Annons

Annons

Läs Marias nya krönika!

Dela
(14)

 

Jag vet inte hur det ligger till i er vänskapskrets men för närvarande kan jag nästan inte öppna Facebook utan att någon hurtbulle berättar att ”hen” sprungit milen, halvmaran eller maraton. Jag är förstås inte sämre. Jag har också sprungit ett lopp i sommar:
Harlösaloppet.
130 meter.
För springer, det gör vi när portarna öppnas! Som kor som släpps på grönbete.
Det är nämligen bara de som kommer först fram som får chans att göra de bästa fynden på byaloppisen. Fem minuter för sent och teakbordet ligger redan på ett biltak på väg mot någon hipp lägenhet i innerstan.
Låt mig bjuda på en bild från uppvärmningen: Jag joggar på stället, rättar till pannbandet, kollar pulsmätaren och stryker undan ett hårstrå som lagt sig fel i tvärdraget mellan högtalardånet av ”Var ska vi sova inatt” och förvirrade förstagångsbesökare som trodde att det skulle finnas p-plats vid ingången och nu försöker backa ut ur folkträngseln.
Sportkommentatorn från SVT:
”Maria Svemark, hur har du lagt upp träningen i år?”
”Jag hade en tuff start. Blev andfådd av att vispa pannkakssmet. Men nu går det bra. Springer en mil och kör 100 situps innan jag väcker mig på morgonen. (Harkling!) Vad sa jag? Ha ha! Innan jag väcker barnen, skulle jag säga. Väcker barnen. Förstås. Skulle jag. Jo så att…”
Jag har verkligen försökt idrotta. En söndag skulle dottern och jag rida i skogen. När vi kom till ridskolan blev vi uppmanade att ställa oss i två grupper ”Ni som ridit förr” respektive ”Ni som inte vet hur en häst ser ut”. Jag ställde mig i den senare. Jag hade nämligen på fullaste allvar trott att islandshästar var mindre.
I våras hölls det yogakurs i gympahallen på måndagskvällarna. Jösses vad jag fick stressa för att hinna dit! Det tog hela yogapasset innan jag hade lugnat ner mig och magandats ner snabbmakaronerna på en nivå där de inte gav mig sura uppstötningar.
En yogaövning var bra för fertiliteten. Det är inget lockande argument i en grupp där hälften av deltagarna består av pensionärer och hälften av mammor med tre, fyra barn. En annan övning var bra för att ”komma i kontakt med händelserna under era första tre år i livet”. Tack men nej tack – jag kommer tillbaka när jag hittat mig själv igen. Jag hittade inte ens min egen puls.
Vad är förresten motsatsen till personlig utveckling? Personlig avveckling?
Nu har jag blivit PT (personlig tränare) åt min man.
Men han har inte svårt att springa. Han har svårt att stoppa.
Förra året deltog han i Askerödsloppet vilket är ungefär dubbelt så långt som Harlösaloppisloppet. Eller rättare sagt, han deltog i det självpåtaget utökade Askerödsloppet eftersom han först sprang de obligatoriska 130 metrarna, såg Det Perfekta Skåpet, sprang en runda extra bara för att försäkra sig om att det inte fanns ett mer perfekt skåp, återvände, bara för att inse att det vid mållinjen nu står en mamma med tre barn och paxar hans retroskåp. Vad nu?
– Det där är mitt skåp! skriker han och välter nästan både oss och skåpet på nedslaget.
För en tiondels sekund såg han alltså inte att kvinnan och de tre barnen var hans egna.

Annons

 

Ett skåp värt att jogga för…

Klara, färdiga, spring! Nu börjar loppisen!

Maria Svemark arbetar som reporter på Hemmets Veckotidning. För snart sju år sedan lämnade hon centrala Malmö för livet på landet. Hon skriver regelbundet krönikor i Hemmets Veckotidning.

Foto: Anita Alfastorp och privat


Läs mer om:

Dela
(14)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…