Annons

Annons

Älskade päron!

Dela
(0)

shutterstock_166350743_jpg

Vem var greve Moltke, Clara Frijs och Williams? Varför finns det ett päron som heter Conference? Här är historien bakom några kända päronsorter.

Redan på stenåldern åt våra förfäder vilda päron och under antiken började grekerna odla den populära frukten, som är släkt med äpplet. Romarna tog sedan med sig päronen till områdena norr om alperna. Till Sverige kom päronen på medeltiden då de odlades på klostren och i dag finns päronträd i många trädgårdar. Svenska päron säljs under september och oktober, resten av året importeras frukten. Det användbara päronet platsar både på ostbrickan och i desserter och kakor och används till drycker med och utan alkohol.

Annons

 

Alexandre Lucas

Alexandre Lucas

Alexandre Lucas

Uppkallat efter mannen med samma namn som upptäckte detta päronträd i en skog vid Blois i Frankrike på 1870-talet. Sorten kom till Sverige 1910 och är nu mycket vanlig och odlas upp till Mälardalen. Skalet är ljusgrönt till gult och fruktköttet är vitt, saftigt och smältande. Ett dessertpäron som smakar bra till ost och även passar att kokas in.

Williams

Williams

Williams

Detta klassiska päron upptäcktes av den engelske fruktodlaren Richard Williams i Berkshire redan runt 1760. Williamspäron började odlas i Sverige i mitten på 1800-talet. Päronen är stora med saftigt fruktkött och har en smak av kanel. Används ofta till konservering och passar bra i matlagning – och är förstås delikata att äta.

 

Greve Moltke

Greve Moltke

Greve Moltke

Kommer från Thurebyholms gods på Själland i Danmark där moderträdet hittades 1850. Godsets ägare greve Adam Wilhelm Moltke, som var dansk statsminister 1848-52, har gett namn åt päronet. Skalet är gröngult men kan skifta i orange-lila på solsidan. Har en söt och aromatisk smak.

 

Conference

Conference

Conference

Fick sitt namn på en konferens för brittiska päronodlare, British Pear Conference, 1885 då det vann första pris. Päronet som utvecklats på en plantskola i England kom till Sverige 1896. Färgen skiftar mellan grönt, gult och brunt och formen är långsmal. Smaken är söt och påminner om melon. Passar bra på ostbrickan och i desserter.

 

Clara Frijs

Clara Frijs

Clara Frijs

Den danske hovjägmästaren Carlsen hittade flera päronträd i skogen i Skensved på södra Själland i mitten på 1800-talet. På hans förslag uppkallades päronet efter hans hustru Clara Frijs. Det har blankt, skinande grönt skal som sedan blir gult, fast fruktkött och frisk, söt smak. Päronen är mycket ömtåliga och finns bara en kort tid efter skörden i september. De odlas enbart i de nordiska länderna.

 

Beurre Bosc

Beurre Bosc

Beurre Bosc

Namnet kommer från den franske fruktodlaren och naturforskaren Louis Bosc (1759-1828). Beurre är det franska ordet för smör och beskriver päronets mjuka, smältande fruktkött. Dessa päron kallas ibland smörpäron. Gulbrunt till färgen och med utdragen, långsmal form.

 

Packham

Packham

Packham

Är ett våra vanligaste importpäron, som främst odlas i Sydamerika och Sydafrika. Fruktodlaren C H Packham utvecklade päronet i Australien i slutet på 1800-talet och döpte det till Packham’s Triumph (Packhams triumf). Färgen är ljusgul med gröna eller bruna prickar. Ett stort och fint dessertpäron med intensiv söt smak.

 

Nyttiga och näringsrika

Päron innehåller kalcium, magnesium, fosfor, kalium, betakaroten och folsyra. De har en hög jodhalt som är viktig för sköldkörtelfunktionen. Päron är vätskedrivande och innehåller pektin och fibrer som stimulerar tarmen.

 

Päron Belle Hélène

Päron Belle Hélène

Kända päron

Päronsplitt – glasspinne med päronglass och överdrag av päronis som lanserades av GB Glace 1970 och har hängt med i många år. Den har dock lämnat glasskioskerna och finns numera bara i flerpack.

Päron Belle Hélène – klassisk fransk dessert med kokta päron, chokladsås och vaniljglass. Den skapades i mitten på 1800-talet och namnet kommer från Offenbachs operett Sköna Helena. Efterrätten har serverats två gånger på Nobelfesten, 1948 och 2008.

 

Visste du att

  • 600–1 000 ton päron odlas kommersiellt om året i Sverige.
  • Bara omkring 5 procent av päronen vi äter är svenska, resten importeras.
  • Sveriges största samling av päronsorter finns på Balsgård, Sveriges Lantbruksuniversitet, utanför Kristianstad som har ett hundratal olika sorter. Hur många päronsorter som finns i landet är dock okänt.
  • Doyenné de Comice anses av många vara världens finaste päron. Detta franska päron beskrivs som krämigt med en härligt söt smak med inslag av syra.

 

Bästa päronrecepten

Päronkaka

Saftig päronkaka

Behöver du tips på hur du kan ta hand om årets päronskörd? Här kommer några smaskiga recept!

Saftig päronkaka

Päronpaj på nytt sätt

Smarriga muffins med kolafylld choklad

AV ANETTE BÜLOW
FOTO: ALLOVER PRESS, EVA S ANDERSSON, EWERMAN AB, SHUTTERSTOCK, TT


Läs mer om:

Dela
(0)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…