Annons

Annons

Den nya medicinen blev en fullträff för mig!

Dela
(0)

Idag mår Ann Kristine bra, tack vare den nya medicinen för typ 2-diabetes.

Tack vare den nya medicinen för typ 2-diabetes  mår Ann Kristine bra idag.

Cirka 400 000 svenskar har diabetes – som därmed är en av våra stora folksjukdomar. Men det är också ett av de områden där det forskas mycket. Ann Kristine Stenmark har typ 2-diabetes och mår äntligen bra igen, tack vare en ny medicin. Och Synnöve blev fri från sin typ 1-diabetes efter en organtransplantation!

Annons

Jag har högt blodtryck och kombinationen med diabetes var ingen höjdare
Diabetes är inte att leka med. Det vet Ann Kristine Stenmark, 66 år, som bor i Lycksele. Ändå blev hon inte chockad när hon fick sitt diabetesbesked för femton år sedan.
Hon hade inte märkt något själv, men vid en rutinkoll upptäcktes det att hon hade typ 2-diabetes.
– Det är många i min släkt som har diabetes, mamma, morfar och ännu fler före mig. Så jag blev inte speciellt förvånad över att jag också hade det, säger Ann Kristine.
På det stora hela har hon kunnat hålla sin diabetes i schack under de gångna åren. Hon bor med sin sambo och hamiltonstövaren Tyra, som hon går långa promenader med varje dag. Hon äter nyttigt, det lärde hon sig hemifrån, och hon tar sina mediciner.
Men för ungefär ett år sedan började Ann Kristine att känna sig trött.
– Promenaderna med Tyra gick trögt och doktorn såg att mina mediciner inte fungerade fullt ut längre.
Ann Kristine hade ökat dosen gradvis, men nu var det stopp. Därför föreslog hennes läkare att hon skulle prova en ny diabetesmedicin, Forxiga, som gör att hon kissar ut sockeröverskottet. Hon skulle ta den i kombination med en annan medicin som hjälper cellerna att ta upp insulinet.
Och det visade sig vara precis vad Ann Kristine behövde.
– Jag har fått en helt ny medicin som är bra för mig, säger hon. Jag har ett långtidsblodsocker på 6,2. Så lågt har det inte varit sedan min diabetes konstaterades!

Ann Kristine har tagit sin nya medicin i ungefär ett halvår nu och för henne är Forxiga en fullträff. Nu gympar hon en gång i veckan, går sina dagliga promenader med Tyra och motionsdansar med sambon.
De sista åren före pensioneringen arbetade Ann Kristine halvtid inom handeln. Hon kände sig stressad och mådde dåligt.
– Jag har högt blodtryck och kombinationen med diabetes var ingen höjdare. Därför fick jag åka på hälsohem i två veckor. Det har jag nytta av än i dag, berättar hon.
Det enda Ann Kristine saknar är kaffebröd. Hon älskar att baka, men måste vara försiktig med kolhydraterna. Därför bakar hon och bjuder andra i stället och någon enstaka gång unnar hon sig också en bulle.
Framförallt är hon tacksam för att det finns olika mediciner som gör att hon slipper ta sprutor med insulin.
– I så fall ska man alltid ha med sig sprutorna och så kan man få känningar av för lågt blodsocker. Så insulin hoppas jag att jag aldrig behöver använda, säger hon.

Se över din livsstil!
Vid typ 2-diabetes är den egna livsstilen en viktig del av behandlingen. På hemsidan Mina framsteg kan du få hjälp med att ändra dina vanor och förbättra din hälsa. Du får råd om kost, motion, tobak och alkohol men också fakta om vad typ 2-diabetes är och tips på hur du kan motivera dig till att göra en förändring, vilket inte alltid är lätt men väldigt viktigt. Om du vill kan du även göra ett test som utmynnar i en personlig handlingsplan för dig.

En av de medverkande på sajten är Erik Moberg, docent och överläkare på diabetesmottagningen på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Han står för svaren på en rad medicinska frågor i sajtens frågebank.
– Det är viktigt att komma ihåg att även små förändringar och framsteg kan göra stor skillnad för hälsan, säger han.
www.minaframsteg.se sjösattes för några år sedan och det är två läkemedelsföretag som ligger bakom den.

 

Vid diabetes är det viktigt att ha koll på sin blodsockernivå. Helst ska den vara mellan 4-6 mmol/l före måltid och mindre än 10 mmol/l efter.

Vid diabetes är det viktigt att ha koll på sin blodsockernivå. Helst ska den vara mellan 4-6 mmol/l före måltid och mindre än 10 mmol/l efter.

 

Första läkemedlet som inte påverkar insulinet

Fredrik Nyström. Foto: Göran Billeson

Fredrik Nyström. Foto: Göran Billeson

Typ 2-diabetes är en av de stora folksjukdomarna. Vi frågade Fredrik Nyström, professor i internmedicin vid Linköpings universitet, varför man får den?

– Det finns en stark koppling mellan fetma, främst bukfetma, och typ 2-diabetes. Arv är den andra faktorn med stor betydelse. Den kallas också för åldersdiabetes eftersom den är vanligare hos äldre. Det beror på att de insulinproducerande cellerna generellt blir tröttare med åldern.
Varför är fetma farligt?
– Fettet hos överviktiga som får diabetes sitter ofta inne i buken, de avger då sina hormoner och fettsyror direkt till levern. Det gör cellerna mindre insulinkänsliga och då måste insulinproduktionen öka. Till slut orkar inte de insulinproducerande cellerna med längre.
Det har kommit en ny typ av medicin?
– Ja, Forxiga, som är det första insulinoberoende läkemedlet. Andra behandlingar vid typ 2-diabetes sänker blodsockret genom att antingen påverka kroppens frisättning av insulin eller öka cellernas insulinkänslighet. Forxiga däremot gör att sockret som finns i primärurinen kissas ut i stället. Primärurinen är urinen i njurarna som annars går ut i blodet och tillbaka i kroppen igen.
Hur tar man den?
– Du tar en tablett om dagen, det är lika för alla.
Finns det några biverkningar?
– Du kissar lite mera och kvinnor kan få svampinfektioner. Den ger också en viktminskning som kan vara gynnsam för en patient med diabetes. Du förlorar cirka 300 kalorier från socker per dag. Men du riskerar inte att få för lågt blodsocker som några andra diabetesmediciner kan leda till.
Efter cirka 3 kilos viktnedgång brukar kroppen anpassa sig och viktminskningen avstannar.
Vilka andra mediciner finns det?
– I huvudsak är det insulin som sprutas in, metformin som ökar insulinkänsligheten i cellerna samt sulfonureider som ökar insulinfrisättningen i bukspottkörteln. Lite nyare är inkretinpreparaten som ökar mättnadskänslan och sänker blodsockret.
Viktnedgång och motion, hur påverkar det?
– Det gör att blodsockret sänks och det är bra, men det är inte bevisat att det leder till minskad sjuklighet att sänka sockret på sådant sätt.
Förklara!
– Jo, högt blodsocker är egentligen inte en sjukdom, diabetes ger ju oftast inga symtom. Det är att få hjärtinfarkt eller stroke av sin diabetes som är de verkliga sjukdomarna. Att det skulle minskas av bantning och eller ökad motion har man inte visat. Ungefär 75 procent av alla som får hjärtinfarkt i Sverige har diabetes eller förhöjt blodsocker men genom att hålla nere blodfetter och blodtryck minskar den risken. Det finns mediciner för det.
Kan man göra något själv för att minska risken för komplikationer?
– Ja, studier har visat att medelhavskost, med mycket nötter, olivolja och vin som måltidsdryck, är bättre än lågfettkost och att den minskar sjukligheten hos diabetiker. Så ät mindre kolhydrater och mer fett, men inte de skadliga transfetterna. Ju högre kolhydratintag, desto mer insulin behövs ju för att omvandla sockret till energi. Vi har visat i en studie att också mättat fett är bättre än kolhydrater.

 

Synnöve Bergström: ”Transplantationen gjorde mig frisk igen!”

Synnöve Bergström: ”Transplantationen gjorde mig frisk igen!”

I drygt 50 år hade Synnöve brottats med sin typ-1 diabetes. När hon fick frågan om hon ville ta chansen att slippa sjukdomen var svaret lätt – även om det innebar att hon blev lite av en ”försökskanin”… 

Synnöve Bergström i Östhammar var 10 år gammal när hon fick sin diagnos, typ 1-diabetes. Från början var det insulinsprutor två gånger om dagen, sedan blev det även måltidsinsulin.
– Jag hade en väldigt svårkontrollerad diabetes, framförallt på nätterna. På kvällarna var mitt blodsocker jättehögt, men på natten gick det ner drastiskt och då kunde jag svimma, det var väldigt otäckt.
De här blodsockerfallen inträffade varje eller varannan vecka och påverkade livet för både Synnöve och hennes make Hans, som oroade sig mycket för sin frus hälsa. Vändpunkten kom när Synnöve skulle få en ny njure – hennes egna hade blivit hårt åtgångna av många års diabetes.
Inför organtransplantationen på Akademiska sjukhuset i Uppsala fick Synnöve frågan om hon kunde tänka sig att byta sin bukspottkörtel samtidigt – och på så sätt bli fri från sin diabetes!
Gränsen för en dubbel organtransplantation var 60 år. Synnöve var vid detta tillfälle 64 år, men hade bra värden och var i bra kondition.
– Därför ville de använda mig för att visa att de kunde höja åldersgränsen. Läkaren förklarade väldigt noga hur det skulle gå till och att det inte var något riskfyllt ingrepp så jag sa ja direkt, jag hade ju inget att förlora!

Våren 2011, i april, fick Synnöve en ny njure och bukspottkörtel. Och reaktionen blev omedelbar.
– Jag blev fri från min diabetes direkt och behövde bara ta insulin några gånger innan jag lämnade sjukhuset. Och kramperna i benen, som jag också fick på nätterna, försvann. Det är jag väldigt glad för, de var hemska.
Även om operationen gick bra har det tagit tid för kroppen att återhämta sig. Så det är egentligen först nu, tre år senare, som Synnöve känner sig helt återställd och kan njuta fullt ut av ett liv utan diabetes.
– Jag är så otroligt tacksam att jag fick chansen, jag har ju fått ett helt nytt liv!
Och en lustig upptäckt har hon gjort:
– Tidigare hade jag alltid druvsocker med mig, det behöver jag ju inte längre. Men det var ganska roligt när jag upptäckte att jag hade druvsockerpaket liggande i alla fickor och väskor!

Åtta av tio blir botade
* Behandlingen vänder sig till personer med svängande blodsockervärden och svårbehandlad diabetes där vanlig insulinbehandling inte fungerar.
* Åtta av tio blir botade från sin diabetes med hjälp av organtransplantation, antingen kombinerad med bukspottkörtel och njure eller enbart bukspottkörtel.
* Akademiska sjukhuset är störst i landet på transplantationer av bukspottkörtel och tar emot patienter från hela landet. Antal operationer har ökat sedan man utvecklat en behandlingsmetod som innebär att man slipper matcha blodgrupp på donator och mottagare.

Så funkar insulinet
Normalt producerar kroppen hormonet insulin som gör att blodsockret sänks när sockret omvandlas till energi eller till byggnadsmaterial i kroppens celler. Men hos diabetiker fungerar insulinet inte som det ska och det kan skada blodkärlen.

Diabetes är en av våra stora folksjukdomar.

Diabetes är en av våra stora folksjukdomar.

Visste du att…
…cirka 400 000 svenskar har någon form av diabetes.
…9 av 10 har typ 2-diabetes, övriga har typ 1-diabetes.
…drygt en miljon har nedsatt glukostolerans, som är ett förstadium till diabetes.

Text: Anna Björe, Christina Mellberg
Foto: Göran Billeson, Hans Bergström, Shutterstock


Läs mer om:

Dela
(0)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…