Annons

Annons

Äntligen dags för ESC-final!

Musikfesten är äntligen igång på Malmö Arena! Förberett in i minsta detalj. Absolut ingenting får ändras på vägen, inga överraskningar får planeras. Och så strängt har det varit ända sedan den där jubelkvällen i maj 1985 då Lill Lindfors tappade kjolen i direktsändning. I Hemmets Veckotidning nr 21 berättar hon hur kjol-chocken planerades och hölls hemlig ända in i det sista…

Annons

Åttiotalet var gimmickarnas årtionde. 1984 hade de dansande bröderna Herrey vunnit Eurovisionsschlagern i Luxemburg med guldsprejade skor på fötterna. Året efter fick Lill Lindfors äran att vara programledare för den direktsända finalen från Scandinavium i Göteborg. Det var då hon fick idén att tappa kjolen – ett practical joke som fick hela Europa att tappa andan för några sekunder!
– Jag fick hela tiden frågan om jag var nervös. ”Tänk om det händer någonting!” sa folk. Frågorna gjorde att jag till sist kände att de vill ju att någonting ska hända! De längtar efter något oväntat! Det var då jag fick idén att min kjol skulle låtsasfastna i en utstickande spik. Jag hade gjort ett liknande nummer i en show, i ett dansnummer, förut, säger Lill.

Det var inte bara de 600 miljonerna tv-tittare som tappade andan.
– Det var faktiskt bara åtta personer i produktionen som kände till det. Och Christer Lindarw som sydde upp den rosa rökrocken och klänningen som jag skulle tappa. Det var stort hemlighetsmakeri, och jag tror att jag blev hjälpt av det: Min hjärna roades av att ingen visste vad vi planerade i smyg och det gjorde mig mycket lugnare, säger Lill.
På genrepet dagen innan gjorde alla exakt det förväntade. Klockan tolv på natten samlades sedan ”medbrottslingarna” och repeterade hur klänningen skulle falla när Lill gjorde entré efter pausen.
– En scenarbetare i blåställ satt nedanför trappan och ryckte i en nylontråd. Och tjutet när klänningen sedan föll… det glömmer jag aldrig!

Trots att så få visste finns det fina stillbilder. Charles Hammarsten, mångårig fotograf på Svensk Damtidning, hade fått en vink av Lill om att han skulle hålla kameran beredd.
– Jag ville tipsa Charles som alltid varit schyst mot mig. Däremot hade jag inte berättat det för Lars Wern, min ljudtekniker som jag också var god vän med sedan många år. Han blev riktigt chockad och tyckte att jag borde varnat honom, och det kan jag hålla med honom om i efterhand. Det blev över huvud taget stort rabalder. Överdomaren vände bort ansiktet när jag kom till efterfesten på Rondo, tyckte att jag nedvärderat hela arrangemanget. Men engelsmännen gillade det: ”Vi trodde inte att ni svenskar hade humor!”
Hela historien gjorde att det sedan infördes en sorts Lex Lindfors, att genrepen måste vara exakt likadant som sändningen. Inga överraskningar får göras!
Vad gör du i dag, Lill?
– Jag drabbades av en allvarlig infektion i början av året. Den satte sig på rösten, och länge visste jag inte om jag skulle kunna fortsätta arbeta. Men efter att jag andats in den friska lantluften hemma på Öland i några månader är jag frisk igen. I sommar kommer jag bland annat att sjunga med Sven-Bertil Taube och jag ska göra en jazzturné i augusti. Jag ska också vara med i TV4:s Så mycket bättre. Dessutom försöker jag att umgås mycket med mitt barnbarn Tindra, som är åtta år nu. Vi har jätteroligt ihop!

Fler festivalminnen i tidningen!

Text: Maria Svemark

Foto: IBL, Scanpix, Charles Hammarsten

Läs också:

Dela
(0)

Annons

Annons

Annons


Annons


Annons

Laddar nästa sida…