Annons

Annons

Birgit har hittat ett sätt att leva med smärtan

Ungefär 20 procent av Sveriges befolkning lider av långvarig smärta, som påverkar vardagen på ett sådant sätt att det inte går att leva som vanligt. För Birgit har medicinsk yoga och ryggmärgsstimulering varit vägen till en bättre fungerande vardag.

Annons
Med sin Addseat, en rullstol baserad på Segway, kan Birgit ta sig fram med rejäl fart, trots att vänster ben inte fungerar.

Med sin Addseat, en rullstol baserad på Segway, kan Birgit ta sig fram med rejäl fart, trots att vänster ben inte fungerar.

 

Det är juni 2005. Birgit Linna har varit och storhandlat. Bilen är fullpackad med kassar. Hon kör på Genetaleden i Södertälje, från en avfart kommer en kvinnlig bilist som inte ser Birgit utan kör rakt ut trots stopplikt. Smällen är ofrånkomlig.

—Jag minns att jag bromsar, men sedan är allt svart, säger Birgit.

I ambulansen börjar hon känna smärtor från ryggen. Men på sjukhuset ser man inget anmärkningsvärt på röntgenbilderna, och efter en vecka är Birgit tillbaka på jobbet som administratör på en golfklubb, trots ryggsmärtor och svårigheter att hålla både urin och avföring.

— Jag är en sådan som biter ihop i alla lägen, men det höll inte. Skadorna i ryggen gjorde att benen bara vek sig.

Så småningom remitteras Birgit till Stockholm Spine Center på Löwenströmska sjukhuset, en specialistmottagning för patienter med ryggskador. Där konstateras flera frakturer på ryggraden. Hon får träffa ett smärtteam med läkare, sjukgymnaster och kuratorer och bland annat gå i kognitiv terapi. Hon genomgår ett flertal operationer.

Smärtan lever hon med dygnet runt. Hon kan inte längre köra bil, städa, handla eller vissa dagar ens sköta sin hygien själv. Rullstolen blir ett viktigt hjälpmedel i vardagen, eftersom vänster ben inte längre fungerar.

—Ett normalt socialt liv, som att gå på fest, är oftast en omöjlighet. All energi går åt till att överleva smärtorna, säger Birgit.

Under långa perioder tar hon höga doser av smärtstillande mediciner och tvingas ibland åka in akut till sjukhuset för att få smärtstillande sprutor.

—Men jag ger inte upp utan stångar mig blodig för att få vardagen att fungera.

Har kunnat dra ner på medicineringen

I år, elva år efter olyckan, kom förändringen. I januari fick hon en så kallad SCS (spinal cord stimulation. se faktaruta), en elektrisk ryggmärgsstimulering som stör smärtsignalerna från ryggen, inopererad. Via en dosa kan Birgit själv styra styrkan på stimuleringen. Den har gjort att hon kraftigt kunnat dra ner på medicinerna.

—Det har varit en enorm vinst. Jag slipper biverkningar som krångel från magen, och jag behöver inte längre lägga mig på en madrass på golvet när jag kommer hem till folk.

Sedan ett halvår tillbaka går Birgit också på medicinsk yoga för att via andningen träna upp de inre musklerna i ryggen.

—Det hjälper mig att fokusera på andningen i stället för på smärtan. Yogan och den elektriska stimuleringen är en perfekt kombination.

Birgit är sjukskriven och möjligheten att komma tillbaka till arbetslivet är liten, smärtfri blir hon aldrig, och hon får fortfarande skov.

—Man måste få sörja sitt gamla jag, men det går att hitta en ny kropp att leva med. Det gäller att inte bli bitter över sådant man inte klarar utan se det man faktiskt kan göra, säger hon.

I dag åker Birgit med hjälp till affären och väljer det hon vill ha, utan att behöva låta hemtjänsten göra det åt henne. Hon vill ingjuta hopp hos andra som lider av smärta.

—Man får inte ge upp, det finns alltid alternativa vägar till lindring, säger hon.

 

Birgits bästa tips för dig som lider av smärta

1. Tillåt dig att vila och gå undan utan dåligt samvete när du har ont.

2. Sätt upp ett schema och planera vardagen efter din förmåga.

3. Gör något som distraherar – sätt på en film, läs en bok.

4. Gör saker i små portioner och var nöjd med det du klarar.

5. Andningen kan vara ett bra redskap mot smärtan, hitta den teknik som passar dig.

6. Våga använda hjälpmedel och ta hjälp av omgivningen.

 

 

Experten: Kvinnor har mer ont än män

Jan Persson

Jan Persson är överläkare på Funktionsområde smärta vid Karolinska universitetssjukhuset. Här svarar han på frågor om smärta.

Drabbas kvinnor och män i samma utsträckning?

—Kvinnor är överrepresenterade, framför allt vid fibromyalgi, huvudvärk och smärtor i käkarna. Fördelningen var 56 procent kvinnor och 44 procent män bland dem som söker hjälp för sin smärta i en stor europeisk undersökning.

Var sitter smärtan oftast?

—Många söker för smärta i rörelseapparaten, som rygg, knän, höfter och andra leder. Men även huvudvärk och buksmärtor samt smärta orsakad av sjukdom eller skada i nervsystemet, så kallad neuropatisk smärta, är vanligt, något som kan vara en följd av bland annat diabetes eller diskbråck.

När blir en smärta långvarig eller kronisk?

—Om den kvarstår efter tre månader pratar man ofta om långvarig smärta. Men kronisk eller långvarig smärta innebär inte att man måste ha ont resten av livet. All smärta går att behandla på något sätt.

Var kan man få hjälp?

—På alla landets universitetssjukhus finns smärtkliniker med ett team av specialister inom området.

Hur får man livet att fungera trots ständig värk?

—Det gäller att försöka acceptera smärtan och sin sjukdomssituation. Att älta den förvärrar bara det onda. En bra hjälp på vägen kan vara kognitiv beteendeterapi. Men också att se till att ha ett bra socialt nätverk, att vara tillsammans med andra skingrar tankarna på smärtan.

 

Läs mer:

Malin ska lära sig leva med bara ett bröst

Efter operationen kan Helen använda sin hand igen

Så slipper du nattkissandet

 

Text: Kristina Müller

Foto: Stefan Nilsson

Läs också:

Dela
(0)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…