Annons

Annons

Klimakteriespecial: Det finns hjälp för alla!

Dela
(0)

Klimakteriet

7 av 10 kvinnor får klimakteriebesvär. Men varför kommer vi i övergångsåldern, vilka är de typiska symtomen och hur kan vi lindra dem? 

Vi kvinnor har en sak gemensamt – förr eller senare kommer vi i klimakteriet. Det konstaterar Hemmets Veckotidnings egen kvinnoläkare Ilona Barnard, som är specialist i gynekologi och obstetrik.
Klimakteriet, eller övergångsåldern som det också kallas, varierar i både längd och symtom. Vanligtvis varar det minst tre till fem år och oftast börjar det med att mensen förändras i 40–45-årsåldern.
– Den här perioden, som vi kallar perimenopausen, har samband med att ägglossningen och äggstockarna inte fungerar som tidigare och att man inte längre har rätt balans mellan hormonerna, förklarar gynekologen Ilona. För kvinnan innebär det att mensen börjar glesa ut eller blir oregelbunden, ibland kraftigare och mer långdragen. Man kan även uppleva humörsvängningar och få svettningar.
När äggstockarna har slutat fungera helt upphör mensen och kvinnan har medicinskt sett nått menopaus. En tid i livet som kan ta sig väldigt olika uttryck.
– Ungefär 7 av 10 kvinnor får besvär under klimakteriet. För en del av dessa blir besvären så svåra att det försämrar deras livskvalitet, säger Ilona.
Finns olika behandlingar
Att vi får besvär beror på våra två kvinnliga hormon, östrogen och gulkroppshormon/progesteron.
– När vi är på väg in i klimakteriet minskar tillverkningen av progesteron samtidigt som östrogenet fortsätter att bildas. Denna obalans ger då i första hand blödningsrubbningar. Senare, när även östrogenet minskar, får vi de mer klassiska övergångsbesvären.
Vanliga besvär är värmevallningar och nattsvettningar, humörsvängningar, sömnsvårigheter, oro och sköra och torra slemhinnor i underlivet. Du kan också behöva kissa oftare än normalt och ha svårt att hålla tätt och risken för urinvägsinfektioner ökar.
Beroende på hur kraftiga klimakteriebesvär du får finns det olika behandlingar. Vid lindriga besvär kan alternativa preparat på apotek och i hälsofackhandeln hjälpa liksom akupunktur, yoga och avslappningsteknik.
– Du kan alltid prata med din gynekolog om alternativa behandlingar. Faktum är att de flesta som kommer till gynekologen ofta har prövat det först och hjälper det är det ju bra. Men har du större problem är det bättre med läkemedel, då vet du precis hur mycket östrogen och gulkroppshormon du får i dig.
Läkemedel med östrogen finns som plåster, tabletter och gel samt som crème eller ring för lokal behandling i slidan. Vid östrogenbehandling är det viktigt att också använda gulkroppshormon för att skydda livmoderslemhinnan.
Gestagen är ett konstgjort gulkroppshormon som finns i läkemedel som p-piller, spiraler och hormonpreparat. Medlet kan ge svullnadskänsla och ömhet i bröstet och humörsvängningar. Men dessa problem är väldigt ovanliga när du använder spiral.
– Hormonspiralen har funnits i över tjugo års tid och verkar lokalt och används för att skydda livmoderslemhinnan då den utsöndrar en väldigt låg dos av gestagen. Nyligen kom en ny spiral med ännu lägre dos så den är ett väldigt bra alternativ även för kvinnor som är perimenopausala där det kan räcka med att ta gulkroppshormon, råder Ilona.
Vi reagerar olika
När du påbörjar en hormonbehandling brukar effekten komma inom en månad.
– Har du inte märkt någon förändring kan du behöva öka dosen eller ändra medel. Det kan också finnas andra orsaker till svettningarna, t ex sköldkörtelrubbningar som då ska utredas, betonar Ilona.
Men vi är alla olika. Ett medel som hjälper en kvinna kan orsaka problem hos en annan.
– Men generellt kan man säga att tabletter har en högre propprisk än t ex plåster.
Men även för de kvinnor som inte har problem kan östrogen vara aktuellt under en kortare tid.
– Östrogen skyddar benstommen så att den inte kalkas ur och minskar risken för hjärt-kärlsjukdom.
Men östrogenets fördelar finns bara i början av klimakteriet, alltså under de första fem åren. Efter det är det inte att rekommendera av hälsoskäl, men väl för att lindra klimakteriesymtomen.
– Det viktigaste är att du går till din gynekolog och pratar om dina problem. Det finns många bra, väldokumenterade och beprövade hormonpreparat som funnits i 30–40 år som kan hjälpa dig. Det är mycket bättre än att pröva något nytt som inte är lika väldokumenterat.

Annons

Olika stadier
Perimenopaus eller förklimakterie – perioden innan klimakteriet. Varar upp till 5–10 år.
Menopausen – tidpunkten för den sista menstruationen i en kvinnas liv, men när den inträffar vet man ju inte förrän senare. 
Postmenopausal – tidpunkten när man inte haft mens på 1 år.

Ilonas bästa egenvårdsråd

  • Ett sunt liv med regelbunden motion är jätteviktigt. Kvinnor som rör på sig mår mycket bättre under klimakteriet och kan också få mindre värmevallningar.
  • Sluta röka! Östrogenet bryts ner av rökningen, därför kommer kvinnor som röker in i klimakteriet några år tidigare.
  • Klä dig svalt, gärna lager på lager i kläder av naturmaterial.
  • Undvik vanligt tvål i underlivet och smörj gärna med oparfymerad olja eller vitt vaselin.

Våra kvinnliga hormon
Östrogen bildas främst i äggstockarna men också i kroppens fettceller. Stimulerar celldelning och tillväxt i t ex bröst och livmoder. Skyddar slemhinnorna i slidan och urinvägar och påverkar nivåerna av serotonin och andra substanser i hjärnan, som i sin tur påverkar vårt humör och vår temperaturreglering. Det är därför vi får värmevallningar när östrogenproduktionen minskar.
Progesteron, eller gulkroppshormon, är en viktig motpol till östrogenet. Reglerar östrogenet så att inte livmoderslemhinnan förtjockas och risken för cancer i livmoderslemhinnan ökar. Produceras i gulkroppen som bildas när en mogen äggblåsa spruckit och släppt ut ett ägg. Nivåerna i kroppen varierar alltså kraftigt beroende på vilken dag i cykeln du är.

Skriv till Ilona!
Ilona Barnard har stor erfarenhet av olika kvinnosjukdomar och svarar på Hemmets Veckotidnings läsares frågor i tidningen. Du kan både skriva och mejla till Ilona. Skriv till: Kvinnoläkaren, Hemmets veckotidning, 205 35 Malmö eller mejla till kvinnolakaren@hemmets.aller.se

 

Vill du läsa mer?

I veckans nummer bjuder vi dessutom på spännande läsning om Anki och Kristina som behandlar sina klimakteriebesvär på olika sätt. Anki använder östrogenplåster och Kristina kosttillskottet Femarelle. Missa inte det!

Av Christina Mellberg
Foto: Gugge Zelander


Läs mer om:

Dela
(0)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…