Annons

Annons

Cancerläkaren: Därför drabbas allt fler av bröstcancer

Risken är en på tio att du får bröstcancer innan 80-årsdagen. Med så skrämmande statistik frodas förstås myterna. Här reder vi ut vad vi faktiskt vet om orsakerna till tumörerna.

Dela
(619)

bröstcancer

Myterna frodas om varför man drabbas av bröstcancer – här reder vi ut vad vi faktiskt vet om orsakerna. Foto: Shutterstock

Drick rödbetsjuice. Släng din vanliga deodorant. Stressa inte! Och undvik för allt i världen socker i kosten …

Det går knappt att öppna en tidning utan att hitta en ny notis om vad som ökar eller minskar risken för cancer. Berättelser om patienter som med hjälp av särskild kost fått sin tumör att krympa till ingenting är särskilt populära.

Annons

På 
andra sidor stormar kritiken mot traditionell cancerbehandling och dess ofta svåra biverkningar. Med så många olika röster om saken – vem ska man tro på?

Niklas Loman är onkolog, överläkare och diagnosansvarig för bröstcancer på Skånes universitetssjukhus och har med sin långa erfarenhet lite distans till nyheter som: ”Åt 2 kg morötter om dagen och blev fri från sin cancer!”

– Det är förstås roligt att det blev så, men man måste vara extremt försiktig med vilka slutsatser man drar om morötterna. I riktig cancerforskning skulle man låtit 1 000 personer med cancer äta 2 kg morötter om dagen, och 1 000 andra personer med cancer utesluta morötter. Sedan jämföra utfallet. I de här enskilda fallen vet vi ju inget 
om de övriga omständigheterna. Om personen samtidigt fick cytostatika eller blev opererad så spelar det förstås in, säger han.

Hormoner är en risk

Så vad vet vi om orsakerna till bröstcancer?

– De stora riskfaktorerna handlar om östrogen- och progesteronbildningen i kvinnokroppen. En kvinna som hinner med många menstruationscykler i livet har en ökad risk för att drabbas, jämfört med en kvinna som till exempel börjar menstruera sent eller kommer i klimakteriet tidigt, och som dessutom gärna får flera barn och ammar länge. Rent krasst, vill man minska risken för att drabbas av bröstcancer så ska man alltså helst få sitt första barn i 18-års-
åldern, och sedan få barn vartannat år fram till 35, och därefter gärna operera bort äggstockarna, säger Niklas Loman.

De riktigt stora cancerriskerna är alltså ganska svåra att göra något åt. Därmed inte sagt att inte livsstilsfaktorerna spelar in.

– Många av hälsoområdena går hand i hand, så alla tjänar 
på en livsstil där man försöker minska sin risk för övervikt, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Men att det blir fler som får bröstcancer tror jag framför allt har med det ökade hormontrycket att göra. Efter hand som kosten blivit mer näringsrik har flickor börjat menstruera tidigare än förut. Tidigare var man också väldigt frikostig med att skriva ut hormonersättning i samband med klimakteriebesvär, och det kan förklara den ökning av cancerfall vi hittar bland kvinnor 
i åldrarna 55 till 70, säger Niklas Loman.

Dödsfallen minskar

Även om man hittar fler fall av bröstcancer i dag, så är behandlingarna mer effektiva och antalet som dör av sin cancer minskar faktiskt. Framför allt har införandet av medicinen Herceptin varit framgångsrikt för vissa typer av bröstcancer med tidigare allvarlig prognos.

Att man i dag även ger cytostatika till patienter som egentligen har en ganska bra prognos, just för att kunna fånga upp de fåtal i gruppen som kommer att ha oturen att få ett återfall, påverkar också cancerstatistiken positivt. Men samtidigt växer kritiken bland dem som får biverkningar av sin medicinering, till exempel hjärtsvikt och lymfödem.

– Det största problemet med onkologisk behandling är ju att det är väldigt svårt att säga vem som kommer att drabbas av ett allvarligt återfall, så därför behandlar man hela gruppen lika. Men vi är mycket medvetna om det här problemet och jobbar hela tiden med att försöka hitta bättre instrument för att välja ut vem som ska få cytostatika. Samtidigt är det helt odiskutabelt så att antalet patienter som blir botade blir större om man ger cytostatika till gruppen, än om man inte ger det, konstaterar Niklas Loman.

Så minskar du 
risken att drabbas!

● Gå på dina mammografiundersökningar. De skyddar inte mot cancer, men leder till att fler fall hittas när prognosen fortfarande är gynnsam. Var också uppmärksam på dina bröst mellan undersökningarna.

● Bli inte överviktig. Fetma gör att levern blir sämre på att bryta ner östrogen.
● Var fysiskt aktiv. 
Regelbunden träning
 har på sistone uppmärksammats som en mycket viktigare skyddande 
faktor än vad man tidigare förstått.

● Överanvänd inte 
hormoner, till exempel i övergångsåldern.

Vad ökar risken för bröstcancer – egentligen?

Cancerläkaren Niklas 
Loman besvarar några vanligt förekommande uppfattningar.

Stress?
– Frågar man vem som helst, ”hur har ditt liv sett ut de senaste åren?”, så hittar man ju svåra saker, och en del är ju övertygade om att ”jag har fått cancer för att jag har varit deprimerad”. Det pågår visserligen 
forskning där man försöker undersöka hur stress-
hormoner kan kopplas till cancerutveckling, men 
detta är ett väldigt 
kontroversiellt område 
där det är viktigt att inte skuldbelägga. Ingen ska känna ”jag har fått cancer för jag har inte varit 
tillräckligt glad”, för så kan man absolut inte säga! Cancerutvecklingen i en cell är väldigt komplex. 
Det är många saker som har gått tokigt när det väl har blivit cancer.

Deodorant med 
aluminiumklorid?
– Vad jag vet är detta 
helt ofarligt och inget man ska vara rädd för alls.

Socker?
– Det finns 
patienter som 
starkt känner 
att de vill utesluta 
socker i kosten, och även om jag inte vet att det finns någon studie som visar att en sockerfri kost minskar 
risken för återfall, så tycker jag alltid det är positivt när patienten visar eget driv.

Hormonersättning 
vid klimakteriebesvär?
– Förr var man väldigt fri
kostig med att skriva ut extra hormoner. I dag är rådet att bara använda det om man har besvär med vallningar, och ha siktet inställt på 
”inte längre än fem år”.

P-piller?
– Det finns en liten riskökning för bröstcancer medan du äter p-piller och ett par år efter, men bröstcancerrisken i vanliga p-pilleråldrar är ju så väldigt låg från början, så om risken i stället för 
1,0 % blir 1,1 % så spelar 
kanske det inte så stor roll? 
Ett kortvarigt bruk av p-piller i den åldern då det är 
relevant ska man inte vara 
rädd för.

Lite statistik

● År 2015 upptäcktes 9 382 bröstcancerfall 
hos kvinnor i Sverige, vilket gör det till kvinnans vanligaste cancersjukdom. Antalet fall ökar 
något varje år.

● Medianåldern vid insjuknande i bröstcancer 
är drygt 60 år. Mer än 80 procent är över 50 år 
när de drabbas. Bara cirka 2,5 procent av bröstcancerfallen beror på ärftliga mutationer.

● Cirka 1 500 kvinnor dör årligen i bröstcancer 
(4 kvinnor varje dag).

Källa: Socialstyrelsen & Cancerfonden

 

Läs mer:

Anna, 45: Att dö var aldrig ett alternativ

Hanna, 40, bytte liv efter bröstcancern

Anette Norberg besegrade bröstcancern


Läs mer om:

Dela
(619)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…