Annons

Annons

Följ med Ingvar Oldsberg till barndomens Mölnlycke!

Dela
(0)

Ingvar Oldsberg framför barndomshemmet

Ingvar Oldsberg framför barndomshemmet

Hade det inte varit för en stulen Amerikabiljett hade Ingvar Oldsberg kanske aldrig funnits. Ingvars morfar ställde in utlandsflytten och byggde sig en framtid i Göteborg och Mölnlycke.
– Mina föräldrar kom från enkla förhållanden, men det märktes inte när jag var barn. Jag fick den bästa uppväxt man kan tänka sig. Det var bara en gång som polisen fick ingripa…

Annons

Ingvar Oldsberg, 69 år, är en inbiten storstadsbo. Han har en stor våning på Vasaplatsen i Göteborg, och när han är ledig sitter han hellre på en uteservering på en folkfylld aveny i Paris än i en knuttimrad stuga i skogen. Men han är enormt tacksam över att hans föräldrar lät honom växa upp i lugna Mölnlycke.
– Jag fick en fantastisk uppväxt som la grunden till mycket positivt senare i mitt liv. Visst ställdes det krav på att jag skulle göra mitt bästa i skolan. Jag fick inte cykla till fotbollsplanen innan jag klarat av mammas läxförhör. Men det har jag också haft mycket glädje och nytta av, säger Ingvar.
Ingvar OldsbergVi haffar Ingvar för en tur i barndomskvarteren mellan tv-inspelningen av höstens Sverigequizen och en semesterresa till Prag. Hälsan är god. Han berättar att han går på återbesök efter cancerbehandlingen, men att det hittills inte skett några återfall.
Första stoppet på vår rundvandring blir Råda träkyrka och det som en gång i tiden var Råda kyrkskola. Här gick Ingvar i skolan under några sorgfria år i början av 50-talet. Han började skolan ett år för tidigt, för hans lekkompisar var ett år äldre.
– Den jättesnälla fröken Henning gillade mig eftersom jag alltid erkände bus som jag varit inblandad i. Hon visste att hon kunde lita på mig. Det var en väldigt lycklig tid. Jag tror att vi bara var 30 barn på hela skolan. Fler rymdes inte i idyllen, säger Oldsberg.
Herrgårdsliknande byggnad
Nästa stopp blir Stora Kullbäckstorp. Det var här Ingvar bodde, i en herrgårdsliknande byggnad med stora gröna ytor och en tillhörande ladugård med hästar och kor. Huvudbyggnaden från 1905 finns fortfarande kvar, men ligger numera som en udda jättekåk bland uppstyckade villatomter som bebyggts under olika perioder.
– Mormor och morfar bodde på ovanvåningen, vi på bottenvåningen. Alla vuxna var underbara människor, speciellt mormor Julia som gärna gav mig en peng när jag skulle in till stan. Mamma var intresserad av antikviteter och hade inrett tre salar med möbler från olika tidsepoker.
Han pekar och berättar om hur några av de närmaste villorna kom till:
– Min ungdomskärlek Laila och jag bodde i en lägenhet när Staffan och Karolina föddes. Men efter ett tag kände jag att jag ville att barnen skulle få växa upp här. Jag byggde huset bredvid. Sen byggde min bror Peter villan nedanför, och där bor hans fru fortfarande kvar. Min bror dog i cancer när han bara var 40 år gammal. Det har egentligen varit den enda stora sorgen i vår familj. Annars har vi varit väldigt lyckligt lottade, säger Ingvar.
Familjens historia börjar med morfar Ole Johansen, uppvuxen under knappa förhållanden i norska Hønefoss. När nöden blev för stor såg han ingen annan utväg än att emigrera till Amerika.
– Men någon stal hans biljett. I stället skaffade han sig en massörutbildning i Danmark och startade en badinrättning i centrala Göteborg. En dag kom banken på besök för att diskutera förlängningen av ett lån. Morfar kände att det var svårt att betala. Men han hade tur. Två okända män hade hört konversationen medan de satt i värmeskåpen. De klev ur och erbjöd sig att gå i borgen. Det var två av stans mäktigaste män, riktiga potentater, berättar Oldsberg.
Arbetade sig upp
År 1921 hade Ole Johansen blivit så framgångsrik att han kunde köpa Stora Kullbäckstorp som sommarställe åt sin familj med fyra barn. När Ingvar sedan föddes märktes ingenting av släktens en gång tuffa förflutna. Pappa Gunnar kom från Majorna, men hade även han arbetat sig upp. Han var ingenjör på Götaverken och lärare i skeppsbyggnadsteknik på Chalmers.
Medan många andra föräldrar engagerade sig i barnens idrottande hittade pappa Gunnar ett alldeles speciellt sätt att vinna barnens hjärtan. Han trollade!
– Han skulle ha en middag för några kollegor och frågade hur de ville bli underhållna. Någon tyckte att han skulle trolla. Pappa åkte till Buttericks och köpte utrustning. Det blev kanske ingen helt genomlyckad show den där första kvällen, men på något sätt sådde det ändå ett frö till en ny hobby. Ett tag senare startade han Göteborgs magiska klubb, som fortfarande är verksam, berättar Ingvar.
I dag minns Ingvar inte exakt hur pappan utformade sina trolleritricks. Men han minns när han själv försökte trolla på roliga timmen…
– Det blev totalt fiasko! Jag skulle göra ett trick där jag skulle gömma några kulor i handen. Men alla, utom jag själv, såg direkt vad mitt trolleri gick ut på, säger Ingvar och ler så man ser smilgroparna.

Ingvar i skolbänken.

Ingvar i skolbänken.

Då var Ingvar bättre på att referera fotbollsmatcher. Redan när han började skolan som sexåring anades det att pojken skulle bli sportjournalist.
– När jag cyklade till skolan roade jag mig med att låtsasreferera fotbollsmatcher med Nordahl, Gren och de andra hjältarna. Det gick så långt att grannfruarna ringde hem till mamma för att varna henne för att sonen börjat prata med sig själv! Jag var över huvud taget ganska pratsam. Vi brukade resa med tåg till Filipstad på somrarna. Mamma log i mjugg, för jag gick runt och presenterade mig för alla resenärerna…
Sina egna idrottsmeriter behöver han inte skämmas för. I ett DM slog han Ulf Högberg, sedermera OS-löpare, i 1500 meter terräng. Som 16-årig fotbollsspelare fick han hoppa in i Mölnlycke IF:s A-lag i dåvarande division fyra och gjorde tre mål i samma match.
– Jag hoppade nog av för tidigt för att kunna bli riktigt bra. Jobbet på SVT kom emellan, och tjejer, säger Oldsberg, som just nu är inne på sitt femte långa förhållande.
Men någon tjejtjusare verkar han inte ha varit under uppväxten.
– Nej, vi umgicks mest i stora kompisgäng, och med tiden utvecklades en del konstellationer av kärlekspar som fortfarande håller ihop. Det var så jag träffade min ungdomskärlek Laila, säger Ingvar.
Grunden för På Spåret
När Ingvar ser tillbaka på sin uppväxt har han flera starka minnen som påverkat honom senare i livet, som yrkesmänniska. I ett av hans allra första minnen är han tre år gammal. Det är julafton och han får ett tåg i trä som hans pappa snickrat åt honom. Fascinationen för tåg, familjens långa bilresor i Europa och hans mammas ständiga tjat om läxor och allmänbildning la säkert en god grund till det som senare skulle bli På Spåret.
– Mamma var noga med att jag skulle sköta skolan. Hon var själv väldigt intresserad av historia. Utan bakgrund, ingen framtid, brukade hon säga. Kunskap förnekar sig inte! Och jag fick inte cykla till fotbollsplanen innan vi haft läxförhör. Hon brydde sig inte om att det gjorde mig förbannad, hon visste att jag skulle tacka henne sedan. Men när jag senare läste på universitetet gjorde jag det nog fortfarande mest för att göra mina föräldrar nöjda. Jag visste att jag hörde hemma på SVT-sporten, men även när jag fick fast jobb var mamma rädd för att tv skulle vara en dagslända, säger Ingvar.

Ingvar med mamma Solveig och pappa Gunnar

Det är en cirkel som sluts när Ingvar Oldsberg nu tar över som programledare för Sjuans Bingolotto. Trots att tittarsiffrorna minskat kraftigt sedan Lokets glansdagar drar lotteriet fortfarande in stora summor till svenskt föreningsliv.

– Hela min uppväxt kretsade kring skolan och idrotten. Idrotten och föreningslivet ligger mig varmt om hjärtat. Jag är glad om jag kan bidra till insamlingar. Senast jag var i Mölnlycke var också ett arrangemang där det samlades in pengar till välgörande ändamål. Nu har jag fått en halvtimmes mer sändningstid för att jag ska hinna prata med folk. Sen är jag naturligtvis väldigt glad över att min yngsta dotter Viktoria finns med i kulisserna. Hon har jobbat med tv ett tag, bland annat med Filip & Fredrik, men nu ska hon jobba med Bingolotto, säger Ingvar.
Innan vi säger hejdå till Ingvar vid Råda säteri vill vi att han erkänner minst ett pojkstreck. Visst måste det ha skett en del bus i idyllen?
– Jag har alltid gillat practical jokes. En kompis och jag uppfann en radiostation som vi kallade Råda Rundradio. Jag drog med en mikrofon ut på vägen och intervjuade människor som körde förbi Råda säteri. Bilisterna fick berätta om sina familjer, om vart de var på väg och önska en skiva. Men eftersom vi bara hade La Mer styrdes alla samtalen om till att La Mer spelades, säger Ingvar.
Det fanns givetvis ingen radiostation. Mikrofonsladden slutade i diket.
– Efter ett tag dök polisen upp, för det hade bildats köer utmed vägen. Men de skrattade bara. Vad skulle de annars göra?

AV MARIA SVEMARK FOTO: LEIF BOSTRÖM OCH PRIVATA

Kort om Ingvar
Namn: Ingvar Gunnar Oldsberg.
Född: 31 mars 1945.
Bor: I lägenhet på Vasaplatsen i Göteborg.
Familj: Kärleken Maria Sandeblad, hotellägare i Göteborg. Barnen Staffan, född -68, Karolina, född -75, och Viktoria, född -89. Barnbarnet Elsa, 4 år, som är dotter till Karolina.
Aktuell: Som ny programledare för Bingolotto, start 24 augusti i Sjuan.
Gör på fritiden: Reser! De senaste åren har jag varit i Australien, på Nya Zeeland och på kryssning i Argentina. Det är en ynnest att få resa. Jag passar på nu, för jag vet inte hur många resor som blir av när jag får punktering på rollatorn!

Ingvar Oldsbergs utflyktstips!
1. Råda säteri och Rådasjön. Här rörde jag mig ofta som barn. Vi tjuvfiskade kräftor ur kräftburarna som ägaren Ekman satt ut i sjön. I dag är säteriet ett populärt fikaställe. Se radasateri.se.
2. Råda kyrka, en röd träkyrka från 1712. Jag gick i lågstadiet i kyrkskolan som ligger intill.
3. Vasaplatsen, Göteborg. Här bor jag! Jag gillar pulsen, den ständiga rotationen på folk. Här finns många restauranger också. Jag behöver inte åka någon annanstans!

 


Läs mer om:

Dela
(0)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…