Annons

Annons

Ilona är vår nya expert!

Nu kan du ställa frågor till kvinnoläkaren i Hemmets Veckotidning! Från och med nummer 18 kommer gynekologen Ilona Barnard varannan vecka besvara frågor om allt från östrogen och urinvägsinfektioner till torra slemhinnor och inkontinensbesvär.

Annons

 

Ilona Barnard har arbetat som gynekolog i 25 år. Som överläkare på Norrtälje sjukhus, nu i Malmö, och dessförinnan på olika kliniker i USA där hon också gjorde sin specialistutbildning till gynekolog.
– Efter utbildningen stannade jag kvar och arbetade i USA i 13 år, och där är båda mina barn är födda. Men det var alldeles för mycket jobb och för lite annat. Sedan jag kom tillbaka till Sverige har jag varit väldigt nöjd och kunnat njuta av mitt arbete och min yrkesutövning.
Till Ilona kommer kvinnor med alla sorters problem som har med underlivet att göra. Och det var just de här frågorna som gjorde att Ilona redan tidigt under sin läkarutbildning insåg att hon ville arbeta som gynekolog.
– Jag tyckte det var väldigt intressant, och det var vi flera kvinnor på utbildningen som tyckte. Kvinnor tycker om att ha hand om andra kvinnor.

Många känner sig också mer bekväma med att gå till en kvinnlig gynekolog, även om det finns de som föredrar manliga. Men Ilona har en fördel gentemot sina manliga kollegor.
– Innan jag själv blev gravid tänkte jag ofta: Lite illamående får man väl ta! Men sedan hade jag oturen att själv drabbas under båda graviditeterna, så efter det förstod jag verkligen. På så sätt får jag ju som kvinnlig gynekolog ett lite annorlunda perspektiv än en man.
Tycker patienterna att det är svårt att prata om sin kropp, sex och sitt underliv?
– Kvinnor har blivit öppnare och bättre, men de som är i 60–70-årsåldern har svårare för att prata om sin sexualitet, om jag jämför med lite yngre kvinnor. Men tittar vi på USA har vi svenskar generellt sett en mycket öppnare och mer naturlig inställning till våra kroppar.
Några av de vanligaste orsakerna till att kvinnor går till gynekologen hänger samman med besvär före, under och efter klimakteriet. Och här kommer ofta frågan om östrogen upp under samtalet, och rädslan för att drabbas av cancer.
– Alla är rädda för att få bröstcancer, men vi har i studier sett att de första fem åren med östrogen finns det ingen ökad risk. Egentligen är det inte östrogenet i sig som är skadligt utan gulkroppshormonet, progesteron eller gestagen som det också kallas. De flesta kvinnor som tar östrogen måste ta gestagen för att balansera östrogenets effekt på livmoderslemhinnan, vilken annars kan bli skadlig. Efter fem års behandling med den kombinationen så är det statistiskt en liten ökad risk för bröstcancer och efter tio år ökar den ytterligare något.

Oron för östrogen är alltså, menar Ilona Barnard, oftast inte befogad. Faktum är att det för de allra flesta till och med kan vara bra att ta östrogen under en begränsad tid.
– Östrogenet skyddar benstommen så att den inte kalkas ur, och minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Även koncentrationsförmågan och minnet påverkas positivt, visar studier på hjärnan. Men allt är en avvägning mellan patientens bakgrund och sjukdomshistoria, vilket gynekologen går igenom med patienten för att få den bästa möjliga och säkra behandlingen.
Ett stort problem efter klimakteriet är torra slemhinnor, eller vaginal atrofi, och där har Ilona Barnard bara egentligen ett viktigt råd:
– Använd vaginalt östrogen! Det är helt ofarligt när det gäller bröstcancer och proppar, och det hjälper slemhinnorna att få tillbaka en del av sin förlorade spänst.

Därför finns det egentligen ingen anledning att pröva alternativa medel med lägre dos östrogen, eftersom det ofta lett till att många kvinnor då fått tillbaka sina besvär, menar Ilona Barnard.
– Enda undantaget gäller kvinnor med pågående behandling för bröstcancer med vissa antiöstrogen-mediciner. De bör under behandlingens gång inte ens ta minimala mängder östrogen i slidan.
Torra slemhinnor leder ofta till besvär med urinvägsinfektioner, som är en annan vanlig anledning till att kvinnor besöker Ilona. Kvinnans urinrör är väldigt kort, bara några centimeter, och det är därför lätt hänt att det kommer in bakterier.
– Om man är känslig kan det såklart ställa till problem när man till exempel har sex, men vi har ju också alla bakterier runt ändtarmsöppningen och på huden som kan ta sig in i urinröret.
För de kvinnor som har problem med urinvägsbesvär brukar Ilona därför rekommendera att man ska tömma blåsan efter samlag.
– Man kan också förskriva en låg dos antibiotika och att man till och med tar en tablett efter samlag. Det finns också tabletter som försvårar tillväxten av bakterier, som ökar surhetsgraden.
Och tranbär?
– Det är ju också surgörande, så visst kan det ha en skyddande effekt. Kroppen har ju en otrolig självläkningsförmåga så har man bara lite bakterier så kan det räcka med tranbärsjuice, men om symtomen kvarstår så måste man uppsöka läkare.
Hur ofta ska jag gå till gynekologen?
– Är du frisk och inte har besvär räcker det med ett besök vart tredje år.
För Hemmets Veckotidnings läsare finns dock kvinnoläkaren till er tjänst alla årets dagar. Det är bara att skriva till henne! Redan på nästa sida kan du läsa vad Ilona svarar läsarna när det gäller inkontinens och svampinfektioner.

Sjukdomar som kan upptäckas hos gynekologen:
* Högt blodtryck.
* Sköldkörtelrubbningar – kan orsaka oregelbundna och kraftiga blödningar.
– Vi är ganska frikostiga med att ta sköldkörtelprover, speciellt på kvinnor över 40 och ännu tidigare om det finns i släkten eller vid misstänkta symtom, berättar Ilona.
* Bröstcancer.
* Livmoderhalscancer – cellprov tas vart tredje år upp till 50 och vart femte år fram till 65 år, men det kan variera mellan landstingen.

Därför går vi till gynekologen
Yngre kvinnor:
* Preventivmedelsrådgivning, mensrubbningar och oro för smitta, men också problem med att bli gravida, infertilitet. Oftast har man försökt att bli med barn i ett år innan man söker hjälp.
Kvinnor 40–55
* De sista tio åren före klimakteriet är det vanligt med blödningsrubbningar eller kraftiga oregelbundna blödningar som kan vara hormonbetingade. Det också vanligt med myom, muskelknutor som kan uppstå i livmoderns muskelvävnad.
Vid klimakteriet
* De vanligaste symtomen är svettningar, vallningar, sömnsvårigheter och humörsvängningar. Men även ledvärk, hjärtklappning och koncentrationssvårigheter förekommer.
Efter klimakteriet
* Torra och sköra slemhinnor är väldigt vanligt och ger symtom som trängningar. Det känns torrt och strävt vid samlag. Många får också svårt att hålla tätt. Risken för infektioner i slidan och urinvägarna ökar.

Du kan mejla frågor till kvinnoläkaren på adressen: kvinnolakaren@hemmets.aller.se

eller skriva till: Kvinnoläkaren, Hemmets Veckotidning, 205 35 Malmö

Text: Christina Mellberg

Foto: Gugge Zelander

 

Läs också:

Dela
(0)

Annons

Annons

Annons


Annons


Annons

Laddar nästa sida…