Annons

Annons

Cecilia fick Årets Peppare-pris av prins Daniel!

Cecilia är övertygad: fotboll stärker tjejer. Därför har hon startat Futebol dá força – en organisation i Moçambique som stöttar kvinnor och deras rättigheter genom deras sportintresse. – Fotbollen är det språk vi använder för att nå fram. Jag brukar säga att vi tar köksdörren till jämställdhet! På måndagskvällen fick Cecilia bästa beviset på att hennes jobb uppskattas när hon fick ta emot priset "Årets Peppare" av prins Daniel på Idrottsgalan! Hon ligger bakom det heroiska projektet Futebol dá força. Prins Daniel delade ut priset, som talesperson för organisationen "Generation Pep".

Dela
(86)

67082_cecilia

Elvaåriga Cecilia Andrén Nyström kämpade och slet: den där bokhyllan skulle helt enkelt upp på vinden trots att föräldrarna inte var hemma och kunde hjälpa till. Det tog ett par timmar men till slut hade den småväxta, blonda tjejen med järnviljan baxat den tunga möbeln hela vägen uppför trappan.

Annons

Den tio år gamla historien ger en ganska träffande bild av Cecilia Andrén Nyström. I dag är hon 21 men målmedvetenheten finns kvar, liksom beslutsamheten och ivern över att ge sig i kast med sådant som till en början tycks övermäktigt.
– Jag har alltid varit en ”doer”. I stället för att prata vill jag få saker och ting gjorda, det är det som är min styrka. Jag vägrar lyssna på folk som säger att någonting är omöjligt. För mig är det bara en extra sporre!
Kanske var det den inställningen som gjorde att hon för två år sedan bestämde sig för att åka till Moçambique och ta sig an ett damlag i fotboll. Och kanske var det den inställningen som gjorde att hon trotsade språkbarriärer och kulturkrockar och lyckades bygga upp en rörelse som i dag omfattar 4 000 fotbollsspelande flickor i det fattiga sydafrikanska landet.
Men nu går vi händelserna i förväg. Vi tar det från början.
Väckte uppmärksamhet
Cecilia Andrén Nyström föddes i Lund 1991 och växte upp i Stockholm, Zimbabwe och Zambia där hennes föräldrar jobbade för Sida och FN. Redan som 5-åring var Cecilia tokig i fotboll och som 13-åring började hon träna sitt första lag.
När hon var 19 fick hennes mamma ett jobb för UD i Moçambique och Cecilia bestämde sig för att följa med, fast besluten att fortsätta sin tränargärning i en ny och främmande miljö.
– Som tränare har du otroliga möjligheter att påverka och lyfta individer, det har alltid drivit mig. Nu ville jag göra samma sak fast i Moçambique. Jag ville starta ett tjejlag och utbilda dem om deras rättigheter och om sex och samlevnad, förklarar Cecilia.
Av en tillfällighet kom hon i kontakt med två av landets främsta damfotbollsspelare och Cecilia frågade på hjälplig portugisiska om hon inte kunde få komma och titta på en träning. De båda kvinnorna nickade entusiastiskt och de bestämde träff på en fotbollsplan ett par dagar senare.
När Cecilia anlände förstod hon att språkförbistringen hade försatt henne i en knivig sits. Framför henne stod nämligen 30 tjejer, ivrigt väntande på sin nya tränare från kalla Sverige.
– Jag hade bara varit i landet i tre veckor och min portugisiska var förstås inte den bästa. Utan att veta om det hade jag tackat ja till att bli deras nya tränare. Men jag tänkte att jag skulle göra det bästa av situationen. Fotbollsspråket är universellt och jag lyckades med hjälp av teckenspråk och en ordbok göra mig förstådd, berättar Cecilia.
Med sin entusiasm, sin pondus och sitt blonda hår väckte Cecilia en hel del uppmärksamhet och det dröjde inte länge förrän andra tränare och lag kom till planen för att studera den märkliga unga kvinnan som tagit över traktens damlag.
– Det var då jag började inse vilken potential det fanns i det här. Genom att utbilda tränarna skulle jag kunna påverka ännu fler tjejer över hela landet.
Så föddes organisationen Futebol dá força. Tanken med organisationen är att stärka tjejer och kvinnor genom att stötta deras fotbollsspelande. Man utbildar tränare om kvinnors rättigheter och om sex och samlevnad och de för i sin tur kunskapen vidare till tjejerna.
Fotbollen förenklar
På bara två år har nästan 200 ideella tränare utbildats i Moçambique. Organisationen växer snabbt, sju personer är i dag anställda och arbetar med tränarna som finns runtom i Moçambique.
Cecilia delar tiden mellan Moçambique och Sverige och arbetar oavlönat som Futebol dá forças spindel i nätet. I Afrika är hon ute i verksamheten och träffar tränare, anställda och fotbollsspelare. I Sverige handlar det mycket om att knyta kontakter, sprida information om projektet och hitta sponsorer.
Genom fotbollen är det enklare att nå ut och förändra, menar Cecilia.
– Nelson Mandela sa en gång: Om du talar till någon på ett språk han förstår så når du hans hjärna. Talar du på hans eget språk så når du hans hjärta. Fotbollen är det språk vi använder för att nå fram. Jag brukar säga att vi tar köksdörren till jämställdhet. Om jag hade klampat in genom huvudingången och börjat predika om lika rättigheter för män och kvinnor hade det varit svårt att få folk att lyssna. Genom fotbollen kan vi närma oss frågorna på ett enklare sätt, säger Cecilia.
I våras nominerades Cecilia av Aftonbladet till priset Svenska hjältar. Hon har synts i tv, hållit föredrag och varit med i paneldiskussioner. Men hon värjer sig mot lovorden.
– Jag tycker att det är ganska jobbigt när folk ska berömma mig, jag gör ju bara vad jag tycker är roligt. Det är också jobbigt att folk hela tiden ska jämföra och mäta vem som har åstadkommit vad. Det var ju inte därför jag startade Futebol dá força.
Men vad är drivkraften?
– Jag är ung men har ganska svårt att relatera till andra svenska jämnåriga. Jag tycker det är rätt trist att shoppa och gå på bio och sånt. Att bo på studentkorridor, plugga och festa är inget som lockar. Jag har provat det men jag blev bara rastlös. Jag vill förändra och jag vill göra det nu!
På sikt hoppas Cecilia sprida sitt fotbollsevangelium på fler håll i världen. Nästa steg för Futebol dá força är att starta verksamhet i Sverige. Om allt går enligt planerna kommer det att ske under 2013 och 2014. Först i Stockholm och Södertälje, sedan i Malmö, Växjö och Borlänge.
– Sverige och Moçambique är två väldigt olika länder, men tjejerna här har egentligen precis samma problem som tjejerna i Moçambique, bara det att det tar sig olika uttryck. Det handlar om att jämna ut skillnaderna mellan tjejer och killar och ge tjejerna framtidstro.

 

67435_cecilia privat

När Cecilia är i Moçambique arbetar hon både med fotbollstjejer och tränare.

AV JAKOB HYDÉN
FOTO: JAKOB HYDÉN, PRIVAT


Läs mer om:

Dela
(86)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…