Annons

Annons

Ernst har receptet på lycka!

Efter många år som tv-inredare och kock är steget inte långt till livsfilosof – åtminstone inte om man heter Ernst Kirchsteiger! Nu ger han ut en bok om hur vi ska hitta vägen tillbaka till lyckan. För lyckan finns där, i det lilla, om vi bara släpper våra teflonsjälar och lever lite grann som om vi jobbade i en korvkiosk...

Dela
(87)

Ernst Kirchsteiger pratar om lycka och bjuder på ett utdrag ur sin nya bok

 

Missa inte: Vi bjuder på ett utdrag ur Ernsts bok Lyckan i det lilla

 

Hej Ernst, nu ger du ut en bok om hur vi finner lyckan i tillvaron. Hur föddes den idén?

Det är inget konstigt steg egentligen, för om man som jag jobbar med inredning och mat måste man lära känna människor och sätta sig in i hur de fungerar och tänker. Sen startade det egentligen med att jag var med i en podcast, Värvet. Jag pratade om livet och fick en enorm respons av folk som känt igen sig i det jag sa. Jag kände först att: Vadå, sitta i radio och prata om livet, det var ju så mycket enklare än att göra tv-program? Men jag förstår reaktionerna, för lyckan är ju en vital del av våra liv. Men boken är bara mina reflektioner över tingens tillstånd, jag är ingen forskare.

Annons

Du fyller 58 i höst. I boken skriver du att man blir en bättre människa med åren. Hur då?

Jag kan känna att jag med åren har blivit rundare och mjukare. Inte i kroppen, där är jag fortfarande lika avlång och mager. Men jag känner mig lugnare och mer närvarande. Livet är inte längre samma strid på kniven som när man var yngre och skulle erövra världen. Begreppet lycka har mer substans för mig nu. Jag har en tydligare bild av vad jag vill vara och hur andra uppfattar mig.

Din mamma och pappa kom som gästarbetare till Värmland i skuggan av andra världskriget. Hur har deras livshistoria påverkat din syn på lycka?

När jag var liten sa mamma: ”Ernst, en sak ska du veta, att det här är inte vårt land, så vi måste vara bättre än svenskarna. Annars får vi inte vara kvar.” Mina syskon var äldre än jag, de tog nog inget intryck av det, men jag kände alltid att jag ville vara en behaglig pojke. Jag ville se till att mina föräldrar kunde stanna kvar. Jag blev tidigt intresserad av svensk historia, folkmusik, högtider och Carl Larssons bilder. Jag var som en fågelholk när vi gick på Skansen, helt fascinerad! Det var förstås också ett sätt att skapa rötter och tillhörighet. Mina egna rötter från Centraleuropa är ju borta. Det är helt omöjligt att släktforska eftersom många kyrkböcker brann upp under andra världskriget.

Vilka minor har du själv klivit på i jakten efter lyckan?

När jag var yngre ville jag ofta greppa om för mycket och styra och ställa kring saker som jag ändå inte visste om de skulle ske. Men det är ingen idé att oroa sig. Det fanns en energi i att inte veta hur jag skulle försörja mig, men man måste också vila i att man är tillräckligt bra.

Vad är det vanligaste felet vi gör?

Att vi har så bråttom i huvudet, att vi har för många tankar! Man måste lära sig att ta en sak i taget. Jag kallar det korvkioskprincipen. I en korvkiosk måste man lära sig att ta en kund i taget, le och säga: ”Nu är det ju ändå fredag, så kanske ska det vara lite räkmajonnäs på korven?” Om jag låter blir att stressas av den långa kön så har jag snart betat av alla beställningar och alla kan nöjda och glada gå hem till sitt.

 

Läs mer: Ernst avslöjar vad som gör honom lycklig

 

I boken skriver du om att vi svenskar tror att vi deltar i VM i altanbygge. Men har du som tv-inredare inte själv skuld i detta sökande efter det perfekta?

På ett sätt, ja! Men jag hoppas att alla som ser mig i tv känner att jag alltid betonar att det här är mitt sätt att göra det, kanske inte ditt sätt. Det viktigaste är att du mår bra, inte vilket år som altanen blir gjord. Och, framför allt, att ensam inte är stark. Ta hjälp av en svåger eller bror, och bygg relationer på samma gång! Sen behöver ju tv-tittarna inte göra allt jag gör. Det viktigaste är att man går ut och gör något – och blir lite skitig…

Vad säger du till dem som inte tror att du är så där tv-lycklig, jämt?

Ja, visst är det konstigt att lyckan kan vara så provocerande! Det är sällan man hör någon säga att jag är så glad för att du är så lycklig. Jag vet inte om det är ett nationaldrag, att man gärna ska akta sig lite för människor som är för lyckliga. Vi tror lätt att lyckliga människor är lite aningslösa, som om de inte förstår livets allvar och lever ett slags korkeksliv när de bara väljer att se ljuset. För mig blir lyckan mer tydlig mot en mörk fond. Det gör att jag ser sammanhangen tydligare.

Men hur gör man för att hitta lyckan i det lilla?

Allt handlar om medvetenhet. Med stigande ålder får man lätt teflonögon och ännu värre, teflonsjäl. Man blir lätt uttråkad och känner att man redan gjort allt. Det låter enkelt, och det är det inte, men jag tror att om vi ska nollställa oss så ger det en grund till ett lyckligare liv. När du åker tillbaka till havet, försök att föreställa dig att du ser det för första gången!

Ulla och du flyttade ihop redan som 17-åringar. Hur tror du att din fru skulle beskriva dig?

Jag tror att hon först och främst skulle säga att hon älskar mig väldigt mycket. Och att jag är en person med mycket tankar och idéer. Jag är som ett fyrverkeri, jag går igång på grejor och vill genomföra dem. Sen skulle hon också säga att jag är en stor romantiker. Jag får inte nog av färska blommor, fint porslin och härlig musik. Det har säkert med mitt bildseende att göra, men jag vill att det ska glimma i vardagen!

Om man ändå vill ha det lite mer perfekt hemma i hörnorna – var ska man börja? Var gör ansträngningarna bäst nytta?

Vi mår bra om vi kan försonas med att livet inte behöver vara perfekt. Men det alla snabbt kan göra är att ta fram en stor brun pappkartong och plocka bort saker som vi inte behöver eller inte har en funktion för oss. Om vi omger oss med för mycket saker blir vi lätt vaktmästare i våra egna liv. Det kan vara nyttigt att ”dödstäda” ibland, även om man inte planerar att dö på många, många år än.

När kände du dig lycklig senast?

I morse! Det spöregnade när jag vaknade. Då kände jag att nu slipper jag gå ut och vattna en massa grönsaker och gräsmattan. Det hade löst sig av sig självt under natten! Jag blev så glad att jag gick ut i bara morgonrocken och drev runt en bra stund.

Till sist, Ernst. Du skriver i boken att det är viktigt att ha drömmar och fantasier. Vad drömmer du själv om?

Jag drömmer hela tiden! Jag vill ha semester och låta skägget växa. Jag drömmer om att det blir ett enormt svampår så att jag kan plocka trattkantareller. Jag drömmer om att vi får många äpplen på vårt träd och att Ulla och jag ska fortsätta att ha det jättebra tillsammans. Och jag har en receptbok att skriva klart i höst. Men, en sak i taget! Enligt korvkioskprincipen!

 

 

 

 

Om Ernst

Ålder: Fyller 58 i november.

Bor: I en 1700-talsgård utanför Örebro.

Familj: Hustrun Ulla och sönerna Sebastian, 30, och Ludvig, 26 år.

Aktuell med: Boken Lyckan i det lilla (Forum). Lanserar nya textilier och mattor i höst. Skriver klart en matbok och spelar in nya program som ska sändas i TV4 i jul.

Inredningsprojekt hemma, just nu: Jag ska färdigställa en gästtoalett och plantera om ett tre och ett halvt meter högt fikonträd.

Bästa bjudmaten: Opretentiöst, börja med en soppa och gott bröd så att dina nya vänner vågar bjuda tillbaka.

 

Ernsts 5 bästa tips för lycka

1. Bli din egen lyckas smed. Tro inte att någon annan ska lösa lyckan åt dig.

2. Var snäll mot dig själv. De där extrakilona är kanske ganska klädsamma, trots allt? Det finns en speciell lyster över människor som trivs med sig själva.

3. Dröm och fantisera. Alla drömmar behöver inte bli verkliga för att du ska bli lycklig. Du drömde om en hästgård på landet – men några ridlektioner i veckan kanske duger precis lika bra?

4. Undvik att bli ett offer. Det farligaste – att tro att man inte duger till någonting. Då blir man väldigt ensam.

5. Skapa ordning hemma. Håll fast vid rutiner. Då får du mer tid till annat! Ät era måltider ihop och gör det till en trevlig stund tillsammans.

 

Läs mer

Ernsts handcréme

Ernsts bästa sill & snaps

 

AV MARIA SVEMARK

FOTO: CECILIA MÖLLER/TV4 OCH IBL


Läs mer om:

Dela
(87)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…