Annons

Annons

Evabritt Strandbergs tjat räddade hennes liv

Läkaren sa att hon var frisk, men Evabritt Strandberg ville inte ge sig. Hon måste få veta vad det lilla blåsljudet på hjärtat berodde på. Så hon blev till slut skickad till en specialist. Och det räddade hennes liv...

3
Visa bildspel

/
Evabritt Strandberg stod på sig - det räddade hennes liv
Evabritt Strandberg stod på sig - det räddade hennes liv
Evabritt Strandberg stod på sig - det räddade hennes liv
...
Visa mer

 

Det var när skådespelerskan Evabritt Strandberg, 72, gick till doktorn inför filminspelningen av The Quiet Roar som allt började. Hon skulle spela huvudrollen som den dödssjuka Marianne som ställer livets stora frågor på sin spets. Filmbolaget ville försäkra henne och för det krävdes ett friskintyg.

Annons

—Allt var bra men doktorn sa att han uppfattade ett blåsljud från hjärtat, berättar Evabritt under en fikastund vid köksbordet hemma hos dottern Lina Wollter i Sköndal. Flyttstök råder och lägenheten är full av kartonger. Lina och hennes söner, tvillingarna Emil och Lukas och minstingen Theo, ska flytta till en mer ändamålsenlig bostad bara ett stenkast bort. Familjen är på plats och hjälps åt, plockar och packar men pauser hör till och då är pulverkaffe helt okej.

—Jag hade hört det där om blåsljud förr, säger Evabritt. Men jag har ju alltid varit frisk och därför inte tänkt mer på det. Den här gången bestämde jag mig för att vid första bästa tillfälle kolla upp det.

Tillfället kom i samband med en läkarundersökning hos husläkaren. Evabritt bad om remiss till en specialist.

—Han tyckte inte att det behövdes. Jag var ju frisk, som han sa. Men jag stod på mig. Jag hade ett blåsljud. Jag ville veta vad det var.

En tid senare blev hon undersökt på specialistklinik och fick veta att hon hade ett bråck på stora kroppspulsådern.

—Jag fick en chock! Detta hade jag ju hört talas om, många människor dör knall och fall varje år när ådror brister. Aortaaneurysm heter det när det sitter på stora kroppspulsådern.

Lina ansluter och berättar att Evabritts aorta var uttöjd till 54 mm i diameter vid bråcket jämfört med normala 30-35 mm. Och det är dottern som har koll på all fakta.

—Det var ju tur i oturen att jag var arbetslös just då och kunde ägna all tid åt mamma, säger Lina.

När Evabritt blev sjuk tog Lina sin vana trogen kontroll över situationen, hängde med på alla informationsmöten och blev sin mammas stora stöd.

—Jag bestämde mig direkt för att sluta röka, säger Evabritt. Aneurysm kan visserligen vara ärftligt men rökning i kombination med hög ålder är också riskfaktorer. Jag slängde cigaretterna i första bästa papperskorg när jag kom ut. Jag hade i och för sig tänkt sluta länge och försökt flera gånger utan att lyckas. Nu var det helt enkelt dags.

I första skedet fanns ingen omedelbar anledning till oro. Evabritt fick åka hem med en ny besökstid om tre månader. Hennes mamma hade visserligen dött av bråck i hjärnan och såväl mormor som morfar dog plötsligt de också.

Operationen livsviktig

Men Evabritt kunde ha levt med sitt bråck hela livet. Direkt efter upptäckten tydde ingenting på överhängande fara. Men det blev snart mer dramatiskt.

Tre månader senare var aortan 57 mm i diameter. Vid 60 spricker den. Då dör man.

Evabritt remitterades snabbt vidare till thoraxkliniken på Karolinska sjukhuset för snar operation.

—Vi var såklart väldigt oroliga. Men jag är rätt härdad och van vid sjukhusmiljön sedan Emil och Lukas var små, det kunde vi dra nytta av nu.

Tvillingpojkarna Emil och Lukas kom till världen nästan tre månader för tidigt. Den prövningen gjorde att Lina nu kunde bistå sin mamma så bra. Dessutom fanns lillebror Matti Berenett som stöd i närheten.

Inför operationen blev Evabritt och Lina informerade om att hennes kroppstemperatur skulle sänkas till 18 grader. Därefter skulle en hjärt-lungmaskin, som håller igång hjärnan, kopplas in. För övrigt skulle kroppen vara avstängd medan läkarna tog bort bråcket och ersatte det med ett kärl av konstmaterial.

—Jag tror vi slutade andas båda två för en sekund när vi hörde det, säger Lina.

Evabritt avslutade sin föreställning ”Evabritt à vivre” och fick tid för operation i slutet av april. Fullt förståligt var hon nervös och lite rädd och började skaffa information om hur man skriver testamente.

Men längre än så kom hon inte.

—Jag har ju bara två barn och tänkte att de får väl dela på allt och göra vad de vill med huset.

Evabritts hus är en stuga vid en liten sjö på Vindö i Stockholms skärgård. Där bor hon sedan många år med sina hundar, chihuahuan Aramis och den svarta vallhunden Porthos.

—Mamma ville att vi skulle starta en blogg i samband med operationen. I den skulle vi skriva ungefär som i en dagbok.

—Det görs bara tre, fyra operationer som den här varje år, säger Evabritt. Det kändes viktigt att få berätta för andra som kanske också oroar sig för samma sak.

Bloggen blev verklighet och i den kunde vänner och bekanta följa det dramatiska förloppet.

Efterlängtat samtal

Vid lunchtid den 29 april kom äntligen samtalet från professorn och överläkaren som opererat. När han sa att allt hade gått bra kunde Lina äntligen andas ut.

—Han sa också att det var den värsta kroppspulsåder han någonsin sett. Den var så illa åtgången att om inte mamma hade stått på sig och kollat upp hjärtat så hade hon dött, knall och fall, ganska snart. En hel decimeter av aortan fick de byta ut.

—Vilken tur att hon är lite av en häxa som känner på sig saker och ting! Nu måste både Matti och jag läkarundersökas med tanke på att aneurysm kan vara ärftligt, säger Lina.

—Operationsförmiddagen var en av de värsta dagarna i mitt liv, tills doktor ringde. Vilken lättnad att allt gick bra! Jag var i kontakt med sjukhuset under dagen och på kvällen och allt löpte på precis som det skulle. Läget var stabilt och jag kunde somna, helt utmattad, men med vetskapen om att mamma kommer att leva länge till!

Knappt två veckor senare fick Evabritt lämna sjukhuset efter den stora operationen. Under 6 veckor var hon tvungen att bära en kort och obekväm väst som höll hennes sår på bröstet intakt.

Några månader efter operationen är Evabritt nästan sig själv igen. Hon är visserligen svagare, glömsk och ibland lite förvirrad men det hör till. Ett halvår ska det ta att bli helt återställd.

—Mamma har lägre toleranströskel än vanligt, ger lätt upp och blir fortare ledsen. Det är som Matti säger tur att vi vet varför.

En dag ville Evabritt följa med Lina på hundrundan. Men efter bara några hundra meter behövde hon sätta sig på en bänk. ”Tänker du ta livet av mig? klagade hon. Måste du släpa en sjuk stackars människa runt hela Sköndal?”

Evabritt skrattar gott med ett stänk av allvar i rösten.

—Det tar tid för kroppen att komma igen efter en så stor operation, kroppen orkar inte riktigt vad hjärtat vill. Jag känner själv också att jag har blivit lite personlighetsförändrad. Jag går i taket fort och är glömsk. Men jag är lycklig över att få vara frisk, säger hon. Det finns ingenting mer jag kan önska mig.

När vi en stund senare går ut i den sköna sommaren för att ta några bilder berättar Lina att hon till hösten ska bli regiassistent åt lillebror Kalle Seldahl som ska regissera pappa Sven Wollter i ”Aftonens ämne kärlek” som ska ut i landet på turné med Riksteatern. Evabritt skulle egentligen också ha varit med, men nu kommer Siw Malmkvist att ersätta.

—Det är synd att mamma missar det, säger Lina som gärna sett båda sina föräldrar tillsammans på scenen.

—Jag har jobbat med Riksteatern förut men jag har aldrig jobbat med pappa. Jag kan tänka mig att han kommer att ropa: ”Assistenten!”. ”Ja, herr Wollter”, ska jag svara då.

Humorn och skrattet binder mamma och dotter samman.

I sommar har Evabritt tagit det lugnt på doktorns order.

—Det ligger inte riktigt i min natur, erkänner hon. Men i oktober går Evabritt à vivre upp igen. Och det ser jag verkligen fram emot!

 

 

 

Evabritt & Lina

Evabritt Strandberg fick sitt genombrott 1965 i Bo Widerbergs film Kärlek 65. Hon har arbetat på Dramaten, Göteborgs stadsteater och Riksteatern och har medverkat i flera tv-produktioner, bland annat Lösa förbindelser och Rosenholm. Hon har även gjort sig känd som vissångerska och tolkar ofta Jacques Brel, Édith Piaf och Cornelis Vreeswijk

Lina Wollter jobbar som projektledare för tv-program som Körslaget, Sveriges värsta bilförare och Pensionärsjävlar när hon inte tjänstgör bakom teaterkulisserna.

LÄS BLOGGEN

Linas och Evabritts blogg

 

Bråck på stora kroppspulsådern

* Ett bråck på stora kroppspulsådern, aortaaneurysm, i magen innebär att en del av pulsådern vidgas och det kan göra att kärlväggen försvagas. De flesta som får ett sådant bråck har inga besvär av det. Men om bråcket brister är det livshotande. Om man inte får behandling är dödligheten stor.

* Man kan leva med ett inte alltför stort pulsåderbråck i magen utan risk om det kontrolleras regelbundet. Om bråcket växer i tjocklek till en viss gräns opereras man för att undvika bristning.

* Ungefär var tjugonde person över 60 år är drabbad.

* Någon säker orsak finns inte, men det finns koppling till allmän åderfettning i blodkärlen, högt blodtryck och rökning och en viss ärftlighet.

 

Läs mer

Therese fick en blodpropp i benet efter skidolyckan

Efter hjärtoperationen har jag lättare att visa mina känslor

Lilla Esther lever med ett halvt hjärta

 

Av Monica Antonsson

Foto: Per Arvidsson, privat

Läs också:

Dela
(138)

Annons

Annons

Annons


Annons


Annons

Laddar nästa sida…