Annons

Annons

Författaren Reidar Jönsson dolde sin sorg med humor

Reidars mamma dog när han var bara 13 år gammal. Två år senare gick han till sjöss och skrivandet tog fart. Bok- och filmsuccéerna har avlöst varandra – och trots att Reidar nu är över 70 år har han inga planer på att sluta skriva!

2
Visa bildspel

/
Författaren Reidar Jönsson dolde sin sorg med humor
Författaren Reidar Jönsson dolde sin sorg med humor
...
Visa mer

Reidar Jönsson var 15 år när de båda herrarna från den lokala skolmyndigheten i Kristianstad en dag knackade på dörren. Det hade uppdagats att Reidar inte gått i skolan under det senaste året. Så kunde det under inga villkor fortgå, förklarade de, och om han inte frivilligt kom till skolan så skulle han helt enkelt tvingas. Saken var därmed slutdiskuterad.

Annons

—Jag hatade skolan, jag vantrivdes vansinnigt mycket. När de där gubbarna från skolmyndigheten hotade att tvinga mig tillbaka dit visste jag att jag var tvungen att göra något. Så jag bestämde mig för att gå till sjöss, jag mönstrade på ett fartyg som gick mellan Marseille och Casablanca, förklarar den i dag 72-årige författaren.

Vi sitter på kafé Kagan i Simrishamn, sörplar latte och knaprar på biscotti medan Reidar pratar om sitt liv och sitt snart 50-åriga författarskap. Han pratar om sin mamma som dog när han var bara 13 och sin pappa – sjömannen – som ett år senare lämnade honom ensam i lägenheten i Kristianstad.

—Han behövde väl pengar till vårt uppehälle och tyckte att jag var stor nog att klara mig själv. En dag sa han bara att jag skulle ta hand om guldfiskarna, och så gick han.

Och visst var Reidar stor nog att klara sig själv. Han bestämde sig för att han var färdig med glosor och multiplikationstabeller och fixade i stället jobb som springpojke på ett apotek. Men så stod de där skolbyråkraterna i farstun och allt förändrades. Reidar kände sig tvingad att gå till sjöss.

—Det var ett beslut som jag aldrig har ångrat. Det var en ganska hård och ibland sorglig värld, men sammanhållningen ombord var oslagbar. En del av mina arbetskamrater blev som extrapappor, de såg till att jag inte hamnade i klistret, förklarar Reidar Jönsson.

Han fick se fjärran länder och exotiska hamnar och träffa människor från världens alla hörn. Mellan arbetspassen fanns det mycket tid att läsa, en vana han hade med sig från barndomen då hans mamma introducerade honom för allt från Selma Lagerlöf till Jack London. Snart började Reidar Jönsson också själv skriva, dikter och kortare essäer.

När han efter sju år till sjöss bestämde sig för att gå i land hade han redan fått sina första dikter publicerade. Parallellt med att ta hand om sin nyfödde son Jesper skrev Reidar romanen Endast för vita som gavs ut på Norstedts förlag 1969.

Dags att sluta skämta

Under de följande åren var han mycket produktiv och gav ut flera romaner och pjäser, men efter några år började han fundera på sitt liv och författarskap. Tidigare hade hans böcker ofta haft en politisk underton, nu kände han ett växande behov av att skriva om sitt eget förflutna och inte minst sin mammas död.

—Jag lärde mig tidigt att dölja min sorg med humor och skämt. Det där fortsatte in i vuxen ålder, men vid en tidpunkt kände jag att jag att det var dags att sluta skämta bort allt, att jag behövde ta tag i alla minnen och allt det som jag hade upplevt under min uppväxt, berättar Reidar Jönsson.

Resultatet blev de tre böckerna Mitt liv som hund, En hund begraven och Hundens paradis, som delvis bygger på Reidar Jönssons eget liv. Den första boken, som handlade om 12-årige Ingemar som förlorar sin mamma, blev en omedelbar succé och fångade filmaren Lasse Hallströms uppmärksamhet. Tillsammans med Reidar och Brasse Brännström skrev han filmmanus och regisserade sedan filmen som gick upp på svenska biografer i december 1985.

—I etablerade filmkretsar såg många ner på filmen, de tyckte inte att den var tillräckligt konstnärlig, det gick ju bra för grabben! SF skickade inte ens filmen som svenskt bidrag till Oscarsjuryn, men i början på 1987 gick den upp på några få biografer i USA och den blev direkt en enorm succé, berättar Reidar Jönsson.

Det slutgiltiga kvittot på filmens framgång var när Oscarsjuryn nominerade Mitt liv som hund i kategorin Bästa film och Bästa manus. Samma år vann filmen en Golden Globe för bästa film.

Framgången med filmen och boken öppnade dörrar in i självaste Hollywood för Reidar Jönsson. Han hade precis skilt sig för andra gången och tog chansen att jobba som manusförfattare i Los Angeles.

Efter sju år återvände han till Sverige och återupptog sitt liv som romanförfattare. Han träffade Cissi och de gifte sig och köpte ett hus. Men så insjuknade hon plötsligt i cancer.

—Hon var sjuk i sex år, sedan dog hon. Det var ett hårt slag. Jag tog hand om henne den sista tiden, det hade jag lovat henne. På sätt och vis blev det som att återuppleva min mammas sjukdom och död, men det kändes bra att jag kunde finnas där och hjälpa henne den sista tiden, säger Reidar.

Kärlek i mataffären

Under de åren låg Reidar Jönssons skrivande i princip helt nere. Orken och lusten fanns inte där och det tog lång tid innan han åter satte sig vid datorn för att skriva.

Efter Cissis död var Reidar Jönsson ensam i några år, men så tog livet en ny vändning en dag när han var i mataffären för att handla.

—Jag fick syn på en kvinna och plötsligt var det som att jag hörde klassisk musik, det riktigt strålade om henne och jag drogs till henne. Men så vaknade jag till när hon plötsligt vände sig om och frågade om jag förföljde henne…

Den första kontakten kunde kanske ha gått bättre, men Reidar tänkte inte ge upp. Genom lite detektivarbete fick han reda på den okända kvinnans namn – Catharina – och han skrev ett vykort och undrade om han inte fick bjuda henne på middag.

Det fick han, och i dag är de gifta och bor i ett hus i Simrishamn på Österlen.

Trots att Reidar Jönsson med råge uppnått pensionsålder har han inga planer på att sluta jobba. Hittills har det blivit 20 romaner, 12 pjäser och ett flertal filmmanus och tv-dramer. Hans senaste roman, En god man, handlar om två slipade bedragare vars liv av en tillfällighet tvinnas samman. Den har en humoristisk ton men samtidigt finns det en delvis mörk botten – kanske inte helt olik Mitt liv som hund.

—Det har varit en väldigt rolig bok att skriva, väldigt lustfylld. Det är en historia som bara har runnit ur mig, jag vet inte varifrån den kom, den bara fanns där en dag.

Reidar Jönsson är nu gift för femte gången. Han har tre vuxna barn.

—Jag är så otroligt tacksam över vart och ett av mina äktenskap, trots att flera av dem har slutat med kris och konflikt. De har gett mig mina barn, format mig till den jag är och utvecklat mig enormt mycket. Som människa och som författare.

 

Text och bild: Jakob Hydén

Läs ett utdrag ur Reidar Jönssons nya bok En god man

LÄS MER:

Författaren Mari Jungstedt hade en okänd halvsyster

Kent Wisti: Vi får aldrig ge upp hoppet

Författaren Ninni Schulman berättar om skrivandet

Läs också:

Dela
(10)

Annons

Annons

Annons


Annons


Annons

Laddar nästa sida…