Annons

Annons

Göingeflickorna: Storasyster Sonja lever vidare genom vår musik…

Dela
(0)

Göingeflickorna sjunger vidare i ny tappning – Sonja finns nämligen inte längre. Barbro och Agneta minns en omtänksam och varmhjärtad storasyster som alltid hjälpte andra… 

Trots att det nu är två år sedan Sonja Martinsson slutade sjunga finns hon fortfarande med sina två yngre Göingesystrar.
– Vi känner både hennes närvaro och stämma när vi framträder, konstaterar mellansyster Barbro Svensson.
– Men till sist märktes det att hon inte hade kraft kvar till musiken. Vid en spelning för två år sedan kände Sonja själv att hon inte orkade.
Det var också då Sonja valde att avsluta sin aktiva sångkarriär.
– Hon frågade mig om jag kunde överta hennes plats och sjunga med Barbro. Det gjorde jag gärna och när det var bestämt kände Sonja sig lättad, fyller lillasyster Agneta Gardelid i.
– Vårt sista gemensamma framträdande blev i Filipstad 2011, säger Barbro.
Hemmets Veckotidning träffar de två systrarna hemma i Barbro och maken Lars Svenssons trivsamma korsvirkesstuga utanför Åhus i Skåne. Sorgen efter Sonjas bortgång i mars är fortfarande stor. Hon blev 79 år och efterlämnade maken Olle och sönerna Rolf och Tord.
– Det är klart att saknaden är stor efter vår storasyster, speciellt med tanke på att vi jobbat ihop hela livet, säger Agneta.
– Vi har alltid haft en väldigt bra personkemi vi tre. Faktum är att vi aldrig tröttnat! Ibland efter intensiva perioder har det såklart varit skönt att vara lite ledig men det har varit en enorm gåva att få sjunga, att få applåder och blommor och att dessutom få betalt, säger Barbro.
– Sonja tyckte det var så roligt att åka ut och träffa publiken, även om hon led av värk och artros under senare år. Hon tänkte alltid mer på andra än sig själv och därför kämpade hon på så länge, säger Agneta.
Inga konflikter
Även efter att Sonja slutat i Göingeflickorna träffades systrarna ofta.
– Sonja var alltid positiv och hade planer för framtiden. Hon var en mycket omtänksam och varmhjärtad person och beklagade sig aldrig. Inte ens när hon tillbringade mycket tid på lasarettet fast hon egentligen bara ville vara hemma hos sina barn och barnbarn, berättar Barbro.
Numera är det alltså Barbro och Agneta som är Göingeflickorna. Men det är faktiskt inte första gången som gruppen bara består av två systrar.
– Jag slutade i trion 1975. Lars och jag tyckte att vi träffades för lite och då startade vi ”Barbro och Lars”. Vi är fortfarande ute och spelar och sjunger, säger Barbro och ger sin man en varm blick.
Agneta och Sonja fortsatte som Göingeflickorna från 1975 fram till 2001 då trion tillfälligt återförenades – 40 år efter dunderhitten Kära mor.
– Många trodde att det låg någon konflikt bakom förändringen men så var det inte alls, slår Agneta fast.
Gillade western
Allt började i 1950-talets Boalt. Hos familjen Norén var musiken ett givet inslag och mamma Edith var dessutom stjärna i idrottsföreningens lokalrevy.
– Musiken fanns i släkten. Varje lördag sjöng vi tillsammans. Sonja började tidigt att spela lite gitarr, fiol och dragspel. Hon var den som behärskade alla instrument, minns Agneta.
Flickorna var med i några amatörtävlingar. Sånger som Lördag hela veckan varvades med Piccolissima Serenata och Lichtensteinerpolka.
– Vi lyssnade mycket på Andrew Sisters, sjöng i stämmor och spelade mycket country och western, minns Agneta.
Det var folklivsforskaren, filmaren och författaren Thore Brogårdh som fick upp ögonen för de tre skönsjungande systrarna Norén. I Malmö fick de stå för underhållningen när han höll föredrag om Göingebygden.
– Både hembygdsdräkterna och namnet Göingeflickorna var Thores idé. Jag minns att vi hyrde dräkter av hemslöjden, säger Barbro om Östra Göinges djupt skogsgröna häradsdräkter som blivit gruppens signum.
– Dräkterna har varit på gott och ont. Det har ju aldrig varit några problem att välja scenkläder. Men klänningarna är sydda av vadmal och det kunde bli ganska svettigt när solen låg på, tillägger Agneta.
Hon var bara var tio år när systrarna började uppträda runtom i bygden under namnet Systrarna Norén. 1958 var hon 13 år – och redan ute och spelade i parkerna!
– Jag var egentligen för ung för att vara ute i folkparkerna. Faktum är att vi fick barnavårdsnämnden på oss – vi skulle inte vara på danstillställningar. Men Sonja och Olle fungerade som förmyndare. Det var över huvud taget en väldig trygghet att vi var syskon, säger Agneta.
– Vi höll allt inom familjen. Vi har aldrig haft någon manager. Fram tills mamma Edith dog 1970 skötte hon alla bokningar.
Första skivan spelades in 1961 då trion var på besök hos Simon Brehm i Stockholm. Han spelade upp Kära mor för dem.
– Det var en gammal norsk melodi som Stikkan Andersson skrivit texten till. Men vi tyckte inte alls det var vår stil. Vi vågade inte säga något men vi gillade den inte! säger Barbro.
Fick revansch
Men skivan spelades in och kom ut i februari 1961. På Sveriges Radio förbjöd man låten som stämplades som ytlig och sentimental. På piratradiostationerna Radio Nord och Radio Merkur gick skivan däremot varm och till slut fick det statliga monopolet ge vika. På mors dag 1961 upphävdes förbudet och låten blev sedan utsedd till årets melodi – i Sveriges Radio – och skivan såldes i en kvarts miljon exemplar.
– Det var en fantastisk revansch!
I dag sjunger Agneta och Barbro vidare och är ett populärt inslag på sommarfester och hos allehanda föreningar och församlingar. Trots att Sonja inte längre lever består hennes minne genom musiken och hennes två Göingesystrar.
– Vetskapen om att det frö Sonja sådde fortfarande lever känns bra, konstaterar de båda.

Annons

 

Göingeflickorna
Namn: Agneta Gardelid.
Bor: Osby.
Ålder: 67 år.
Familj: Maken Hans och barnen Viktoria och Lina.

Namn: Barbro Svensson.
Bor: Åhus.
Ålder: 71 år.
Familj: Maken Lars och barnen Kristina, Jonas och Sara samt bonusbarnen Roy och Peter.

Text och foto: Lars Sjögren


Läs mer om:

Dela
(0)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…