Annons

Annons

Emmy blev förälskad i en uteliggare

Han var en missbrukande uteliggare och hon en vacker skådespelerska med akademisk bakgrund. Deras kärlekssaga var på förhand dömd att misslyckas. Men deras första möte på parkbänken var oerhört starkt och båda var beredda att kämpa för sin kärlek.

5
Visa bildspel

/
Emmy blev förälskad i en uteliggare
Emmy blev förälskad i en uteliggare
Emmy blev förälskad i en uteliggare
Emmy blev förälskad i en uteliggare
Emmy blev förälskad i en uteliggare
...
Visa mer

 

Emmy Abrahamson noterade i ögonvrån att någon slog sig ner på parkbänken intill henne. Hon tittade upp och såg att det var en uteliggare som leende iakttog henne.

Snart kommer han att be om pengar, tänkte hon.

Annons

—Vet du vad klockan är? frågade han i stället.

—Hon är några minuter i sju, svarade Emmy och sneglade mot uret som hänger mitt på torget Leidseplein i Amsterdam.

De började småprata och Emmy märkte till sin förvåning att hon blev nyfiken på mannen bredvid sig. Det var något märkligt, fascinerande och lockande med honom.

Han stank, kläderna var smutsiga och det bruna håret tovigt. Men bakom den sjaskiga och slitna fasaden fanns något mer.

—Jag såg ju att han var uteliggare, ingen tvekan. Men samtidigt var han rolig, charmig och sexig. Vi hann bara prata några minuter, men det hände något mellan oss, säger Emmy.

Kollegan som Emmy hade bestämt träff med dök upp och hon reste sig och sa hej till mannen. Men just som de skulle gå från platsen sa han: ”Samma bänk klockan 3 på lördag.”

—Jag visste inte vad jag skulle tänka eller känna. Jag var singel och alla killar jag hade dejtat var så tråkiga eller mesiga. Så plötsligt dyker den här uteliggaren upp och är så otroligt cool. Jag var tagen.

Emmy var 29 år och på tillfälligt besök i Amsterdam. Hon jobbade som skådespelare och var där under två veckor för att spela in en film. Redan dagen därpå startade filmarbetet och under en hel vecka jobbade hon och teamet intensivt, från tidig morgon till sen kväll.

Kunde inte glömma honom

Men hon kunde inte släppa tankarna på den märkliga mannen. Inte kunde väl de ha någon framtid? Skulle hon våga gå dit på lördag? Kunde hon dejta en uteliggare? Rationella tankar och välgrundade funderingar. Men innerst inne visste hon förstås redan svaret.

Det har gått nästan exakt tio år sedan det där första mötet i Amsterdam. Tio år sedan Emmy Abrahamson kämpade mot sin egen övertygelse, mot alla världens sociala normer, mot bättre vetande.

Ändå sitter de nu här, Emmy och Vic, i en rödteglad sekelskiftesvilla på Österlen. Gifta. Tvillingarna Til och Desta busar i trädgården.

Gemensamt berättar Vic och Emmy sin speciella historia. De minns Amsterdam och det första mötet som ledde till nästa. För visst gick Emmy dit den där lördagen som följde. Punktligt satt hon på samma parkbänk och tittade på det stora uret när klockan blev 3. Sedan fem över, och tio över…

—Jag väntade tjugo minuter och var på väg att gå när han plötsligt dök upp. Han kom cyklande på en barncykel. Den kvällen gick vi i flera timmar upp och ner längs gatorna i Amsterdam. Vi pratade om allt och han var rolig och charmig. Jag ville kyssa honom men så fort han kom nära mig kände jag hur han stank av gammal svett och sopor. Det gick bara inte, berättar Emmy.

—Har man sovit i en buske i sex månader så luktar man inte jättegott. Jag kan förstå din reaktion, konstaterar Vic utan omsvep.

Äkta kärlek

Vic, eller Victor som han egentligen heter, är född i Polen men uppvuxen i Kanada. 2006 åkte han till Europa för att resa runt, men blev snabbt av med sina pengar och den emotsedda Europaresan förvandlades till ett eländigt uteliggarliv. Han sov under bar himmel, försökte skaffa mat på alla möjliga och omöjliga sätt och hankade sig fram på diverse tillfälliga jobb. Och så drack han stora mängder alkohol, för att få dagarna att gå och nätterna att försvinna.

En septemberdag fick han syn på Emmy som satt och väntade på en bänk.

—Hon var så vacker. När vi hade pratat så visste jag att vi skulle gifta oss och få barn. Hon tyckte ju om mig trots att jag var uteliggare, trots att jag var smutsig och luktade illa. Om någon tycker om dig trots att du inte har något alls, då kan du vara säker på att det är äkta kärlek, säger Vic.

De första mötena följdes av fler under veckorna som Emmy var i Amsterdam. Vic försökte bjuda till, tvätta sig och ta på sin finaste tröja – den som var minst solkig. När Emmy efter två veckor återvände till Wien, där hon då bodde, var hon förälskad. Det spelade ingen roll hur Vic såg ut, var han bodde eller hur han försörjde sig. Det var honom hon ville ha.

Missbrukande odugling

Men ändå var hon osäker på framtiden. Skulle det kunna funka?

De flesta av hennes vänner hemma i Wien var säkra på sin sak. Det skulle aldrig funka. Han var en missbrukande odugling som bara skulle utnyttja henne. Hon var förvirrad och lurad och borde så snabbt som möjligt sätta stopp för spektaklet. Dessutom, konstaterade de nöjt, så var ju Vic kvar i Amsterdam och Emmy skulle säkert snart glömma honom.

De hade fel på alla punkter. Och Vic var inte kvar i Amsterdam särskilt länge. En dag ringde han Emmy och sa: ”Nu är jag här!”

Han hade till sist sparat ihop till en enkel biljett till Wien.

Slottsvigsel

Sedan den dagen har de hängt samman. Vic flyttade in i Emmys lägenhet. 2008 gifte de sig på ett slott och 2009 flyttade de till Skåne och Vic började studera till ingenjör i Köpenhamn. Sedan tre år jobbar han som designingenjör i Ystad. 2010 föddes tvillingarna.

Men det vore synd att säga att allt har gått som på räls. Det har det inte.

—Jag kommer ju från en akademisk familj där utbildning betyder allt och i början tyckte jag att det var jobbigt att Vic inte hade utbildning eller karriär. Jag fick kämpa med det jättemycket. Jag visste att jag måste vara tillsammans med den här mannen, men jag oroade mig för hur det skulle funka, berättar Emmy.

—Jag är superstolt över Vic och det han har åstadkommit. Han var hemlös och alkoholist och hade inte mycket till framtidsplaner. Nu har han en gedigen utbildning och ett jättebra jobb.

2011 debuterade Emmy Abrahamson med ungdomsromanen Min pappa är snäll och min mamma är utlänning. Sedan dess har hon gett ut flera barn- och ungdomsböcker, men några tankar på att skriva en vuxenbok hade hon inte förrän hon märkte vilka reaktioner och känslor hennes och Vics historia väckte.

—Jag tänkte länge att ingen skulle vilja läsa den här historien, att ingen skulle vara intresserad. Men när jag sedan berättade den för olika människor så märkte jag ju hur glada de blev. Alla älskar att höra den så till sist bestämde jag mig för att skriva ner den, berättar Emmy.

Romanen Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske är självbiografisk även om en del namn, platser och händelseförlopp har ändrats. Boken gavs ut våren 2016 och blev en stor succé. Den håller på att översättas till en mängd andra språk och det förhandlas om filmrättigheterna.

Emmy Abrahamson är mitt i arbetet med en ny bok i samma genre. Vad den ska handla om är än så länge hemligt.

Så länge får vi njuta av hennes uppfriskande sannsaga om kärleken som vägrade att låta sig styras av yta och anblick. Eller som man också kan uttrycka saken: Kärleken är inte bara blind, den saknar dessutom luktsinne.

 

Läs mer: 

Maria fann kärleken bland tempelruinerna

När vi var unga var vår kärlek kriminell

Vi slutade dricka och fann kärleken

 

Text: Jakob Hydén

Foto: Jakob Hydén, privat

Läs också:

Dela
(248)

Annons

Annons

Annons


Annons


Annons

Laddar nästa sida…