Annons

Annons

Ninni Schulman: Med mössan på kan jag uträtta storverk!

Länge höll Ninni Schulman sina författardrömmar hemliga. Men efter några år med misslyckade nyårslöften sprakade det till och deckarförfattandet tog fart. Nu varvar hon livet i storfamiljen med ensamjobbet framför datorn.

4
Visa bildspel

/
Ninni Schulman
Ninni Schulman
Ninni Schulman
Ninni Schulman
...
Visa mer

När barnen har gått till skolan kryper Ninni Schulman upp i soffan med datorn. Hon har tänt ljus och gjort en kopp kaffe. Är det vinter brinner en brasa i öppna i spisen. Klädd i mysbyxor och med mössa på huvudet skriver hon om mystiska mord.

Annons

—Jag tycker att man tänker bra när man har mössa på sig. Morgonen är den bästa tiden på dagen, då känns det som att jag kan uträtta storverk, förklarar Ninni med ett leende.

Hon är nu klar med sin femte bok, Välkommen hem, med journalisten Magdalena Hansson och poliserna Petra Wilander och Christer Berglund i huvudrollerna. Som vanligt utspelas boken i hennes gamla hemtrakter i Hagfors.

—När jag skriver något spännande kan jag bli riktigt uppjagad, andas stötvis och skriva jättefort. Det händer att jag blir rädd också fast jag vet vad som ska hända. Och att jag börjar gråta när det är sorgligt, säger Ninni och beskriver sig själv som överkänslig, intensiv och målmedveten.

Andra gånger kör hon fast och skrivandet går trögt. Allt känns dåligt, tråkigt och ospännande och Ninni tvivlar på om det någon gång ska bli en färdig bok.

—Det är verkligen en hatkärlek. Ibland undrar jag varför jag utsätter mig för det här och samtidigt vet jag inget jag hellre vill göra.

Fröken uppmuntrade henne

Författardrömmen föddes redan när hon var liten flicka.

—Jag älskade att använda min fantasi och hitta på sagor. I skolan fick vi göra små böcker där man både ritade och skrev och medan mina klasskamrater gjorde stora teckningar och skrev någon mening gjorde jag små teckningar och skrev långt. Jag fick sedan en skrivbok av fröken eftersom jag skrev så mycket och det var en uppmuntran som betydde mycket.

Trots fantasi och skrivlust var drömmen länge hemlig och författare var inget Ninni kunde se som ett framtida yrke. På gymnasiet började hon på teknisk linje och bytte sedan linje två gånger utan att veta riktigt vad hon ville bli. Det var först när hon utbildade sig till journalist på Bona folkhögskola som hon kände att hon hittat rätt. Hon fick jobb på Värmlands Folkblad och fortsatte till Expressen och Se och hör, men drömmen om att bli författare fanns kvar.

—I flera år var mitt nyårslöfte att jag skulle skriva en bok. Jag vet inte hur många påbörjade dokument jag hade i datorn som aldrig blev mer än tio sidor. 2007 bestämde jag mig i stället för att jag inte skulle skriva någon bok under det kommande året.

Men redan i januari det året såddes fröet till deckarserien.

—Jag satt i fåtöljen och virkade när jag såg en scen framför mig – en kvinna som skilt sig och flyttat tillbaka till ett vintrigt Hagfors. Det bara sprakade till och jag började anteckna för hand. Det pirrade i hela kroppen och jag visste att jag ville skriva en bok som var så spännande att mina kompisar skulle sträckläsa den.

Först kontrakt sedan bok

Efter en datorkrasch när 60 sidor försvann var hon nära att ge upp, men sedan Ninni fått mycket positiv respons på en blogg hon börjat skriva tog hon kontakt med bokförlaget Forum. När förläggaren fick höra att hon skrev på en deckare tog författandet ny fart.

—Jag fick kontrakt innan jag hade skrivit klart min första bok. Det är sådant som man inte tror händer. Jag fick nypa mig i armen för att fatta att det var sant.

Nu har hennes deckare sålt i närmare 400 000 exemplar och getts ut i tio länder – och ändå tvekar Ninni att kalla sig författare.

—Det låter så stort. Jag skulle skriva en bok och nu har det blivit fem. Det känns faktiskt både ofattbart och konstigt. Samtidigt är jag stolt över mina böcker, säger Ninni och lovar att det blir en sjätte bok framöver.

I böckerna skriver hon om ämnen som kvinnomisshandel och trafficking.

—Jag är feminist och tycker att det är otroligt viktigt att ta upp de utsatta kvinnornas situation. Deckare är ett bra sätt att göra det på. Om jag hade skrivit en reportagebok om trafficking hade jag inte fått lika många läsare.

Att böckerna skulle utspelas i Värmland var självklart.

—Dels för att det inte skrivs så mycket om glesbygden och de problem som finns där, dels för att jag fascinerad av samspelet mellan människorna i en liten stad. Där håller man koll på varandra och vet när alla byter gardiner och bil, men inte vilka hemligheter folk har. Det är mycket obehagligare när det är din granne som är mördare, än en okänd galning.

Precis som huvudpersonen Magdalena har Ninni varit ensam lokalredaktör i Hagfors.

—Nästan alla tror att jag är hon, men så är det inte även om det finns mycket av mig i böckerna. Magdalena är mycket tuffare, argare och gåpåigare än vad jag är. Hon vågar mycket mer, säger Ninni men tillstår att hon och karaktären till viss del följs åt i livet.

—Det är som att jag låter Magdalena testa saker som jag själv omedvetet funderar på. Hon skilde sig och fick bonusbarn innan jag fick det.

Nu lever Ninni varannan vecka-liv med särbon Mikael Andersson, som hon träffade på en dejtingsida för ett och ett halvt år sedan, och sammanlagt fem barn. Det innebär mycket pusslande och madrasser, väskor och kläder överallt. Bowling och bad med barnen varvas med middagar och resor på tu man hand.

—Vi har det jättehärligt och det har funkat över förväntan. Det är häftigt och starkt att träffa en ny kärlek i mogen ålder. Man vet hur man vill ha det och är samtidigt mer rädd om varandra. Nu njuter jag av varje stund i alla olika konstellationer.

 

Ninni Schulman

Ålder: 44 år.

Bor: I Blackeberg, Stockholm.

Familj: Barnen Signe, 14, och Sven, 12. Särbon Mikael Andersson och hans barn Anton, 8, Joel, 6, och Hilda, 4.

Aktuell: Med sin femte deckare, Välkommen hem, och podden Skriv en bestseller eller en annan bok tillsammans Caroline Eriksson med start den 18 augusti.

 

Läs mer:

Författaren Lucy Dillon vill ge hopp när livet är svårt

Följ med Björn Hellberg till mammas gata

Författaren Kristina Ohlsson räds inte kalla kårar

 

TEXT: ANETTE BÜLOW

FOTO: STEFAN NILSSON

Läs också:

Dela
(0)

Annons

Annons

Annons


Annons


Annons

Laddar nästa sida…