Annons

Annons

Följ med Gunilla Dahlgren hem till Linköping!

Gunilla Dahlgren tog starkt intryck av sin humoristiska mamma när hon skapade Lilla fruntimret. – Vi skrattade mycket i mitt barndomshem. Men när jag vann i höjdhopp och hamnade på bild i tidningen – då blev pappa arg...

Dela
(36)

8
Visa bildspel

/
Följ med Gunilla Dahlgren hem till Linköping
Följ med Gunilla Dahlgren hem till Linköping
Följ med Gunilla Dahlgren hem till Linköping
Följ med Gunilla Dahlgren hem till Linköping
Följ med Gunilla Dahlgren hem till Linköping
Följ med Gunilla Dahlgren hem till Linköping
Följ med Gunilla Dahlgren hem till Linköping
Följ med Gunilla Dahlgren hem till Linköping
...
Visa mer

Häst och vagn på stadens gator, mjölkaffärer och flickskola med morgonbön. Det hörde till vardagen när Gunilla Dahlgren växte upp i Linköping på 1940- och 1950-talen.

—Det är så ofattbart länge sedan jag var ung på riktigt. Nu är jag det bara på låtsas, säger Gunilla, känd för sin underfundiga och slagfärdiga figur Lilla fruntimret.

Annons

Vi träffas på en av hennes favoritplatser – det gula utkikstornet Belvederen. Gunilla och bästa kompisen Elisabeth brukade promenera hit, dela på en sockerdricka och spana på killar.

Gilla Hemmets på Facebook

Från tidiga barndomen har hon minnen från andra världskriget med gengasbilar, ransoneringskuponger och övningar i skyddsrummet. Men även om kriget kastade en mörk skugga över landet kändes världsproblemen långt borta. Gunilla har mest ljusa och glada minnen från sin uppväxt i ett pampigt sekelskifteshus på Engelbrektsplan 1 centralt i Linköping. Det var tryggt och lugnt. Mamma och pappa var snälla.

Gunilla tyckte om att rita och gjorde egna pappersdockor. Tillsammans med kompisarna åkte hon rullskridskor på gatorna då det var lite trafik och knappt några bilar. Hemma fanns mamma Anna, som lagade favoriträtterna stekt kyckling och mannagrynspudding med saftsås. I familjen skrattades det mycket och alla tyckte om att berätta historier.

—Min mamma var värmländska och de är ett speciellt släkte. Det är från henne jag har ärvt min humor, säger Gunilla och avslöjar att Lilla fruntimret, som hon började teckna redan på 50-talet, är en blandning av mamma Anna och henne själv.

Och visst kan man se likheten med Fruntimret. Gunilla själv har också busiga lockar, glimten i ögat och småvass tunga. Hon radar upp den ena roligheten efter den andra, ofta med en tänkvärd knorr, och har nära till skratt.

Mobbad för sitt namn

Tecknade gjorde hon jämt under uppväxten och den ådran kommer från pappa David, som var byggnadskontrollant. Till familjen hörde också storebror Lars Johan, som var sex år äldre. Han brukade skicka lillasyster till tobaksaffären för att köpa två lösa Bill för tio öre styck.

—Namnet Johan var rysligt omodernt då, så det fick han slåss för på skolgården. Han är döpt efter farfar Johan August Johansson. Han var byggmästare här i Linköping och byggde bland annat Miljonpalatset. Farfar var rödhårig och temperamentsfull så kvarteret fick heta Brushanen. Det gör det fortfarande, berättar Gunilla, som kan peka ut flera fina hus i staden som hennes farfar byggde.

Storebror gick till sjöss som 15-åring, så Gunilla kände sig som ensambarn under större delen av uppväxten. Hon beskriver sig själv som en blyg flicka som förutom att teckna ägnade sig åt klassisk balett och konståkning.

Lärarinna var den ryska balettdansösen Tatiana Niordson, vars familj hade flytt vid ryska revolutionen.

—Hon var sträng och brukade säga: ”Ni får aldrig ge upp, ni kan ta en paus, men sedan ska ni fortsätta kämpa.” Vi älskade henne och kämpade så att svetten lackade. I dag saknar många barn att det ställs krav på dem. För mig har det betytt mycket, det där med att aldrig ge upp.

Skolan kallades Hönshuset

Gunilla drömde om att bli balettdansös eller skådespelerska.

—Trots att jag var blyg, eller just därför, hade jag en teaterapa inom mig och spelade teater på Linköpings kommunala flickskola. Det gjorde även Marie Göranzon, som gick två klasser under mig. Ja, det är det närmaste jag har kommit Dramaten, säger Gunilla med ett skratt och tillägger att flickskolan kallades för Hönshuset och skoltidningen hette Lauran.

—Mina favoritämnen var teckning och gymnastik. Det var mycket korvstoppning på den tiden, men man lärde sig mycket också. Det viktigaste jag lärde mig i skolan var språk och multiplikationstabellen. Det har jag haft nytta av hela livet.

Som 15-åring blev Gunilla Linköpingsmästarinna i höjdhopp på idrottsplatsen Folkungavallen. Hon saxade över ribban på 1,35 och hamnade i tidningen.

—Då blev pappa arg. Han tyckte att bilden på mig var oanständig eftersom jag hade kortbyxor på mig.

I gymnastiksalen ordnades det skoldanser, ofta med Hoffstens orkester ledd av Louise Hoffstens pappa Gunnar. Då var det storbandsjazz som gällde.

Ett speciellt minne är kadettbalen som Gunilla gick på som 17-åring.

—Det var ju flera regementen i Linköping på den tiden och det fanns gott om stiliga kadetter, så visst drömde jag om att gå på kadettbal. Det var väldigt tjusigt. Mamma hade köpt en brun taftklänning till mig. Den var axelbandslös så jag var rädd att tappa den eller att den skulle hamna snett när jag buggade. Därför använde jag mormors gamla brudklänning från 1911 i stället. Den var vit, men såg inte ut som en brudklänning, säger Gunilla.

Ja, det är många minnen som är förknippade med kläder. När en ung flicka skulle vara fin på 50-talet hörde det till med vita nylonhandskar, hatt och en hel massa tyllunderkjolar.

—Jag var 15 år när jag fick min första konfektionssydda klänning. Fram till dess var det mamma som hade sytt och stickat allt jag hade på mig. Jag sydde också kläder i slöjden, raka kjolar och byxor med dragkedja i sidan. Det var ju bara pojkar som hade gylf fram. Jag minns också mina första jeans, som var svarta. Innan dess hade jag Algots byxor i bomull.

Evakueringsbostad

Barndomens somrar tillbringades i sommarhuset i Bestorp, som pappa David byggt som evakueringsbostad under andra världskriget. Dit åkte hela familjen tåg med ånglok. Gunillas andra bästis Eva tillbringade somrarna i närheten.

—Vi gjorde glass, cyklade, badade i sjön Rängen och paddlade i en liten badbåt av masonit. Den hade Evas bror byggt i slöjden, säger Gunilla.

19 år gammal lämnade Gunilla Linköping för att börja på sekreterarskola i Stockholm. Men efter ett ”mördande tråkigt halvår” bytte hon till Anders Beckmans skola för att utbilda sig till modetecknare.

Så mycket mode blev det inte, men tecknat har Gunilla fortsatt att göra. På repertoaren finns allt från reklamuppdrag till barnböcker och flera böcker om Lilla fruntimret. I 30 år har hon också rest runt i landet och kåserat om konsten att se det roliga i det tråkiga, och mycket annat. I dag bor hon på Vikbolandet mellan Norrköping och Söderköping.

—Jag reste ofta till Linköping för att besöka mamma så länge hon levde. Hon gick bort 1983 och jag saknar henne fortfarande. Jag är glad att hon lärde mig se det roliga i livet. När jag nu ser mig i spegeln kan jag bli full i skratt när jag ser hur lika vi är.

Kort om Gunilla

Bor: I ett gult hus med ateljé och underbar, vildvuxen trädgård på Vikbolandet mellan Norrköping och Söderköping.

Familj: Fyra barn, sju barnbarn mellan 29 och 4 år. ”Nu väntar jag på barnbarnsbarn.”

Ålder: 76 år.

Arbete: Tecknare, kåsör och författare. Lilla fruntimret syns i Hemmets Veckotidning varje vecka.

3 favoriter

1. Linköpings Guideklubb ordnar små och stora stadsvandringar om allt från kvinnohistoria till Linköpings blodbad. För info: www.linkopingsguideklubb.se och 0768-55 43 34.

2. Linköpings domkyrka. Här är jag både döpt, konfirmerad och vigd! En av mina favoritbyggnader i Linköping. Ligger på Sankt Persgatan 7, centralt i Linköping. För info: www.linkopingsdomkyrka.se och 013-20 50 00.

3. Centrum. Jag gillar också centrum. Carl Milles staty av Folke Filbyter står på Stora Torget.

3 utflykter

1. Gamla Linköping är ett friluftsmuseum i västra delen av staden. Alla byggnader har flyttats från centrala Linköping och visar hur det kunde se ut i en svensk småstad för 100 år sedan. För info: www.gamlalinkoping.info och 013-12 11 10.

2. Flygvapenmuseum i Malmslätt, 7 kilometer utanför Linköping. För info: www.flygvapenmuseum.se och 013-495 97 00.

3. Bergs slussar. En mil norr om Linköping ligger Göta kanals största besöksmål med Carl Johans slussar. För info: www.gotakanal.se och 0141-20 20 50

 

Läs mer

Följ med Tina Thörner till barndomens Värmland

Tareq Taylor tillbaka på mammas gata i Malmö

Följ med Sanna Nielsen till mammas gata

 

AV ANETTE BÜLOW

FOTO: STEFAN NILSSON OCH PRIVATA


Läs mer om:

Dela
(36)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…