Annons

Annons

Elsy är fattigpensionär: Jag har 500 kr att leva på

När 78-åriga Elsy har betalt sin hyra och sina räkningar har hon i bästa fall 1000 kronor kvar att leva på. En dålig månad är det en femhundralapp kvar i plånboken. - Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att pensionen skulle bli så här usel, jag har ju ändå arbetat i över 50 år, mestadels heltid. Utan hjälp från barnen och extraknäck som städhjälp kan hon inte klara sig.

Dela
(202)

ElsyWalter-102_0001

Elsy gillar sin lägenhet och tavlorna ovanför sofforna har hon målat själv. Idag har hon tvingats lägga ner denna hobby efter hon inte hr råd med färger och dukar. Foto: Petra Berggren

Elsy Walter började arbeta som 13-åring och har nästan alltid jobbat heltid. Enda undantagen var när hon var mammaledig, ett halvår var för de fyra barnen samt två år av vuxenstudier. Hennes misstag var att hon satte trivseln före lönen, det fick hon bittert erfara när hon öppnade sitt första pensionskuvert…

Annons

Elsy var anställd inom handeln, först i matbutiker och de sista åren i en skoaffär, och lönen var låg.

– Det var därför jag tänkte sadla om. Jag läste kontor och distribution i två år när jag var runt 40. Kontorsarbeten var bättre betalda och jag fick också ett sexmånaders vikariat direkt efter min utbildning. Men det var så ensamt, jag trivdes aldrig. Jag var ju van att ha folk omkring mig och saknade människorna, säger Elsy som snabbt gick tillbaka till butiksarbete igen. Det var hos sina kunder och kollegor hon trivdes och mådde bra. Det lyser om henne när hon berättar om de åren – och hur väl hon trivdes.

Men löneutvecklingen var låg även om hon lyckades förhandla upp lönen när hon var anställd på Burmans skor i Östersund.

– Trots ob-ersättning kom jag aldrig upp över 15  000 kronor i månaden. Att sätta undan en slant på banken var omöjligt.

I dag har mer än var tionde svensk pensionär en disponibel inkomst under EU:s fattigdomsgräns på 11 830 kronor i månaden.
Med bostadstillägget inräknat har Elsy drygt 12  000 kronor varje månad, efter skatt. När hyra, försäkringar och andra löpande utgifter är betalda återstår mellan 500 och 1 000 kronor.

– Jag vill inte klaga. Jag har levt ett bra liv och har underbara barn som hjälper och stöttar mig. Jag har fått både dator, tv och mobiltelefon av dem i julklapp, det hade jag aldrig haft råd med annars.

Elsys barn bor på olika håll i Sverige, och det är de som måste betala för hennes tågresor när hon kommer för att besöka dem och barnbarnen.

– Det är trist men jag har flera väninnor som har det ännu sämre. Några av dem har bara  8 000–9 000 kvar i månaden, och alla har ju inte barn som har möjlighet att hjälpa till, säger Elsy.

Hon medger att det blev lite av en chock när första pensionen skulle betalas ut.

– Jag hade ju fått de orangefärgade kuverten men inte riktigt satt mig in i dess innebörd. I min enfald inbillade jag mig att jag skulle klara mig hyfsat på min pension, jag var ju ensamstående och hade inga stora konsumtionskrav.

Läs mer om att bli fattig på äldre dar här!

Måste börja arbeta igen

Som 65-åring fick hon ge sig ut i arbetslivet igen för att ha råd att kunna köpa mat. I fem år arbetade hon som korvgumma på gågatan, men när hon var 70 år hade hon så mycket värk i händerna att hon tvingades sluta.

–  Sedan fick jag städjobb hos grannarna och det extraknäcket ger ett välkommet tillskott.

Trots detta är det kärvt många månader, speciellt när hon måste gå till läkare och köpa mediciner när frikorten just löpt ut.

– I våras höjdes patientavgifterna kraftigt här i Jämtland/Härjedalen, kostnaden för ett läkarbesök på hälsocentralen fördubblades. En receptförnyelse, elektroniskt eller via knapptelefon, som tidigare var gratis tar de 150 kronor för. Tyvärr är det många som tvingas avstå detta numera, säger Elsy med lite bitterhet i rösten.

Det som också oroar henne är om hon plötsligt skulle få problem med tänderna.

– Jag har hittills varit väldigt lyckligt lottad, jag har starka tänder som jag inte behövt lägga mycket pengar på. Jag har också opererat båda ögonen för starr, så just nu är glasögon ingen stor utgift.

Elsy lagar all mat och bakar för att hålla kostnaderna nere.

– Jag har stenkoll på extrapriser och en bra frys, det hjälper gott, säger hon och skrattar.

Sina kläder shoppar hon på second hand eller då det är halva reapriset i butikerna. Skor har hon ännu inte behövt skaffa sedan hon blev pensionär.

– Jag var klok nog att köpa på mig flera par sista året jag jobbade i skobutiken, och de har jag ännu inte slitit ut.

Får utnyttja krediten

På många sätt tycker Elsy att hon trots sin ringa pension har det bra.

– Jag har underbara barn, goda vänner, en bra tvårumslägenhet med fin balkong och jag är engagerad inom PRO, vilket gör att jag håller mig uppdaterad och sällan känner mig ensam eller bitter. Dessutom har jag en kredit hos Konsum, så krisar det någon månad får jag utnyttja den, även om det blir kännbart månaden därpå.

– Visst kan jag sakna möjligheten att någon gång kunna unna mig att sätta guldkant på tillvaron. Restaurangbesök är uteslutet. Jag älskar musik, speciellt jazz, men jag har inte längre råd att gå på konserter.

Även sitt oljemålande har hon tvingats sluta med, färg och duk grävde för stora hål i börsen. I stället tar hon långa promenader längs Storsjön, umgås och äter ihop med väninnorna ibland.

Elsy skäms inte för att berätta om hur lite hon har att leva på.

– Vi talar ofta om det inom PRO och jag kan inte förstå varför vissa inte vill tala om sin låga pension. Det är ju inte vi som ska skämmas, det är i så fall arbetsgivarna och politikerna som lovar runt men håller tunt.

– Tystnar vi kommer vi ju aldrig att få någon förändring!

 

Läs mer: 

Linda förmedlar hjälp till barnfamiljer

Mormor lärde Jessica Frej att laga mat

Passa barnbarnen och lev längre


Läs mer om:

Dela
(202)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…