Annons

Annons

Marianne tvingades köpa droger till sin son

I mer än 25 år har 
Mariannes yngste son 
knarkat. Han har stulit 
hennes smycken och 
pengar och tvingat henne att köpa droger till honom. Marianne är medberoende och känner sig som en fånge i sitt eget hem.

Dela
(85)

medberoende

Marianne är 74 år och bor i en söderförort till Stockholm. Hennes äldste son, Henrik, är en 
familjefar med fru, barn, hus och ett bra jobb. Den yngste, Fredrik, har rökt hasch sedan han var 15 år och injicerat heroin sedan 20-årsåldern. Fredriks missbruk har styrt många delar av Mariannes liv i 25 år.

Annons

Men Fredrik är inte den första missbrukaren som Marianne haft nära sig.

Hon är uppvuxen med en driftig, charmig egenföretagare till pappa och en mamma utan någon utbildning. Med åren kände sig Mariannes mamma alltmer underlägsen sin man, som tillbringade stor del av sin tid på arbetet.

Gilla Hemmets på Facebook

– När pappa kom hem från arbetet var mamma uttråkad och ville att pappa skulle ta med henne ut på restaurang för att bjuda henne på mat och framför allt vin, medan han själv drack mjölk. Mamma hade utvecklat ett alkoholmissbruk under åren och det fick mig att avsky min mamma, men pappa såg jag upp till.

Frånvarande far

Marianne växte upp och blev en cool raggarbrud som hängde på Kungsgatan i Stockholm och liftade med de snyggaste killarna och bilarna i slutet av femtiotalet. När hon var 18 träffade hon kanonsnygge Lennart.

Marianne och Lennart gifte sig och fick två söner. Men äktenskapet började efter några år att knaka i fogarna. Lennart var otrogen och det blev droppen för Marianne. Makarna gick skilda vägar när Fredrik var 6 år och Henrik 13.

Marianne blev ensamstående och var tvungen att kämpa hårt för att klara var-
dagen. Lennart var en frånvarande far.

Ett tydligt minne Marianne har är när Fredrik sitter på en stol i köket och väntar på att bli hämtad av sin pappa. Han var nyduschad, nykammad och hade rena, fina kläder på sig. Han blev sittande på den stolen hela dagen och undrade vart hans pappa 
tagit vägen. Pappa Lennart kom aldrig, han var på krogen i stället.

Mariannes söner hade väldigt olika personligheter och anpassade sig till livet utan sin pappa på olika sätt.

– Henrik var social och fixade med mopeder. Han var så händig. I hans rum var det alltid fullt med kompisar. I rummet mittemot satt hans lillebror Fredrik ensam på golvet och lekte med sina bilar, 
berättar Marianne.

Fredrik var en ensamvarg och hade bara en enda nära vän under sin uppväxt.

– Jag minns en kväll då jag skulle hämta Fredrik från hans kompis. Då nämnde han att kompisen börjat med heroin. Jag frågade honom: Fredrik, du är väl inte så dum att du skulle börja med heroin? Han tittade mig i ögonen och sa: Nej, mamma, aldrig.

Samma kväll tog han sin första sil.

Efter det började Fredrik bete sig konstigt. En dag stal han sin mammas bil och försökte sälja den för 900 kronor. Bilen återfanns senare av en polis på en bensinmack.

När han stal alla Mariannes smycken blev han efterlyst av polisen. 20-årige Fredrik flyttade då ut i en koja i skogen för att de inte skulle hitta honom.

– Men jag lät honom flytta hem igen och en dag ville han ha 2 000 kronor av mig. Jag vägrade. Då tog han tag i mitt hår och släpade mig ner från övervåningen, ut i träd-
gården och slängde in mig i ett staket. Jag gallskrek hela tiden.

Marianne polisanmälde sin son för misshandel. Hon ville att han skulle åka fast och få behandling för sitt missbruk. Men under rättegången yrkade åklagaren på fängelse. Marianne vädjade till rätten om att han skulle få vård i stället.

– Det var fruktansvärt under rättegången. Jag kände att det var mitt fel att han satt där. Mitt hjärta dog.

Efter rättegången kontaktade Marianne Föräldraföreningen mot narkotika för att få stöd.

När Fredrik hade avtjänat sitt straff hade han ingenstans att bo. Då ringde han sin mamma och ville flytta hem.

Marianne frågade föreningen om råd. De rådde henne att vara hård och inte släppa in sonen i sitt hem. Men att säga nej till sin son var för svårt för henne.

– Något i mitt huvud sa ändå: Ta hem honom.

I den vevan körde hans enda vän ihjäl sig och Fredriks heroinmissbruk drog igång på nytt.

Läs mer: Det går att bli fri från medberoende

Trots alla problem med sonen hade Marianne fortsatt kämpa vidare i livet. Hon hade sadlat om från sekreterare till mäklare och en morgon var hon på väg ut till några av sina kunder.

– Jag gick ner i garaget där jag hade min bil. Då hoppade Fredrik fram och tvingade mig att åka ut till några knarklangare i Tensta och Rinkeby.

Marianne var van vid Fredriks övertalningsförmåga och hon visste att han inte skulle ge sig förrän hon åkt dit och betalat för hans knark. Hon ringde sina kunder och berättade att hon skulle bli sen.

– Jag fick se när han sprutade in heroinet i armen och hur han ryckte till innan han föll bakåt i bilstolen med slutna ögon. Jag var rädd och tänkte: Vad händer om han tar en överdos och dör, och det är jag som har betalat för det?

Hittar lösningar

Marianne lämnade av honom i stan och åkte sedan till sin kund. Kontrasterna mellan hennes olika roller kunde inte vara större.

– Jag var en fin mäklare när jag gick ut 
genom dörren och mamma till en knarkare när jag kom hem igen.

Fredrik var ständigt ute efter sin mammas pengar. Hon har räknat ihop att hon gett honom runt 300 000 kr till knark genom åren.

– Och jag är fortfarande fånge i mitt eget hem, säger Marianne uppgivet.

Hon är fortfarande rädd för honom när han är påtänd. Och hon ägnar mycket tid åt att kontakta myndigheter och olika hjälporganisationer för att Fredrik ska få hjälp.

– Jag har alltid lagt mycket energi på att hjälpa människor. Det är min akilleshäl. Jag hittar alltid lösningar, och folk och myndigheter lyssnar på mig och gör som jag säger. Jag är driftig och handlingskraftig som en entreprenör.

När hon gick en kurs på Sickla beroendemottagning insåg Marianne att hennes entreprenörskap förmodligen orsakades av 
ett medberoende. Hon insåg att Fredriks missbruk hade påverkat hennes liv mer än hon trott.

2015 kom hon i kontakt med Anhörigskolan, arrangerad av Stockholms stad.

– Där träffade jag många föräldrar som hade vuxna barn med alkohol- och narkotikamissbruk. Jag fick berätta om min situation och kände att jag inte var ensam. Efter det har jag gått till olika psykologer för att få stöd.

Bor hemma hos mamma

Marianne berättar att hon mår jättedåligt när Fredrik utövar sina påtryckningar och inte är resonabel. För att kunna slappna av åker hon iväg till Systembolaget och köper vin och öl. Det har lett till att hon har utvecklat ett missbruk själv. För att få hjälp med det har hon kontaktat Beroendecentrum.

Det har hänt att Fredrik haft bostad och fungerat i jobbsammanhang under åren, men han har halkat tillbaka in i narkotikaberoendet vid olika tillfällen. Sin storebror har han ingen kontakt med. Pappa Lennart är död.

I dag bor Fredrik återigen hemma hos sin mamma med sin hund. Han har inget jobb och går på metadonbehandling.

– Min plan är att sälja min bostadsrätt och köpa ett annat boende, säger Marianne, som är kritisk till hur socialtjänst och politiker behandlar missbrukare.

– I socialtjänstlagen står det att alla har rätt till en skälig levnadsnivå. Jag vill att myndigheterna tar sitt ansvar och hjälper Fredrik till ett boende och en skälig levnadsnivå, så att jag kan ta hand om mig själv de sista åren i livet.

Vad kunde du ha gjort annorlunda 
för att inte hamna i medberoendet?
– Jag skulle ha sagt nej till Fredrik från det att han var liten. Men då hade han förmodligen varit död i dag. Jag har velat under-
lätta i livet för honom, göra så att han fick ett drägligt liv mitt i skiten. Han har sagt till mig: Mamma, jag vill tacka dig för att du har gett mig livet två gånger, tack vare dig har jag hållit mig över vatten-
ytan. Men man behöver komma längst ner på botten, innan man kan ta sig upp. Ingen kan göra det åt någon annan.

Experten: Det är viktigt att sätta gränser

Den som har en person med alkohol- eller drogproblem i sin närhet riskerar att hamna i ett medberoende som kan ta över hela livet. Men det går att få hjälp.

Ett medberoende utvecklas inte över en natt utan det handlar om en långsam anpassning till en situation som blir alltmer onormal.

– Ofta gör du allt för att få personen att söka hjälp och bli nykter. Du tar över mer och mer ansvar, börjar kontrollera när och hur mycket personen dricker, häller ut alkohol och styr och ställer för att hålla uppe fasaden, säger Unda Lönnqvist som leder Anhörigskolan i Stockholm tillsammans med alkohol- och drogterapeuten Åke Lundkvist.

Hon är utbildad läkare och folkhälsovetare och har arbetat med beroende- och anhörigproblematik i 15 år. Dessutom har hon egen erfarenhet av medberoende och har sett vilka följder det kan få i en människas liv.

– Medberoendet kan innebära att du blir lite besatt av den beroende. Du glömmer bort dina egna behov och känslor. Du finns bara till för den andre, sopar undan spåren och håller masken. Risken är stor att du blir utmattad, tappar kontakt med vänner och blir isolerad. Ju tidigare du förstår vad det handlar om och söker hjälp, desto mindre är risken att fastna i den negativa utvecklingen.
Även om det kan kännas som att du är ett stöd för missbrukaren så hjälper du i själva verket personen att undvika de negativa konsekvenser som behövs för att missbrukaren ska bli motiverad till att bryta sitt missbruk.

Var tydlig

För att komma ur ett medberoende menar Unda att det allra viktigaste är att våga prata med någon om situationen.

– Det är viktigt att söka hjälp, antingen individuellt eller i grupp, betonar hon. Det är också viktigt att lära sig förstå hur missbruk fungerar och hur du kan stötta missbrukaren att söka hjälp. Samtidigt är det hens eget ansvar att ändra sitt drickande eller drogande.

Det finns flera möjligheter där medberoende kan få hjälp och stöttning.

– Lokala beroendemottagningar kan ofta erbjuda stöd åt anhöriga. Kommuner och stadsdelar har anhörigsamordnare eller anhörigkonsulenter som kan vägleda.

Att kunna sätta gränser är ett måste för att kunna bli fri från ett medberoende.

– Du måste också vara tydlig med vad du ser, hör och känner. Sätt gränser för vad
du inte accepterar. Det kan till exempel vara att inte träffas eller prata i telefon när personen är onykter.

Curla inte barnet

Att vara förälder till ett vuxet barn som dricker eller tar droger kan skapa ett medberoende som är särskilt svårt att göra sig fri från. Man känner en stark kärlek till sitt barn och fasar för vad som händer om barnet hamnar på gatan.

Hur ska jag hantera situationen om mitt barn har ett missbruk?
– Det är extra viktigt är att inte curla barnet för mycket genom att betala räkningar, städa och ringa jobbiga samtal. Barnet måste lära sig att ta livets normala motgångar och inte fly undan. AMD, Anhöriga mot droger, och FMN, Föräldraföreningen mot narkotika, kan ge bra råd och stöd. Att gå på möten inom självhjälpsprogrammet Al-Anon kan också underlätta tillfrisknandet.

Går det att bli fri från ett medberoende?
– Det handlar om att bli medveten om de strategier du utvecklat för att hantera ditt liv under inverkan av missbruket och inte fastna i destruktiva mönster, säger Unda. Du måste arbeta med att förändra ditt eget beteende, fokusera på ditt välbefinnande och återta ditt egenvärde. Det är viktiga steg på vägen bort från medberoendet.

 

Medberoende

En miljon svenskar 
beräknas leva med någon form av beroende. I snitt påverkas ytterligare fyra personer av 
deras missbruk.
Medberoende är ett tillstånd som kan drabba en person som lever tillsammans med 
en missbrukare, exempelvis 
en alkoholist, narkoman eller person med annat destruktivt eller problematiskt beteende. Den medberoende anpassar sitt beteende och sin 
personlighet efter den som 
är beroende i hopp om att 
kunna hjälpa.

Varningssignaler

  • Missbrukaren kommer alltid i första hand och du gör allt för att hålla hen på bra humör, vilket ibland gör att du förser missbrukaren med dennes 
val av drog oavsett vilket missbruk det gäller.
  • Du är undergiven 
och anpassar dig till 
missbrukarens humör, regler och vilja.
  • Du försöker vara 
missbrukarens klippa trots 
att det tär på dig.
  • Du försvarar, döljer och 
slätar över missbrukarens 
destruktiva handlingar inför både dig själv och andra.

Källa: Al-Anon

 

Här kan 
du få hjälp

Alkohollinjen – 020-84 44 48

Co-Anon – för anhöriga till 
alkoholister och drogmissbrukare: 
http://coanon.se/

Al-Anon – för anhöriga till 
alkoholister: http://www.al-anon.se

Föräldraföreningen mot narkotika (FMN) – anhörigförening: 
http://www.fmn.se/

ACA Sverige – självhjälpsgrupp för vuxna barn till alkoholister och från andra dysfunktionella miljöer: 
http://aca-sverige.org/wordpress/

Nar-Anon – självhjälpsgrupp för 
anhöriga till drogmissbrukare: 
http://www.nar-anon.se/

Läs mer:

Kathy och Bengt tog sig ur missbruk och hemlöshet

Helenas mamma har suttit i fängelse

Efter första tonårsfyllan kunde Camilla inte sluta dricka

 

Text: Birgitta Stolt

FOTO: Shutterstock, 
IBL, Privat  OBS! Bilden är arrangerad


Läs mer om:

Dela
(85)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…