Annons

Annons

Gympan hjälper Bertil med både balansen och humöret

Cirka 20 000 svenskar har Parkinsons sjukdom. Bertil Delander hade precis fyllt 59 år när han fick sin diagnos. Först efter fem år blev symtomen riktigt tydliga för honom och hustrun Marianne. Men sedan Marianne fick maken att börja på gympa har det börjat hända saker...

Parkinsonpatient

Att bara sitta still hemma passar inte Bertil, säger Marianne. Mellan gympapassen hjälper Bertil till att klippa gräset hemma på gården utanför Höganäs.

De första tecknen på att allt inte stod rätt till dök upp under en semesterresa i Sydafrika. Bertil började harkla sig oförklarligt mycket. Väl hemma blev det till sist så besvärande att han sökte läkarhjälp. Men på öron-näsa-halsmottagningen vid Helsingborgs lasarett fick han ett överraskande råd:

Annons

—Sköterskan anade nog vad det var, för hon sa till mig att du ska nog till en annan avdelning, till neurologen. Där fick jag träffa neurologen Björn Theander. Det var Björn som satte diagnosen, han tog det på sättet jag pendlade med vänsterarmen när jag gick, berättar Bertil Delander, som i dag är 70 år.

Att han var sjuk hade ju Bertil och hustrun Marianne förstått, men att det skulle bero på Parkinsons sjukdom anade de inte. Så reaktionen blev därefter:

—Vi stoppade huvudet i sanden och berättade det inte för någon, inte ens för barnen, förklarar Marianne. Och det fanns ju inget att berätta, Bertil var ju faktiskt nästan symtomfri de första fem åren.

När Bertil fick sin diagnos sattes han in på levodopa och fortsatte jobba med sitt och hustruns revisionsbolag.

—De första fem åren var ganska lindriga, så jag märkte inte så mycket av sjukdomen då.

När de första symtomen började märkas sålde paret företaget och berättade för omgivningen:

—En del sa att de förstått att det var något som inte stämde, de hade ju sett att Bertil hade svårt att hälla upp vatten, att det gick lite långsamt. Är det något vi lärt oss av sjukdomen så är det att man ska berätta det tidigare än vi gjorde – och gå med i en parkinsonförening, betonar Marianne.

Bertil och Marianne bor i Hustofta, utanför Höganäs, och är med i Höganäs-Helsingborgs parkinsonsförening. Genom den har de lärt sig mycket om sjukdomen, träffat andra i samma situation och fått tips om vad man kan göra och få hjälp med. De anhöriga har även bildat en egen grupp:

—Vi är tio damer och en herre som träffats hemma hos varandra, ibland åker vi på utflykt eller går på konsert. De träffarna är ett viktigt andningshål, säger Marianne.

Paret har också gått en utbildning som Patientutbildningscentrum på Helsingsborgs lasarett anordnat, i samarbete med neurologen. En viktig del i behandlingen av parkinson är fysisk aktivitet. Det gäller att hitta en träningsform som passar patienten. Och det har Bertil gjort, sedan Marianne fått honom att börja träna på Friskis & Svettis.

—Jag går på seniorgympa, det är jättebra! Jag började med spinning, men det var så tråkigt. Seniorgympan är mycket roligare.

Marianne lyssnar med ett leende på Bertil. Hon som själv tränat i många år vet hur välgörande gympan är och ser nu hur bra den är för hennes man.

—Rörelse är A och O för parkinsonpatienter, betonar Marianne.

Stärker humöret

Bertil gör två pass i veckan på Friskis & Svettis och ett pass på gymmet hos sjukgymnasten i Höganäs. Det viktigaste är att träna överkroppen, för att stärka ryggens muskulatur.

—Se inte ut som en banan, brukar sjukgymnasten säga när jag faller ihop i ryggen, förklarar Bertil med ett leende.

Träningen har fler positiva effekter:

—Den både stärker min balans – och humör! Att komma ut och träffa folk är jättetrevligt.

Bäst är det när det är taktfast musik, då blir det lättare att hänga med, tycker Bertil. Men regelbundenheten är också viktig, så därför ser Marianne till att maken håller igång hemma mellan de olika aktiviteterna. Men hon har gett upp försöken att få Bertil att gå stavgång ute i omgivningar:

—Det gillar jag inte, konstaterar Bertil med ett snett leende, det är för tufft.

Då är det roligare att klippa gräset, hjälpa till i trädgården och göra lite stärkande ryggrörelser med hjälp av den gamla skånelängans väldiga takbjälkar. Bertil försöker hänga med på det mesta, men efter elva år med Parkinson går allt lite långsammare, smak- och luktsinnet har försämrats, talet har blivit lite sluddrigare och gången blir ofta lite framåtlutande.

—Det är mest min vänstersida som är svag, men jag anpassar mig efter de förutsättningar som sjukdomen för med sig. Det är en del av processen. Man måste ju försöka göra det bästa möjliga av situationen.

Marianne nickar instämmande:

—Att bara sitta hemma passar inte Bertil. Men vissa saker har vi fått välja bort, som att resa i grupp, det går för långsamt så numera åker vi på egen hand, på dagsutflykter med bilen.

Turen på Hurtigruten för några år sedan tillhör en av höjdpunkterna.

—Vi har rest mycket och det är vi glada för. Men är det något vi lärt oss av sjukdomen, och något råd vi vill ge till andra, så är det att inte skjuta upp det du vill göra, du vet inget om framtiden!

 

 

 

Behandlingar som lindrar

Levodopa

Den vanligaste och mest effektiva behandlingen. Substansen omvandlas till dopamin i hjärnan och ersätter dopaminet som saknas. Används i alla stadier av sjukdomen.

Exempel på läkemedel: Madopark och Sinemet.

Dopahärmare/dopaminagonister

Dessa medel verkar genom att härma dopaminet.

Exempel på läkemedel: Sifrol, Requip, plåstret Neupro.

Enzymhämmare

COMT-hämmare

Får nedbrytningen av dopamin att gå långsammare och måste kombineras med levodopa.

Exempel på läkemedel: Comtess, Entacapone samt kombinationspreparatet Stalevo, som innehåller både levodopa och Entacapone.

MAO-B-hämmare

Förstärker och förlänger effekten av dopamin genom att hämma det dopaminnerbrytande proteinet MAO-B. Kan i motsats till COMT-hämmare ges ensamt.

Exempel på läkemedel: Eldepryl och Azilect

Läkemedelspump

Ger ett kontinuerligt flöde av medicinen och används i senare skeden av sjukdomen för att förstärka effekten av medlen.

Duodopa

Trögflytande gel med den aktiva substansen levodopa. Ges via en pump i bukväggen in i tunntarmen, vilket ger bättre och jämnare lindring av symtomen.

Apomorfin

Verkar som dopaminhärmare och ges via en läkemedelspump under huden. Medicinen heter Apo-go Pen och finns även som en injektionspenna fylld med apomorfin.

DBS-Deep Brain Stimulation

En liten elektrod, som opererats in i hjärnan och styrs av en liten dosa under huden, förbättrar rörelseförmåga och balans samtidigt som kramperna minskar. Passar inte alla.

Viktigt att veta: Många av ovanstående läkemedel skrivs ut som generiska, d v s det är samma verksamma substans men med annat namn.

 

rotationsovning-jpg.jpg

Stärkande övning

Vid Helsingborgs lasarett har Elin Öhrvik, sjukgymnast i parkinsonteamet på neurologmottagningen, tagit fram ett hemträningsprogram för parkinsonpatienter i samarbete med Patientutbildningscentrum (PUC). En av övningarna är en rotationsövning för överkroppen:

Sätt fötterna i golvet.

För båda armarna samtidigt åt ena sidan, låt huvudet och blicken följa med i rörelsen.

Gör övningen 10 gånger, gärna varje dag, för att förbättra rörlighet och balans.

 

Så kan symtomen se ut:

Vid Parkinsons sjukdom delas symtomen upp i motoriska och icke-motoriska. Här är några exempel:

Motoriska symtom:

* Hämmade långsammare rörelser

* Muskelstelhet

* Skakningar i vila

* Balanssvårigheter

Icke-motoriska symtom:

* Minnesproblem

* Mag-tarmproblem

* Depression och ångest

* Försämrat smak- och luktsinne.

* Sväljsvårigheter

* Viktnedgång

* Sömnstörningar och trötthet

Tänk på! Symtomen förekommer i olika utsträckningar och kombinationer, en patient behöver inte ha alla symtomen. Besvären kan också vara olika svåra under dagen.

 

20 000

Cirka 20 000 personer har Parkinsons sjukdom i Sverige.

Cirka 2 000 personer i Sverige får sjukdomen varje år.

 

Läs mer på:

Parkinsonsförbundet - www.parkinsonforbundet.se

Parkinsonguiden – parkinsonguiden.se

 

 

Rörelse är bra

En fysioterapeut kan hjälp dig att ta fram ett program med rörelser, för att förbättra balans- och gångförmågan.

Experten: All rörelse är bra!

Björn Theander, neurolog vid Helsingborgs lasarett, svarar här på frågor om Parkinsons sjukdom:

Parkinsonläkare

Björn Theander

Vad händer i kroppen?

Cellerna som tillverkar signalsubstansen dopamin dör. Eftersom hjärnan behöver dopaminet för att skicka signaler mellan hjärncellerna får den svårare att kontrollera nervsignaler som styr kroppens rörelser, vilket bl a gör att rörelserna blir långsamma.

Vet man varför cellerna dör?

Nej. Det finns många olika teorier, men vi vet inte orsaken.

Vem drabbas?

Cirka tre av fem som får sjukdomen är män. Risken ökar med åren, de som insjuknar är oftast i 55–60 års ålder. En del fall kan bero på ärftlighet – cirka fem procent har enskilda gener som utlöser sjukdomen. De patienterna drabbas oftast tidigt, runt 20–40 års ålder.

Hur börjar sjukdomen?

Ofta på ena sidan, i ben och arm, antingen med lätta skakningar då och då eller att rörelserna blir lite långsammare och fumligare. Man kan känna sig trög.

Hur ställs diagnosen?

Det finns inget blodprov som visar att man har Parkinsons sjukdom. Läkaren ställer diagnosen dels genom att undersöka patienten, dels genom att patienten berättar om sina symtom. Eftersom det finns ett 50-tal olika sjukdomar och orsaker som kan likna Parkinson måste dessa också uteslutas, men oftast räcker det att läkaren gör en s k blick-diagnos med utgångspunkt från vissa kriterier.

Vilka behandlingar finns det?

Det finns flera läkemedel som kan kombineras på olika sätt för att ge bästa möjliga lindring av symtomen. All behandling går ut på att ersätta bristen på dopamin, förbättra verkan av dopaminet eller bromsa nerbrytningen av dopamin.

Vad kan jag som patient själv göra?

Det är viktigt att röra på sig för att förbättra balans- och gångförmåga, stärka musklerna och rörligheten, men också för att förbättra livskvalitén och välmåendet. All rörelse är bra, både promenader, stavgång, gymnastik, cykling och styrketräning, men också trädgårdsarbete och hushållsarbete. En fysioterapeut kan ta fram ett träningsprogram att göra hemma. Försök att träna regelbundet, gärna varje dag, både hemma och i grupp, så får du in det sociala också.

När ska man söka vård?

När du upplever symtomen.

Har det någon betydelse när jag påbörjar medicinering?

Nej, inga mediciner kan påverka sjukdomsförloppet, de påverkar bara symtomen.

Hur påverkas livet?

För det mesta lever parkinsonpatienten ungefär lika länge som om man hade varit frisk. Till en början kan man behandla bort symtomen till fullo, men man försämras successivt med försämrad rörelseförmåga. Många andra, ofta behandlingsbara, symtom kan också förekomma.

Vad händer inom forskningen?

Nya läkemedel är på gång som kan innebära en del förbättringar. Det pågår även stamcellsforskning. Där vet vi inte riktigt vad vi kan vänta oss, för det handlar om att hitta ett sätt att stoppa förstörelserna av cellerna.

 

Läs mer:

Brita fick nytt liv med duodopapumpen

Q10, zink och selen kan skydda

Husläkaren svarar: Vad är vaskulär parkinson?

 

Av Christina Mellberg
Foto: Annie Anderberg, Shutterstock samt privat
Illustration: Elin Öhrvik

Läs också:

Dela
(20)

Annons

Annons

Annons


Annons


Annons

Laddar nästa sida…