Annons

Annons

Londonkvinnorna startade krig för rösträtten

På ytan var de propra i sina långa kjolar, handskar och vidbrättade hattar. Men skenet bedrog. De brittiska suffragetterna skydde inga medel i kampen för kvinnlig rösträtt. Nu kommer filmen där Meryl Streep spelar dess ledare, Emmeline Pankhurst.

Dela
(0)

4
Visa bildspel

/
suffragetterna
suffragetterna
suffragetterna
suffragetterna
...
Visa mer

 

Finansministern hade framställt sig som en anhängare av jämlikhet och lovat att stötta kampen för lika lön och kvinnlig rösträtt. När han svek 1913 trappades ett krig upp i England.

—Nu blir det gerillakrig och endast människoliv ska skonas, sa Emmeline Pankhurst.

Annons

Och det var inget tomt hot. Några veckor senare exploderade en bomb i finansministerns villa. Under det kommande året blev krutdoft, rök och eldsvådor ett vanligt inslag i Londons stadsbild. Plötsligt visste alla vilka kvinnorna var och vad de stred för, något de tidigare haft svårt med när de agiterat fredligare.

Det kan kännas avlägset men det är mindre än hundra år sedan vi fick kvinnlig rösträtt i såväl Sverige som Storbritannien. Historien om kvinnornas kamp för att nå dit är också nästan bortglömd i dag. Därför tvekade aldrig Meryl Streep att ta rollen i Suffragette.

—Vi är skyldiga att berätta för världen, och det gjorde jag med stor glädje, sa Meryl när hon gästade Graham Nortons tv-show i höstas.

—Min egen mormor fick inte rösta när hon var ung. Jag minns när hon berättade för mig hur arg hon hade varit över att vara mamma till tre små barn men inte få vara med och rösta fram skolstyrelsen. Presidentvalet brydde hon sig inte lika mycket om, men att vara utestängd från möjligheten att påverka skolan och därmed sina barns framtid, det upprörde henne, minns Meryl.

Filmen om Suffragetterna bygger på verkligheten, även om många av rollfigurerna är fiktiva. Dock inte Emmeline Pankhurst.

Rösträtt och lika lön

Rörelsen för kvinnlig rösträtt i England föddes 1897 när National Union of Women’s Suffrage bildades. Men det var först när Emmeline Pankhurst startade Women’s Social and Political Union 1903 som suffragetterna började höja sina röster för kvinnlig rösträtt och lika lön för samma arbete.

Emmeline och hennes vänner visste vad de ville – och när de kände sig svikna och inte tagna på allvar beslöt de att välja en väg där de garanterat skulle bli kända. Och ökända.

Emmeline Pankhurst var en bildad och engagerad läkarhustru som länge varit aktiv inom arbetarrörelsen. När hon blivit änka hade hon startat ett nytt liv som militant feminist. Hon hade även engagerat sina tre döttrar i kampen under mottot handling – inte ord.

Suffragetterna beslöt sig för att nå sina mål, kosta vad det kosta ville.

Kvinnorna bröt ständigt mot lagen. De hungerstrejkade ofta – och blev tvångsmatade. En kvinna slängde sig framför kungens häst beredd att dö som martyr. De attackerade polismän. Bombade, krossade och satte eld på kända byggnader som Westminster Abbey, Towern och Bank of England. Men aktionerna utfördes alltid när byggnaderna stod tomma.

Suffragetterna störde medvetet politiska möten och krossade fönstren hos manliga politiker. De kedjade fast sig utanför premiärministerns bostad och började sabotera kvinnoförnedrande konst. Polisen hade fullt upp med de militanta feministerna som ständigt åkte in och ut ur fängelserna. Ett år fick Emmeline Pankhurst skaka galler tolv gånger.

Under ett drygt decennium bröt suffragetterna ständigt mot lagen i sin kamp för rättvisa löner och för att få rösta.

När första världskriget bröt ut valde kvinnorörelsen att prioritera om. Suffragetterna splittrades och Emmeline valde att lägga sin kraft på England i stället.

Visade mod och duglighet

Under krigsåren visade kvinnorna både mod och duglighet. Medan männen krigade tog kvinnorna över typiska manliga arbeten som brandmän och bilmekaniker. Efter kriget blev det svårt för politikerna att argumentera mot dessa rådiga och dugliga kvinnor.

1918 fick alla kvinnor som fyllt 30 år och ägde egendom rösta. Men det tog ytterligare tio år innan alla medborgare fick lika rösträtt i Storbritannien.

Meryl Streep är själv förargad över att kvinnor 2016 ännu inte lever på lika villkor som männen. Framför allt inte när det gäller makt och beslutsfattande.

—I USA går många till webbsidan Rotten Tomatoes när de vill läsa filmtips, men få tänker på att det mest är män som recenserar och betygsätter filmerna där, trots att kvinnor och män inte alltid gillar samma filmer. Jag har räknat och det är 168 kvinnor och 760 karlar. Detta är bara ett av flera upprörande exempel från filmens värd, tycker Meryl Streep.

 

Den svenska kampen

De svenska kvinnorna fick rösträtt 1921 som de sista i Norden. Frågan väcktes dock tidigt och kampen blev lång och snårig, men fredlig.

Sverige hade till och med kunnat vara först. Redan 1884 föreslog riksdagsledamoten Fredrik Borg att rösträtten skulle gälla för båda könen på lika villkor. Motionen fick avslag med motiveringen att frågan inte var aktuell eftersom denna rättighet inte fanns i andra länder och kvinnorna själva inte hade efterfrågat den. 1902 kom justitieminister Hjalmar Hammarskjöld med ett förslag att gifta män skulle få två röster eftersom de var hustruns förmyndare och skulle kunna rösta för henne också. Detta avslogs också och väckte dessutom stor ilska.

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, grundades 1902 och var politiskt obunden. Till skillnad från sina brittiska systrar valde svenskorna den fredliga vägen. Bland medlemmarna fanns tunga namn som Elin Wägner, Ellen Key och Selma Lagerlöf. Kung Oscar II uppvaktades och gav kvinnorna sitt stöd. 350 000 namnunderskrifter samlades in, men första världskriget kom emellan. Först 1919 var Sverige redo att säga ja och två år senare blev det verklighet när riksdagsval hölls.

Elin Wägner

Elin Wägner

 

 

Suffrage betyder rösträtt

* Nya Zeeland var första självständiga nation att införa kvinnlig rösträtt på nationell nivå, 1893. Finland var först i Europa 1906. Norge införde kvinnlig rösträtt 1913, Danmark och Island 1915 och i Sverige dröjde det ända till 1921.

* I Storbritannien infördes kvinnlig rösträtt 1918, men det var först 1928 som rösträtten var på samma villkor som männens. Sist i Europa var Liechtenstein, 1984. I Saudiarabien fick kvinnorna rösta först i fjol, år 2015.

* Filmen Suffragette har svensk biopremiär den 15 januari.

 

Läs mer: 

Sofia från Fröken Frimans Krig hade mist all självkänsla

Kattis Ahlström redo att gå vidare

Det här gör Downton Abbey-stjärnorna nu

 

AV MAUD HOLMBERG KLYFT

FOTO: TT, NOBEL ENTERTAINMENT, WIKIPEDIA COMMONS, SHUTTERSTOCK


Läs mer om:

Dela
(0)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…