Annons

Annons

Därför kan du inte slita dig från söta djurklipp

Kan du också sitta i timmar och titta på bedårande djurklipp på Youtube? Du är långt i från ensam, och anledningen är evolutionär, enligt antropologer.

Dela
(39)

Kattungar som missar bordet när de hoppar, hundvalpen som inte når till nästa trappsteg och fölet som försöker ta sina första, stapplande steg – alla är de lika oemotståndliga att titta på, om och om igen.

Annons

Även när du har viktigare saker för dig så finns det ALLTID tid för en busig pandaunge på Youtube, à 3 minuter. Och du är långt ifrån ensam! När giraffen April födde sin kalv och det sändes live satt 232 miljoner tittare (!) bänkade, och sedan Memphis zoo fick tillskottet Winnie, den lilla flodhästungen, har många av klippen med honom visats tiotals miljoner gånger.

Här är Winnie om du har missat honom:

Och vi kan nästan garantera att om du träffar de gulliga småttingarna i verkligheten kommer du att bete dig som en sann fåntratt – bebisprata, göra gnyende ljud och ha riktigt svårt att hålla händerna borta.

Men varför är vi så fascinerade av djurungar?

Mycket handlar om fenomenet där vi människor hittar drag som påminner om mänsklig barndom. Många däggdjur delar flera egenskaper när de är ungar: Stora ögon, stor och rund panna, små och bulliga kinder, liten nos/näsa, korta och klumpiga lemmar – och ett gosigt lager bebishull över hela kroppen. Och hos både djur och fåglar är päls och fjäderdräkt fluffigare, dunigare och mjukare än hos de vuxna djuren.

Läs också: Pratar du med ditt husdjur? Då är du intelligent

via GIPHY

Och likheterna stannar inte där – tänk på alla klumpiga, barnsliga rörelser och misslyckade försök att härma de vuxna!

Och det är de här egenskaperna som gör oss alldeles varma inombords, som skriker oskyldighet och behov av omvårdnad. Att vi är så villiga att ta hand om och vårda små djur och bebisar är helt enkelt relaterat till evolution – om vi och andra däggdjur inte hade sådana känslor skulle vi inte bry oss och ungarna skulle svälta ihjäl – eller i det vilda: Bli uppätna.

via GIPHY

Faktum är ju att ungar blir mat lite titt som tätt i det vilda. Oftast är det en annan art som är boven, men faktum är att djurens egna fränder också får kämpa mot viljan att äta sina små.

Antropologen Sarah Blaffer Hrdy vid University of California listar vad det är som gör ungar så aptitretande: 1. De är dåliga på att försvara sig. 2. De är rika på energi tack vare allt babyhull. 3. Den unga åldern innebär större chans att de inte bär på parasiter. 4. De är lätta att få med sig – det räcker ju med ett lejon för att fälla ett zebraföl.

Läs också: Grattis alla hund– och kattägare – ni är lyckligare än andra!

”Djurriket är barbariskt” tänker du nu. Men faktum är att vi människor har en glimt av detta ”äta bebis”-beteende i oss också! Hur ofta får inte lillan ett smeknamn som ”sockersmulan”, ”pussgurka” eller bara höra uttrycket ”du är så söt att jag skulle kunna äta upp dig”?

via GIPHY

Men faktum är alltså att sötheten gör att vi väljer att inte äta dem, då instinkten att skydda går före instinkten att äta. När de blivit vuxna kan de bättre försvara sig och behöver inte frammana ”mammakänslor” hos alla i närheten – även om vissa arter, som pandor och uttrar, aldrig upphör att vara bebisgulliga.

Och instinkten kring söthet utnyttjas överallt av oss människor. Se till exempel hur Musse Piggs ansikte har förändrats genom tiderna – från lång nos till kort, från små ögon till stora. Och att Anna och Elsa i Frost (samt resterande Disney-prinsessor) har pyttesmå näsor och munnar men enorma ögon är inte heller en slump.

Läs också: 13 tecken på att din hund kan vara sjuk

Evolutionen har gjort att vi älskar och blir glada av söta saker, och så lär det förbli. Inte minst i en tid när hot om diktatorer, kärnvapen, terrorism, utbrändhet och klimathot gör att vi behöver lite verklighetsflykt några (läs många) gånger om dagen.

Text: Mikaela Alex, Måbra.com

Källa: Time

Foto: Youtube

 

Läs också:

18 husdjur som förlorade kampen mot möblerna


Läs mer om:

Dela
(39)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…