Annons

Annons

Efter operationen var smärtan borta!

Dela
(0)

Diskbråck

I flera år plågades Carina Gerdani av ett besvärligt diskbråck – till slut hade hon så ont att hon knappt kom ur sängen på morgnarna. Då bestämde hon sig för operation! 

Carina Gerdani, 58 år, lyser upp den gråaste vinterdag med sina färgstarka kläder och sitt härliga leende. Hon utstrålar livsglädje och positiv energi.
– Jag älskar mitt jobb! Att leda träningspass är det roligaste jag vet, säger Carina som är instruktör på Gerdahallen i Lund.
I dag syns det inte att ett besvärligt diskbråck begränsade hennes liv i flera år och att hon dagligen levde med svår smärta.
– Det smög sig på för fem år sedan. Jag fick ont i ländryggen och sätet och trodde först att jag hade sträckt mig. När det inte gick över gick jag till en läkare på vårdcentralen och sedan blev det röntgen. Det visade sig att jag hade fått diskbråck.
Carina sa bestämt nej till både sjukskrivning och smärtstillande läkemedel. För henne var det viktigt att jobba och hålla i gång, hon märkte också att hon mådde bäst när hon rörde på sig. Men de tuffaste passen fick hon stå över.
– Jag hade grymt ont på morgnarna och svårt att ta mig ur sängen. Smärtan gick från sätet, ner genom benet och ända ut i tårna. Jag stapplade långsamt i väg till jobbet, men efter att jag hade lett ett par pass blev jag bättre och mer rörlig. Jag upptäckte att speciellt yoga var bra för mig och när jag hade riktigt svåra smärtor mediterade jag.
Levde med ständig smärta
Diskbråcket begränsade Carinas liv på flera sätt: hon kunde inte cykla, inte gå långa promenader, inte sitta länge och inte köra bil långa sträckor.
– Det tar mycket energi att leva med ständig smärta. Jag var trött och sov mycket.
Oftast läker diskbråck av sig själva och smärtan går över, men för Carina blev den i stället värre. Hon sökte på nytt vård för att diskutera operation och ställdes inför ett svårt val. Det fanns inga garantier för att en operation skulle göra henne bättre och det fanns även en risk att hon blev sämre. Efter mycket funderade bestämde sig Carina för att genomgå en operation och den gjordes i maj förra året.
– Diskbråcket hade blivit förkalkat, så förkalkningen slipades bort och sedan vidgades nervkanalen. Dagen efter operationen vaknade jag utan smärta. Jag kunde gå utan att det gjorde ont för första gången på flera år. Det var helt fantastiskt!
Kan jobba igen
Efter rehabilitering och sjukgymnastik under sommaren, då hon bland annat tränade upp muskelstyrkan, kom Carina tillbaka till jobbet i Gerdahallen i september.
– Det känns ljuvligt! Jag är så tacksam över att jag får vakna varje morgon utan smärta. Nu är jag piggare och gladare och orkar vara uppe längre på kvällarna.
Hon gläds åt att åter kunna cykla, gå långpromenader och att arbeta i trädgården som hon tycker så mycket om. Men påpekar samtidigt att det är viktigt att vara rädd om sin rygg: att inte lyfta och bära tungt och att lägga en kudde bakom ryggen när hon sitter länge. Och hon börjar varje morgon med rörelseträning.
– Det behövs för att stärka ryggen och bålen, så att jag orkar hålla i gång, säger Carina.

Annons
Gilla Hemmets på Facebook

 

Bara tio procent behöver opereras
Överläkare Björn StrömqvistBjörn Strömqvist, professor i ortopedi vid Skånes universitetssjukhus i Lund, svarar på frågor om diskbråck.
Vad är diskbråck?
– En disk är en broskskiva som sitter mellan kotorna i ryggraden, dels för att ryggen ska vara rörlig, dels för att fungera som stötdämpare. Broskskivan består av en mjuk kärna och en fastare yttre del. Vid diskbråck bildas en spricka i den yttre delen och kärnan tränger ut. Utbuktningen kan trycka på nerverna i ryggmärgskanalen och det orsakar smärta.
Vilka är symtomen?
– Klassiskt är ont i ryggen, ryggskott och smärta som går ner i benet. Man kan även få känselstörningar och muskelförsvagning.
Varför drabbas man?
– Det beror främst på ärftlighet, en del av oss har sämre kvalitet på brosket och trång ryggmärgskanal.
Hur vanligt är det?
– 20–25 procent får diskbråck.
Vilka får diskbråck?
– Det är jämnt fördelat mellan kvinnor och män. Man kan få det i alla åldrar, men det är vanligast mellan 35 och 40 år. De som arbetar med vibrerande maskiner är mer utsatta.
När bör man söka vård?
– De allra flesta diskbråck läker av sig själva. Därför kan man vänta 3–6 veckor innan man söker vård vid ryggont. Men om man även får känselbortfall i underlivet och inte märker när man behöver gå på toaletten bör man söka vård akut. Då behöver man opereras akut.
Hur ställs diagnosen?
– Genom patientens beskrivning och en klinisk undersökning då man lyfter upp patientens ben när hon eller han ligger ner. Diagnosen fastställs sedan med magnetkamera.
Kan ryggont bero på något annat?
– Diskbråck är den allra vanligaste diagnosen vid ryggont, men smärtan kan också bero på annan nervpåverkan, tumör eller inflammation.
Vilken behandling finns?
– Steg ett är att vänta ut läkningen, 80–85 procent av diskbråcken läker av sig själva, kombinerat med sjukgymnastik samt smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel. Steg två är att spruta in kortison runt nerven för att blockera inflammationen. Steg tre är operation. Detta kan bli aktuellt först efter tre månaders smärta. Bara 10 procent av dem som drabbas av diskbråck opereras, men det är ändå 2 procent av alla svenskar som opereras för diskbråck.
Hur går operationen till?
– Operationen görs under narkos. Ett snitt på 4–5 centimeter läggs mitt över ländryggen. Ryggmuskeln på aktuell sida förs åt sidan. Ett ligament som täcker ryggmärgskanalen tas bort och den klämda nervroten förs åt sidan så att man kommer åt diskbråcket som tas bort. Muskeln och huden sys. Operationen tar 30–60 minuter.
Vad kan man göra själv för att lindra smärtan?
– Det är viktigt att röra på sig och vara fysiskt aktiv, men samtidigt ska man respektera smärtan.

 

Ny operationsmetod
På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg börjar man nu operera diskbråck med titthålskirurgi, en metod som har flera fördelar jämfört med traditionell kirurgi.
– Eftersom vi går in mellan muskulaturen och mjukdelarna för att åtgärda diskbråcket orsakar vi inga skador på muskler eller andra mjukdelar. Det gör att patienten mår bättre, får mindre ont efter operationen och återhämtar sig snabbare. Samtidigt minskar infektionsrisken, säger Adad Baranto, överläkare inom ortopedi och ryggkirurgi.
Patienten kan lämna sjukhuset efter 5–6 timmar, vilket innebär att fler operationer kan göras.

 

Träning är bästa behandlingen!
Om du har diskbråck mår du bra av att röra på dig. Vår sjukgymnast Åsa Rippe har satt ihop ett träningsprogram som stärker rygg, säte och bål som måste vara starka när du har problem med diskbråck. Övningarna hittar du i senaste numret av Hemmets Veckotidning som finns i butik nu!

Åsa Rippe

 

AV ANETTE BÜLOW
FOTO: GUGGE ZELANDER, PRIVAT


Läs mer om:

Dela
(0)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…