Annons

Annons

Malin ska lära sig att leva med bara ett bröst

Malin drabbades av aggressiv bröstcancer när hon var 42 år. Efter en tuff behandling och ett bortopererat bröst var cancern borta. Då började en annan kamp – för att acceptera den nya kroppen, rädslorna och ovissheten kring framtiden.

Annons
Bröstcancer

Malin Hellsund, 44 år, diagnostiserades med aggressiv bröstcancer hösten 2014. Ett sätt att hämta kraft under behandlingen var genom långa skogspromenader, som Malin kom i väg på tack vare Molly som då var en liten valp.


När Malin Hellsund upptäckte knutan i sitt bröst den där lördagsmorgonen för två år sedan blev hon alldeles iskall. Tankarna började snurra.

På vårdcentralen lugnade läkaren henne. Det handlade förmodligen bara om en svullen körtel, dessutom hade hon ju varit på mammografi ett halvår tidigare. För att stilla oron fick Malin ändå en tid för en ny mammografi.

—Men då hade oron redan släppt. När jag väl var på sjukhuset och sköterskan sa att hon ville ta en ny bild på mitt vänstra bröst tänkte jag bara att det var ju typiskt, för det gjorde lite ont, säger hon.

Men mammografin blev inte det rutinbesök Malin hade räknat med. Den följdes av ett ultraljud och ett vävnadsprov och sex dagar senare kom det besked som Malin redan hade förberett sig på: Hon hade bröstcancer. Knutan hon hade känt var en fem centimeter stor tumör.

—Jag bara grät och tänkte på hur det skulle gå för min man Henrik och våra barn Hugo och Maja, som då var 12 och 8 år. Jag var som i en bubbla, säger Malin.

Malin hade så kallad HER2-positiv cancer, en aggressiv och snabbväxande sort med ökad risk för spridning och återfall, som framför allt drabbar yngre kvinnor.

—Jag förstod ju att det var allvarligt, men jag tog inte reda på någonting under tiden jag var sjuk. Jag ville inte veta mina chanser att överleva, jag ville bara bli frisk.

Malin fick veta att hon först skulle få cytostatika i två omgångar, för att försöka krympa tumören innan den opererades bort. Efter operationen skulle hon genomgå en strålbehandling för att eliminera eventuella kvarvarande cancerceller.

—När jag fick besked om att cancern inte hade spritt sig mer än till lymfan, vilket läkarna först misstänkte, kände jag att nu finns det en chans att bli frisk. Nu ska jag ge den här cancern en match.

Första steget blev att raka av håret.

—Jag har gått till samma frisör sedan jag var tonåring och vi grät medan hon klippte. Men jag ville inte vakna med tussar på kudden. Det hade varit värre.

För att klara den långa och tuffa behandlingstiden ändrade Malin på mycket i sitt liv.

—Det är väldigt lite man kan påverka i en cancerbehandling, men jag bestämde mig för att göra det jag kunde. Jag har alltid varit intresserad av att äta nyttigt, men nu la jag om kosten helt och uteslöt socker, gluten, mjölkprodukter, fläsk och alkohol. Jag ville ge min kropp kraft att stå emot cancern och cellgifterna och de bästa förutsättningarna att läka.

Två viktiga fasta punkter blev bloggen, som Malin startade för att skriva av sig alla sina tankar, och skogspromenaderna. Sommaren innan Malin blev sjuk hade familjen skaffat en hundvalp.

—Hon tog med mig ut på långa promenader i skogen och den gav mig ett lugn. Där fick jag vara bara med mig själv och mina tankar, gräva i sådant som hade varit, ta itu med det och lämna det bakom mig. Det gav mig kraft och läkte mig på något vis.

Allt kom i kapp

Knölen på bröstets undersida försökte hon att inte låtsas om.

—Jag ville absolut inte känna på den, jag var livrädd att den skulle ha blivit större. En morgon stålsatte jag mig i duschen och bara gjorde det. Men gud, tänkte jag, den är ju mindre! Jag gick ut och berättade det för barnen, det var så skönt att få säga något positivt och konkret som de kunde ta till sig.

Barnen Hugo och Maja var en stor anledning till att Malin försökte hålla sin oro i schack.

— Jag fick hjälp att hitta målbilder för att kunna se framåt i stället för att stanna i ångesten. Då tänkte jag att jag skulle gardera mig och ta något riktigt långt fram i tiden, så jag målade upp en bild av mig själv som 80-åring med mitt barnbarn i knät, en ljushårig liten pojke. Jag ser rummet, färgerna på våra kläder och hur jag läser Barbapapa för honom. Jag använder den fortfarande.

I april 2015 opererades Malins vänstra bröst bort, tillsammans med lymfkörtlarna i armhålorna. Proverna från operationen visade att all cancer var borta. Nu återstod ”bara” fem veckors strålbehandling. En oändlig lättnad – men inte enbart. För det var också då allt började komma i kapp, säger Malin.

—Tiden från beskedet till operationen var jag så fokuserad på att ta mig igenom behandlingarna, jag la all energi och all tankekraft på att bli frisk. Dessutom är det på ett sätt en trygghet att vara i rullorna, med behandlingar och undersökningar. När det var över var det precis som att alla tankar kom i fatt. Och det var faktiskt svårare än själva behandlingen.

Så här skriver Malin i sin blogg:

”Vad då klar? Jag är inte alls klar. Det är nu allting börjar för mig. Det är ju nu jag ska lära mig att leva med bara ett bröst, rädslan för ny cancer, min nya kroppsuppfattning, mitt gråa hår, klimakteriebesvären som kommit alldeles för tidigt, torra slemhinnor. Fan, vad jag vill kunna känna mig kåt igen! Men det finns där bara inte.”

—Man kan kanske tycka att det där är småsaker i jämförelse med cancer. Men det finns en sorg i det också, och jag tror att det är viktigt att alla känslor får finnas. Det är fortfarande en process.

Efter strålningen fortsatte Malin att få injektioner med läkemedlet Herceptin under ett halvår, för att förhindra återfall. I dag är hon färdigbehandlad men kommer att gå på årliga kontroller.

—Jag är så himla trött på frågan ”Är du frisk nu?” Vad ska jag svara? Jag kände mig aldrig sjuk när jag hade cancer. Jag kan aldrig mer vara säker.

—Jag försöker att inte tänka så mycket framåt utan vara här och nu. Det är klart att oron hela tiden finns där, men det blir lite lättare för varje dag. Känner jag något som är fel kanske jag ska boka en tid för att kolla upp det, men fram till dess försöker jag lägga det åt sidan. Jag känner oro, men jag är inte rädd.

Förra året var Malin med och arrangerade Cancergalan i hemstaden Nässjö och lyckades samla in 350 00 kronor till forskningen. Till allhelgonahelgen gör hon samma sak igen.

—Utvecklingen går så snabbt. De läkemedel jag själv behandlades med fanns inte fem år tidigare. Det hjälper mig också att tänka positivt. Skulle det här hända igen så kanske det finns något som ger ännu bättre behandling då.

 

Fotnot: Malins blogg hittar du här >>

 

Malins behandling

Före operation fick Malin behandling med cytostatika under nio veckor. Efter det fick hon tolv veckors antikroppsbehandling med Herceptin och Perjeta, ett relativt nytt läkemedel, kombinerat med cytostatika, för att krympa tumören. En månad senare opererades hon och fick efter det fem veckors strålbehandling. Behandlingen med Herceptin fortsatte ytterligare ett halvår, dvs totalt ett år.

 

Var nionde kvinna drabbas av bröstcancer

Över 8 000 kvinnor får bröstcancer varje år. Det innebär att ungefär var nionde kvinna drabbas någon gång i livet.

Bröstcancer utgör 30 procent av all cancer hos kvinnor och är därmed kvinnans vanligaste cancersjukdom.

63 procent är över 60 år vid diagnostillfället.

Även män kan få bröstcancer, men det är sällsynt. Omkring 50 män om året får en cancerdiagnos.

Källa: Cancerfonden och BRO

Rosa bandet…

…för 2016 har Oscarsbelönade Alicia Vikander designat. Priset är 30 kr, varav 27 kr går till Cancerfonden, som började sälja sina rosa band för 13 år sedan. Rosa bandet säljs hela oktober månad. Läs mer om årets rosa band här >>

 

Ordlista vid cancer

Ord som ofta förekommer när det talas om cancer och behandlingar:

Antikroppar. Så kallade biologiska läkemedel som riktar in sig på specifika mål hos cancercellen.

Cytostatika. Läkemedel som ges direkt i blodet eller i tablettform. Angriper alla celler i kroppen, även friska celler, vilket ger biverkningar som t ex håravfall. Kallades tidigare cellgifter.

Immunterapi. Ett sätt att få kroppens immunförsvar att angripa cancerceller.

Strålbehandling. Skadar arvsmassan i både friska celler och cancerceller, men friska celler har en större förmåga att reparera skadorna mellan behandlingarna, medan cancercellerna successivt dör. Kan ges före operation för att krympa tumören som då blir lättare att operera bort och efter för att eliminera cancerceller som eventuellt finns kvar.

Målinriktade läkemedel. Är skräddarsydda för att rikta behandlingen mot cancercellen och det som är avvikande. Ökar chansen att vara effektiv och ger färre biverkningar.

HER2-positiv bröstcancer. Aggressiv cancerform som utgör 10–15 procent av all bröstcancer. Vanligare bland yngre kvinnor, 40 procent av dem som drabbas är under 40.

Hormonkänslig bröstcancer. Den vanligaste formen av bröstcancer. Drabbar 8 kvinnor av 10 som får bröstcancer. Innebär att tumören är beroende av östrogen och/eller progesteron för sin tillväxt.

Trippelnegativ bröstcancer. Bröstcancer där tumören inte påverkas av vare sig progesteron, östrogen eller HER2. 10–15 procent av all bröstcancer beräknas vara trippelnegativ. Vanligare bland yngre kvinnor (före klimakteriet).

Ärftlig bröstcancer. Två ärftliga bröstcancergener har identifierats, BRCA1 och BRCA2. 5–10 procent av all bröstcancer beror på ärftliga faktorer.

Källa: BRO, Cancerfonden

 

 

Nytt om cancerforskning

1. Det finns ett samband mellan stress och bröstcancer. En ny studie visar att låg nivå av antistresshormonet enkefalin ger ökad risk att utveckla bröstcancer. Nu hoppas forskarna kunna utveckla en markör för att genom blodprov kunna identifiera kvinnor med ökad risk.

2. En amerikansk studie om kvinnors kostvanor visade att kvinnor som åt mycket frukt när de var unga minskade risken för bröstcancer när de blev äldre. Bäst effekt verkade äpplen, bananer och vindruvor ha.

3. Två koppar kaffe per dag kan skydda mot bröstcancer. Svenska forskare har tittat närmare på två ämnen som vanligtvis finns i kaffe: koffein och koffeinsyra. Bröstcancercellerna reagerade på de här ämnena, särskilt på koffein, med minskad celldelning och en ökad celldöd, och de tycks förstärka effekten av cancermedicinen tamoxifen.

4. Det pågår studier om antiinflammatoriska läkemedel, som Diklofenak, kan påverka cancerceller eftersom man vet att kronisk inflammation kan leda till cancer.

5. Vid Lunds universitet undersöker man om statiner kan bromsa tumörcellernas utveckling. Statiner är ett kolesterolsänkande läkemedel.

 

 

Experten svarar på frågor om bröstcancer

Docent Thomas Hatschek, bröstcancerspecialist på Radiumhemmet och Karolinska universitetssjukhuset svarar på 3 frågor om bröstcancer.

 

1. Hur ser prognosen ut?

– Grovt räknat lever 90 procent av kvinnorna fem år efter diagnos och 80 procent tio år efter diagnos.

 

2. Vad kan jag göra själv?

– Bröstcancer uppstår ur ett samspel av kvinnliga könshormoner och flera livsstilsfaktorer, t ex högt alkoholintag, övervikt och antalet födda barn. Gå på mammografi. Känn igenom dina bröst minst en gång i månaden. Var aktiv och motionera.

3. Vilka är symtomen vid bröstcancer?

– Knöl i bröstet, knöl i armhålan, indragen bröstvårta eller hud, hudrodnad och knottror, sår på huden och förändring av bröstformen. Har du haft bröstcancer så var uppmärksam på förändringar som kan vara tecken på återfall, t ex en hosta som inte går över, illamående eller ryggvärk som är ny och inte försvinner.

 

 

Läs mer:

Stina överlevde cancern men förlorade ett ben

Magdalena överlevde cancern - två gånger

Karin fick gyncancer

 

Text: Åsa Åhlander, Else-Marie Lundin

Foto: Tommy Hvitfeldt

 

 

Läs också:

Dela
(223)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…