Annons

Annons

Änglagården är Jessicas revansch!

Efter att ha varit nere på botten och fått hjälp bestämde Jessica sig för att ge något tillbaka. I dag har hon hjälpt över 5 000 familjer – många av dem har fått uppleva ett sommaräventyr på hennes gård!

5
Visa bildspel

/
Änglagården är Jessicas revansch
Änglagården är Jessicas revansch
Änglagården är Jessicas revansch
Änglagården är Jessicas revansch
Änglagården är Jessicas revansch
...
Visa mer

 

Hjärtat på rätta stället. Det har Jessica Wendel, trots att hon själv genomlevt vad som närmast kan beskrivas som helvetet på jorden.

Men vem kan bättre veta hur det är att befinna sig på botten och känna att livet kanske är slut, att den enda utvägen är att ge upp sitt barn och all sin värdighet.

Annons

Jessica var nyskild från sin dotters pappa när hon plötsligt befann sig i en ny relation som snabbt förvandlades till en mardröm. Kärlek förbyttes mot rädsla och skräck.

—Han var kontrollerande, såg till att jag inte hade någon att vända mig till. Han såg till att mina vänner försvann, sedan utnyttjade han min ensamhet. Jag blev isolerad ute på landet och där bröt han ner mig med fysiskt och psykiskt våld. Till slut hade jag ingen självkänsla kvar, berättar Jessica.

Tills det en dag gick för långt.

—Han var arg på mig som vanligt och försökte köra på mig med bilen ute på gårdsplanen flera gånger. När han till slut parkerade sprang jag iväg och ringde min syster. Men det vet jag bara för att hon sagt det, för jag har inget eget minne av det. Jag var så chockad, säger Jessica.

Systern ringde 112 och de fick försöka leta sig fram till Jessica, för hon kunde inte säga sin egen adress. Polisen var på väg, men innan dess hann mannen hota henne till livet igen.

—Jag hade själv ringt upp 112 på något sätt i tumultet och de hörde när jag skrek. När han förstod vad jag gjort, backade han. Sedan sa kvinnan på SOS till mig att bara gå därifrån direkt, gå mot Olofström och då bara gjorde jag det, säger Jessica.

Det gick snabbt utför

Polisen upptäckte henne längs vägen, plockade upp henne och körde tillbaka mot gården för att hämta hennes älskade hund och höra mannen.

Sedan körde de Jessica till ett boende ordnat av kvinnojouren, men hon vågade inte ange mannen som slagit henne blodig.

—Jag var för rädd. Han sökte upp mig och jag blev flyttad till en annan stad och efter det hörde ingen av sig. Till slut fick jag hjälp att bli körd till min mamma, som jag inte berättat något för än, säger Jessica.

Sedan bodde hon hos kompisar och i sin bil för hon ville inte ligga någon till last.

—Det är märkligt hur snabbt det kan gå utför. Innan hade jag haft ett fast jobb, bil som var köpt utan lån och egen bostad. Det mesta jag kunde önska mig. Jag är beviset på att vem som helst kan hamna längst ner i hopplösheten, säger hon.

Hon är också beviset på att det går att komma tillbaka.

—Jag hade bott i en bil och tiggt för att överleva. Samtidigt hade min syster gått bort i cancer och då försökte jag också ta mitt eget liv. Det gick liksom inte att sjunka lägre. Förnedringen var total, säger Jessica.

Men hennes mamma var där för henne och när hon flyttade in till henne för ett par månader blev det början på ett nytt liv.

—Min mamma har räddat mig. Hon är min förebild, för hon har alltid hjälpt andra, berättar Jessica.

Ungefär samtidigt träffade Jessica också nya kärleken Hasse Enoksson, som hon lever med i dag.

—Han jobbade på en bilverkstad och lagade min bil. Vi hade mycket gemensamt och ville båda bo på en gård, berättar Jessica.

Hasse har vant sig

Drömmen blev verklighet i maj 2015 och nu delar de hemmet med tre katter, fyra hundar, två getter, en hamster, tre marsvin, fyra hästar och tre kaniner.

—Stackars Hasse hade aldrig haft djur tidigare, men han har vant sig och gillar dem minst lika mycket som jag, säger Jessica och skrattar.

Mitt i all glädje över det nya livet drabbades Jessica av diskbråck och blev inlagd på sjukhus. Det gav andrum och tid att fundera över framtiden.

—Jag kunde ju inte röra mig, ler hon.

Hon kom fram till att hon ville hjälpa andra familjer som var utan möjlighet att ordna aktiviteter till sina barn. Att bjuda in dem till gården och alla djuren skulle bli ett sätt att ge något till andra, nu när hon kunde.

—Och allt skulle vara gratis. Det var det viktigaste, för en del kan det vara dyrt nog att bara ta sig hit.

Hon la ut en inbjudan på Facebook men inte mycket hände. Hon gjorde om det och då var tiden rätt, precis innan sommarlovet. Inlägget delades över 16 000 gånger och det som var tänkt i första hand som ett engångstillfälle har blivit återkommande. Nu har hon barn på gården var och varannan vecka, fast kanske mest på loven. Jessica har också startat insamlingar av kläder, skor och leksaker.

—Det finns in- och utlämningsställen över hela Sverige, från norr till söder. Det känns fantastiskt att så många bryr sig, säger Jessica.

Hon ler i sommarsolen, stöttar sig på Hasse, båda omgivna av barn och vuxna som hittat till gården. Alla vill berätta hur mycket Jessicas initiativ betytt för dem.

Ellinor Söderström är på plats med maken Marcus och döttrarna Gabriella och Melissa.

—Jessica är fantastisk. Jag tror inte hon vet hur mycket hon betyder för många människor. Vi hittade henne genom Facebook och tyckte bara att det var så fint alltihop, berättar Ellinor.

Marcus nickar instämmande medan han hjälper Melissa upp i sadeln på den lilla svarta shetlandsponnyn.

—Hon har varit rädd för hästar, men nu är hon tuff. Jag har ridit själv så det är kul med samma intresse, säger Marcus.

Michaela och Stefan har med sig barnen Sammy och Cassie. De fick hjälp att hitta en barnsäng till Sammy genom Jessica.

—Han är mycket glad för den, men är lite blyg, skrattar mamma Michaela.

Hon och resten av familjen åker gärna till Jessica för att se på djuren och umgås. Bebisen Cassie får däremot vänta med ridningen ett tag till, men det hindrar inte att ögonen är stora som tefat inför allt runtomkring.

Men det är inte bara barnfamiljer som söker sig till Jessica. Pensionärsparet Britt-Marie och Leif kommer för att prata lite och kanske hjälpa till där det behövs.

—Vi träffade på Jessica när hon var värdinna på en konferens och vi blev vänner, berättar en gladlynt Britt-Marie, som trots både rullator och lite krämpor tar sig fram överallt.

Hjälpt 5000 familjer

Syskonen Melissa och Max har fått med sig mamma Angelica och utforskar det mesta liksom flera andra.

—Totalt har jag haft 33 000 besökare på hemsidan under sex månader, det är inte klokt, skrattar Jessica och inser att det snart kan bli invasion på gården.

—Det är tur att jag har några sponsorer som hjälper till ibland.

Men mest kommer pengarna ur egen ficka och ur eget engagemang. Jessica och Hasse har faktiskt hjälpt över 5 000 familjer på olika sätt.

Hennes lilla sommaräventyr har växt till något mer. Hon både engagerar och hjälper människor och skillnaden däremellan är ofta hårfin. De som skänker leksaker och kläder, ställer upp och stöttar, de känner sig ofta också hjälpta.

—Jag får lika mycket tillbaka som jag ger, intygar Jessica själv. Det har blivit ringar på vattnet.

Själv känner hon att det bara är början.

—Jag åker ofta ut och föreläser. Min historia är viktig, både för dem som befinner sig eller har befunnit sig i samma situation och för de unga som ännu inte insett hur snabbt en förälskelse kan vända om man inte ser varningssignalerna. Jag vill ge hopp, för det finns alltid en väg ut. Det här är min revansch, säger Jessica.

Hon vill bekämpa allt utanförskap och hon tillåter inte att någon känner sig bortglömd på gården. Det är en tuff uppgift hon tagit på sig.

—Jag klarar det med hjälp av Hasse, ler hon och ger honom en kram.

Han skrattar och lyfter upp ett av de besökande barnen på sina axlar.

—Det har blivit bra. Jag trivs med att ha det så här, säger han.

Han får också vänja sig vid att i det närmaste ha en kändis som partner. Jessica kan knappt besöka en matvaruaffär utan att bli igenkänd.

—Det känns lite konstigt, men det tar jag gärna, säger hon.

Sommaren ägnas åt lägerverksamhet, med ponnyridning och fångarna på fortet-lekar.

—Jag har ett fantastiskt liv i dag. Det är långt från det helvete jag genomgick för bara några år sedan och då vill man ge tillbaka. Ge andra en tro på det goda, förklarar Jessica.

—Bara för att jag kan.

 

Om Jessica

Namn: Jessica Wendel, 42 år.
Bor: På en gård i Ösarp utanför Laholm.
Familj: Hasse Enoksson, 42 år, och dottern Ida (som bor hos sin pappa).
Facebooksida: Allas lika värde, www.allaslikavardeidegardenhalland.se.

 

Läs mer: 

En dag satt min mobbare i väntrummet

Spelmissbruket förstörde Cecilias liv

Anki förskingrade 5,1 miljoner

 

Av Susanne Stamming

Foto: Susanne Stamming, privata

Läs också:

Dela
(166)

Annons

Annons

Annons


Annons


Annons

Laddar nästa sida…