Annons

Annons

Flamingokvintetten firar 55 år!

Dela
(19)

Flamingokvintetten

De har hållit på två år längre än Rolling Stones och har varit ett av Sveriges mest älskade dansband i snart 55 år! Nu ska Flamingokvintetten möta konsertpubliken en sista gång under The Final Tour Concert.

Annons

Flamingokvintetten bildades 1960 av ett tonårsgäng i Partille – som egentligen brann för rock’n’roll!
– Vi älskade Elvis, Chuck Berry och Jerry Lee Lewis. Naturligtvis lirade vi rock och kallade oss Tutti Frutti Boys. Men efter något år som källarband började vi drömma om att få spelningar. Det fick vi inte. Det fanns så ju så många andra pop- och rockband, minns Hasse Carlsson som fyller 70 år i höst och som tillsammans med Dennis Janebrink, 68, har varit med under hela resan.
Det var då någon kom på att de borde testa att spela upp till dans, då skulle de till och med kunna tjäna en slant. Beslutet togs snabbt – men vad skulle de heta?
– Kvartetter och kvintetter i orkesternamn var populära på den tiden och vi var ju fem. Att det blev Flamingo-, ja, det var egentligen bara för att vi tyckte det lät lite internationellt och trevligt. Och vi är glada att vi hann före dubbelnamnstrenden och modet med z i namnen, säger Hasse och skrattar vid minnet.
Drömmen slog in
Genom åren har Flamingokvintetten och svensk dansbandsmusik åkt lite berg-och-dalbana.
1967 hamnade gruppen för första gången på Svensktoppen. Året efter slog de igenom med dunder och brak när de toppade både Tio i topp och Kvällstoppen med Happy Birthday Sweet Sixteen och samtidigt låg på Svensktoppen med samma låt men med Hasses svenska text: Hon är sexton år i dag. Plötsligt ville alla ha dansbandet från västkusten och drömmen om att kunna försörja sig på musik slog in.

Dansbandskort var ett måste på 60- och 70-talet, men kvaliteten på utförandet varierade... Huvudena tillhör från vänster Gunnar Karlsson, Hasse Carlsson, Boris Estulf, Dennis Janebrink och Åke Andersson.

Dansbandskort var ett måste på 60- och 70-talet, men kvaliteten på utförandet varierade… Huvudena tillhör från vänster Gunnar Karlsson, Hasse Carlsson, Boris Estulf, Dennis Janebrink och Åke Andersson.

Detta hände sig vid den tiden då svenska folket köpte skivor, många skivor, och dansbanorna hade sina glansdagar. Framgångarna fortsatte för Flamingokvintetten. Hits som Hemma hos mig igen, Kärleksbrev i sanden och Där näckrosen blommar avlöste varandra och singlarna och LP-skivorna hamnade på Kvällstoppen och sålde guld och platina. Dansmusiken regerade och de blev flera gånger utsedda till Sveriges populäraste dansband. Sen rullade discovågen in under slutet av 70-talet och sänkte många svenska dansband.
– Vi försökte haka på det nya, men lyckades inte. De som hade gillat vår musik blev besvikna och de som tyckte om discon valde inte oss. Efter något år förstod vi att vi skulle hålla oss till vår stil och inte kopiera någon annan, säger Hasse.
Goda tider kom tillbaka och något av det största för Hasse och Dennis var när deras söner Tommy och Kim Carlsson och Casper Janebrink tillsammans med Lasseman Larsson, son till Lasse Larsson i Streaplers, bildade Arvingarna och sedan vann Melodifestivalen med Eloise 1993.
– Det känns ju i hjärtat när ens barn lyckas. Självklart hängde vi med och hejade på dem på Irland också och vi har även gjort en del spelningar tillsammans.

Flamingokvintetten anno 1979 – mitt i discoeran. Kvintetten valde röda byxor med gula revärer och vita kavajer med glittriga nitar.

Flamingokvintetten anno 1979 – mitt i discoeran. Kvintetten valde röda byxor med gula revärer och vita kavajer med glittriga nitar.

Hundra konserter
Hasses mörkaste Flamingo-minne är från julhelgen 2004 då bandets dåvarande keyboardist Fredrik Strelvik hade åkt till Thailand med sin fru Marie för att fira hennes 50-årsdag. Tsunamin tog bådas liv.
– Det var fruktansvärt, ett hårt slag för oss alla. Dessutom hade de barn hemma. Till råga på allt började vår spelsäsong redan vid trettonhelgen. Vi visste inte om vi skulle avblåsa den, men när vi tänkte på vad Fredrik skulle ha sagt så blev vi övertygade om att vi inte skulle ställa in. The show must go on. Och det har den gjort.
För fem år sedan blev Flamingokvintetten övertalade att hålla en konsert i stället för att spela upp till dans. Det skulle bara bli en, men nu i höst kommer de att passera sin hundrade!
– Detta har varit riktigt trevligt och jag tror att det delvis är en annan publik som kommer på konserterna. Här lyssnar alla verkligen, så är det ju inte alltid på dansgolvet.
Efter 55 år kommer Flamingokvintetten att säga hejdå i Vara i oktober nästa år. Men bara till konsertpubliken.
– Ja, får vi dansspelningar så är det klart att vi kommer. Jag kan tänka mig att lira i tio år till, bara vi får vara friska och kan hålla dansglöden vid liv!

Text: Maud Holmberg Klyft
Foto: Hemmets Veckotidnings bildarkiv och Joakim Jalin

Läs mer: Följ med Thorleif Torstensson till Klavreström
Läs mer: Farsan får inte vara med i kören
Läs mer: Thomas G:son är låtskrivare och sakletare


Läs mer om:

Dela
(19)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…