ett mirakel! säger hon i Hemmets Veckotidning nr 22.

Annons

 

När Annelie Kvist i Vällingby skulle göra ett graviditetstest slog stroken till som en blixt från klar himmel.
– Jag föll baklänges och blev liggande på golvet i badrummet. Om inte min sambo Tobias reagerat så snabbt hade jag inte levt i dag, berättar hon.
Efter iltransport med blåljus till sjukhuset hamnade Annelie snabbt på operationsbordet. Det var den nya vidareutvecklade korkskruvsmetoden, där läkarna avlägsnar blodproppar i hjärnans blodkärl med ett nätliknande instrument, som blev hennes räddning.
– Jag har osammanhängande minnen av det. Men jag kommer ihåg att det var i samband med operationen som jag fick veta att jag var gravid. Blodproverna visade det, säger Annelie, i dag 37 år.
Redan innan ambulansen kom var hela vänstra sidan av hennes kropp förlamad. Hon kunde varken röra arm eller ben och ena mungipan hängde. Dessutom var talet sluddrigt.
– Röntgen visade att jag hade fått en stor propp i ett av hjärnans blodkärl. Men den propplösande medicinen hjälpte inte och jag blev bara allt sämre.
I detta pressade läge tog läkarna till det allra senaste när det gäller behandling av stroke – korkskruvsbehandlingen (metoden beskrivs här intill).
– Min sambo fick skriva på ett papper för att ge sitt medgivande. Metoden var så ny att den ännu inte var godkänd!
Personalen blev förvånad
Helt godkänt blev däremot resultatet av den trettio minuter långa operationen.
– Jag blev i princip frisk på en gång. Förlamningen försvann och talet kom tillbaka. Det var helt otroligt, säger Annelie.
Redan dagen efter operationen förvånade hon vårdpersonalen med att – utan hjälp – kliva upp ur sjuksängen och gå och duscha.
– De trodde inte sina ögon. Men jag mådde ju bra. Och jag har inga symtom alls efter min stroke. Det syns inte på mig att jag har varit nära att dö. Allt fungerar precis som vanligt.
I dag är Annelie barnledig hemma i Vällingby med sitt tredje barn, dottern Liv. Och mellanbarnet Nils som hon födde åtta månader efter sin stroke bär samma namn som läkaren som räddade hennes liv, professor Nils Wahlgren.
– Jag har varit med om ett mirakel, det är ju så det är, säger hon stilla.

Proppen fångas in – och dras ut!
Stroke behandlas i första hand med propplösande behandling med läkemedel via dropp eller spruta, vanligast är Actilyse. Vid behandling inom en timme blir varannan patient helt återställd.
Det allra senaste inom strokebehandling är dock korkskruvsmetoden som visat sig vara mycket framgångsrik. Så här går det till: En tunn slang förs in i ett blodkärl i ljumsken och sedan, med hjälp av röntgen, hela vägen upp i hjärnans blodkärl. Där sticker man via slangen en nål i proppen och drar ut den som man drar en kork ur en flaska. Metoden har visat sig vara mycket framgångsrik, främst på stora blodproppar som inte går att få bort med propplösande läkemedel.
Korkskruvsmetoden har den senaste tiden vidareutvecklats så att läkarna nu också använder ett nät som omfamnar proppen och drar ut den.
– Man kan säga att vi fiskar ut proppen i stället för att dra den som en kork. Vi får väl se om det blir aktuellt att byta namn på metoden framöver, säger docent Jesper Petersson.

 

Vi stöder STROKE-Riksförbundet

Under året som kommer ska Hemmets Veckotidning ge bidrag till STROKE-Riksförbundet. Stroke är en allvarlig sjukdom som behöver uppmärksammas mer inom såväl vård som forskning. STROKE-Riksförbundet är en ideell intresseorganisation spridd över hela landet med cirka 10 000 medlemmar.
– Den stora frågan för oss är rehabilitering efter stroke och livsstilsfrågor. Vi kan vara med och påverka och föra de strokedrabbades talan för att få en så god rehabilitering och vård som möjligt, säger förbundsordföranden Sven Andréason.
Vid sidan om förbundets verksamhet finns också Strokefonden, som två gånger varje år delar ut forskningsbidrag till olika strokeprojekt.
– Strokefondens pengar är märkta till forskningen och går inte in i vår verksamhet. Därför välkomnar vi verkligen Hemmets Veckotidnings bidrag. Dessa pengar gör det möjligt för oss att stötta olika lokala verksamhetsprojekt runtom i landet. Länsföreningarnas enda egentliga inkomster i dag är statsbidrag och medlemsavgifter, och de medlen räcker inte långt. Så vi är verkligen glada för Hemmets Veckotidnings stöd!
Se även www.strokeforbundet.se och www.riks-stroke.org

Vi återkommer under året med rapporter från några av de verksamheter som tidningen stöttar!

Text: Anders Sandström, Christina Mellberg

Foto: Stefan Nilsson, André de Loisted

 

 


Läs mer om:

Dela
(0)

Annons

Annons

Annons


Annons


Annons

Laddar nästa sida…