Annons

Annons

Gitten njuter av sin självvalda ensamhet

Längtan efter att få rå sig själv och göra precis det hon ville blev för stark. Gitten lämnade ett långt och bra samboförhållande och fashionabla Torslanda för att ensam bosätta sig i ett 700 kvadratmeter stort kapell på landet i Västerbotten. – Jag njuter fullt ut av min ensamhet i dag.

Annons
Ensamhet

Att få krypa upp i soffan med en bra bok och med Dino bredvid sig utan att någon stör är ren och sann lycka.

 

Ensamhet. Ordet andas något tragiskt. Så kan det vara. Men det finns också de som väljer ensamheten, att bo själva, även om andra alternativ är möjliga och som trivs med att ha sig själv som enda sällskap.

Som 57-åriga Brigitte ”Gitten” Hägg, som 2012 gjorde slag i saken och lämnade livet i Torslanda för att bosätta sig i ett 700 kvadratmeter stort kapell i Nästansjö.

Hon lämnade kvar sin vuxna dotter och sin sambo sedan 27 år.

—Det är klart att han blev ledsen, och det var jag också. Vi hade haft ett bra förhållande, men min längtan efter att leva själv, att slippa kompromissa och upprätthålla en fasad inför andra, var starkare än saknaden. Sett i backspegeln borde jag ha gjort det tidigare, men jag ville vänta tills min dotter flyttat hemifrån.

Gitten är en kvinna som gillar utmaningar, när hon väl bestämt sig så backar hon inte. Men att lämna släkt, vänner och all sin trygghet i Torslanda och flytta hundra mil norrut krävde mycket råg i ryggen.

Kapellet hittade hon under en semestertripp i Västerbotten, och det var kärlek vid första ögonkastet.

—Så fort jag såg Till salu-skylten visste jag att det var här jag ville bo, säger Gitten som direkt la ett bud.

När mäklaren ringde och berättade att kapellet var hennes visste glädjen inga gränser.

—Jag har verkligen hittat hem. Det går inte en dag utan att jag tänker: Fasen vad bra jag har det. Jag har min hund, jag sköter mig själv. Visst träffar jag människor, men bara när jag själv har lust. Jag har inget behov av att döva min ensamhet. Tvärtom njuter jag verkligen av mitt eget sällskap.

—Visst är det kul när vänner kommer på besök men det är också skönt när de åker, säger hon och skrattar.

Skönt slippa kompromissa

För många kan det kännas skönt att ha en axel att luta sig mot när tungsinnet drabbar en. Men Gitten har sin trogna fyrbenta kamrat som är lika delar glädjespridare och tröstare.

—Dino är min bästa vän och han finns alltid där för mig om jag blir ledsen.

Den före detta gymnasieläraren älskar att pula i sin trädgård där hon odlar örter som hon torkar och säljer. Hon arbetar också som legitimerad djursjukskötare i Umeå.

I lyriska ordalag beskriver hon lyckan i att slippa kompromissa, vilket ju är nödvändigt när man lever i ett förhållande.

—Här bestämmer jag allt själv. Nu kan jag laga enbart vegetariskt och slipper tänka på min sambo och dotter som hellre ville ha kött.

Hemma i Torslanda handlade livet mycket om att upprätthålla en snygg fasad utåt, vilket Gitten aldrig riktigt kunde förlika sig med. I dag struntar hon i vad andra anser.

—Tidigare la jag band på mig själv och var mer återhållsam. Nu bryr jag mig inte om grannarna tittar snett på mig för att gräset är för högt. Jag gör vad jag vill utan att någon lägger sig i. En gång stod jag på en marknad och sålde marmelad och pesto som jag själv tillverkat. Det hade aldrig hänt om jag bott kvar i Torslanda.

Men att lämna en trygg, invand tillvaro med en händig man i hushållet för att på egen hand ta sig an ett 700 kvadratmeter stort kapell från 1920-talet som kräver underhåll var såklart en utmaning som hette duga.

Gitten var redan från början fast besluten att klara så mycket hon förmådde på egen hand. Dels för att bevisa för sig själv att hon klarar av att fixa saker, dels av ekonomiska skäl.

Kapellet renoverade hon och gjorde om till ett bed & breakfast.

—Det är ett gammalt ställe och jag är inte jätteduktig på underhåll men jag gör så gott jag kan. Det kanske inte blir superbra, men det blir i alla fall bättre än det var innan, och det är en fantastiskt skön känsla när man lyckats reparera något utan att behöva be om hjälp. Jag har blommat ut som människa sedan jag bosatte mig här. Från att ha känt mig instängd gör jag allt jag har lust med. Jag behöver inte ha en man som ordnar och ställer, säger Gitten som med tiden blivit fena på att klyva och hugga ved.

—Så fort jag flyttade in bytte jag från pellets till vedeldning. Att värma flera hundra kvadratmeter kräver onekligen en hel del timmer.

Njuter av ensamheten

Gitten har alltid varit mörkrädd, och det var en stor utmaning att träna på att övervinna rädslan.

—Det första året tände jag aldrig några lampor om jag behövde gå på toa på natten. Ska jag bo ensam går det inte att hindras av rädslor. Jag var tvungen att konfrontera och övervinna dem vilket jag har gjort och det är jag väldigt stolt över.

Sedan barnsben har hon trivts i sitt eget sällskap. Att få krypa upp i soffan med en bok och med Dino bredvid sig utan att någon stör är ren och skär lycka.

Men det finns de som har svårt att förstå att en kvinna självmant väljer att leva ensam mitt ute i ödemarken och ser det som sitt ansvar att tussa ihop henne med en lämplig karl från bygden.

—Folk försöker para ihop mig med än den ena, än den andra. Men det har de inget för. Jag skulle väl knappast lämna ett hyggligt förhållande och bosätta mig själv i ett kapell om jag hyste den minsta förhoppning om att bli tillsammans med någon. Om jag över huvud taget ska träffa någon igen måste det vara min själsfrände.

Att fira traditionella familjehögtider som jul, nyårsaftnar eller påsk på egen hand är inget hon räds. Tvärtom.

—Nyårsafton firar jag och Dino alltid själva. De senaste två åren har jag firat jul med min gamla pappa som flyttat upp och bosatt sig i en lägenhet inne i Vilhelmina. Och jag brukar åka ner till Göteborg när min dotter fyller år. Men det är alltid skönt att komma hem till vårt kapell igen, Dinos och mitt.

 

 

Fakta om ensamhet

1. Mer än var tredje svensk, 37,7 procent, bor ensamma och Sverige har de högsta siffrorna för singelhushåll i världen.

2. Afrika och Mellanöstern har lägst antal ensamhushåll, 6 procent.

3. 1,5 miljoner av Sveriges drygt 4 miljoner hushåll är ensamhushåll. Flest singlar bor i Ljusnarsbergs kommun, där drygt 45 procent är singelhushåll.

4. Ensamstående utan barn är också den hushållstyp som ökar mest.

5. 74 procent av de ensamboende är män. Fler män lever ensamma fram till 60-årsåldern, då singelkvinnorna blir fler.

 

Läs mer: 

Ensamheten gjorde Claes Malmberg till en bättre farsa

Tommy Nilsson berättar om de svåra åren

Kristinas flyttlycka – från 100 till 29 kvadrat

 

TEXT: KATARINA ARNSTAD ELMBLAD

FOTO: TOMAS NYBRAND

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Läs också:

Dela
(6)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…