Annons

Annons

Känner du igen märket?

 

När Margaretha Andersson föll ihop hemma i källaren trodde hon först att det var ett blodtrycksfall. Men en skiktröntgen av hjärnan avslöjade att hon drabbats av epilepsi…

Anfallet kan komma när som helst, utan förvarning, ibland hinner du sätta dig ner, ibland bara faller du ihop som en säck och svimmar eller rycker i hela kroppen. Efteråt kommer du inte ihåg vad som hänt. Epilepsi kan drabba vem som helst, när som helst.
Margaretha Andersson, 52, vet inte varför hon helt plötsligt en dag föll ihop på det hårda betonggolvet nere i källaren.
– Jag började kallsvettas, sedan minns jag ingenting mer än att jag vaknade på golvet helt blodig i ansiktet. Jag hade slagit i hakan och tänderna, berättar hon i Hemmets Veckotidning nr 4.
Margaretha trodde att det var ett blodtrycksfall så hon gick och vilade sig och tänkte inte så mycket mer på det. Nästa anfall kom några år senare när hon en midsommardag satt och hackade gräslök till sillen.
– Min man såg att det började rycka i vänsterarmen, jag blev kritvit i ansiktet och mina läppar blev blåa. Han sa att det såg ut som om jag höll på att dö.
Margaretha berättar att hon nästan alltid fått förvarning innan de större anfallen, kallsvettats och allt har blivit ljusare. Men ibland kände hon sig bara ovanligt trött, då hade hon bara lagt sig ner en stund tills det gått över. Och emellanåt tyckte hon att hon missat en del av samtalen. Nu efteråt har hon förstått att hon under alla dessa år hade frånvaroattacker, som också är vanligt när man har epilepsi.

Annons

Veckan efter midsommar gick hon till vårdcentralen och fick en remiss till en neurolog som gjorde en skiktröntgen av hjärnan. Det konstaterades att hon inte hade några ärrbildningar på hjärnan. När man sedan gjorde en EEG (mäter elektrisk aktivitet i hjärnan) såg läkaren att det fanns en epileptisk aktivitet i hennes hjärna. Margaretha fick då medicin mot epilepsi vilket snabbt gav goda resultat.
– Det finns många olika mediciner mot epilepsi men jag hade tur att läkaren hittade en som passade mig bra, så jag blev anfallsfri på en gång. Däremot fick jag biverkningar av medicinen, hjärnan trubbades av, jag blev slöare och trögare på något vis.
Margaretha åt medicinen i cirka tio år, men hon var less på att känna sig så avtrubbad och bad läkaren om att få trappa ner.
– Vi började med EEG och då såg de att jag inte längre hade någon epileptisk aktivitet i hjärnan, sex månader senare gjordes ett nytt EEG och då detta inte heller visade någon aktivitet började nedtrappningen av medicinerna som tog cirka sex månader.
Nu är Margaretha medicinfri och anfallsfri sedan nio år tillbaka och hon lever ett helt normalt liv.
– Jag är inte friskförklarad från epilepsin, men jag är inte rädd för diagnosen. Jag är medveten om att anfallen kan komma tillbaka. För att förhindra återfall försöker jag sova bra, äta ordentligt och på regelbundna tider, det är viktigt.

Vi kan inte bota – bara stoppa och lindra
Elinor Ben-Menachem, professor i neurologi och epilepsi på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, svarar på de vanligaste frågorna om epilepsi.
Hur vanlig är vuxenepilepsi?
Man tror att ungefär 60 000 personer har epilepsi i Sverige, men mörkertalet är stort.
Varför får man det?
Epilepsi beror oftast på en skada i hjärnan. Trauma är en vanlig anledning till epilepsi. Ett fall eller ett slag i huvudet kan orsaka störningar i hjärnan som så småningom leder till epilepsi. Andra orsaker kan vara stroke, tumör, infektioner, inflammationer och även demens som alzheimer.
Kan man ha epilepsi utan att veta om det?
Epilepsi kan ligga latent i många år innan den bryter ut. Om man svimmar eller får ett anfall med ryckningar med tungbett eller urinavgång är det lätt att misstänka epilepsi. Men har man korta ångestliknande situationer med till exempel minnesluckor eller deja vu-fenomen kan det vara svårare att tänka på epilepsi.
Går det att förebygga?
Nej, det finns inget man kan göra för att minska risken att få epilepsi.
Kan man bota epilepsi?
Vi kan i dag inte bota epilepsi, vi kan för tillfället bara stoppa eller lindra attackerna. Behandlingen pågår oftast under många år
Vilka behandlingar finns?
Det finns ett 20-tal olika mediciner för att minska anfallen. På ungefär 10–20 % av patienterna kan vi erbjuda epilepsikirurgi vilket innebär ett ingrepp i hjärnan. Mellan 400 och 600 svenskar har en vagusstimulator inopererad. (Det innebär att en elektrod läggs in intill vagusnerven. Elektroden är kopplad till en batteridosa under nyckelbenet som ger ström till elektroden. Ingreppet är tämligen enkelt att utföra och helt ofarligt. Reds anm) DBS, djup hjärnstimulering, görs i Europa men mycket sällan i Sverige.
Ger medicinerna biverkningar?
Det krävs mediciner som kan påverka hjärncellerna för att minska anfallen eller ta bort dem helt, de är inga sockerpiller. Så ja, alla mediciner ger potentiella biverkningar. Men vi börjar ofta med en låg dos som vi sedan ökar på långsamt, då blir det inte så många biverkningar och de nyare medicinerna ger också mindre biverkningar.

En skada i hjärnan
Epilepsi är en skada i hjärnans elektriska funktion som gör att man får epileptiska anfall. Man kan ha alltifrån ett anfall under hela livet till flera anfall om dagen. Ett anfall kan utlösas av många olika orsaker som att man glömt ta sin medicin, sömnbrist, alkohol eller kraftiga ljuseffekter. Anfallet börjar alltid mycket plötsligt och varar från sekunder till minuter och slutar av sig självt.

Så gör du om någon drabbas
* Flytta undan vassa, hårda eller varma föremål som kan skada personen.
* Lossa slips eller annat åtsittande kring halsen. Lägg något mjukt och platt under huvudet.
* Håll inte fast personen och försök inte öppna eller stoppa in något i munnen.
* Låt ryckningarna ebba ut av sig själva och försök inte att hindra dem.
* Om personen är medvetslös efter anfallet, rulla försiktigt denne till framstupa sidoläge. Stanna kvar tills personen återfår medvetandet. Är du osäker eller orolig ring 112.

 

Identitetsmärket för epilepsi föreställer en låga. På Svenska Epilepsiförbundet kan man köpa det som pins, halsband och armband.

Läs hela artikeln i veckans nummer!

Text: Elsa Maréchal

Foto: Stéphane Maréchal

 

 

Läs också:

Dela
(0)

Annons

Annons

Annons


Annons


Annons

Laddar nästa sida…