Annons

Annons

Får man låta sexlivet gå i pension?

Att ha sex på äldre dar var tidigare tabu. Idag har pendeln svängt åt anda hållet och vi får reda på att sex kan man minsann ha hela livet. Men om man inte vill? När är det ok att faktiskt pensionera sitt sexliv?

Dela
(23)

sex efter pensioinen

Ingen vill tillbaka till det som var förr, när en kvinnas 50-årsdag sågs som ungefär lika mycket värd att fira som en full sophink, och bara tanken på ett sexliv långt efter klimakteriet betraktades som något djupt onaturligt.

Annons

I dag vet vi att många par upp i riktigt hög ålder fortsätter att njuta av sitt samliv. RFSU rapporterar att den äldsta som hört av sig för sexrådgivning var 94 år gammal!

På äldre dar kanske det inte ser ut precis som det gjorde i 25-årsåldern, men man hittar sina nya sätt att ha det fint på tillsammans, även sedan lederna börjat bråka och stelheten gjort Kamasutra till en liten bok som bättre läggs under ett haltande sängben än används som praktisk inspirationskälla…

– Det sker många kroppsliga förändringar i samband med åldrandet, och för kvinnan händer det ofta tidigare än för mannen. Redan efter klimakteriet kan hon behöva längre tid på sig för att hitta lusten och den är kanske inte heller lika stark längre. Men även mannen får med tiden sin osäkerhet, där framför allt erektionsförmågan blir lite mer opålitlig. Hur man hanterar alla de här förändringarna handlar mycket om hur man har haft det tidigare. De som har haft ett roligt och avslappnat sexliv redan förut tror jag lättare kan acceptera den nya situationen och använda hjälpmedel som får det att funka bra ändå, säger parterapeuten Eva Sanner, som bland annat skrivit böckerna Passionskoden, Kärlek – en handbok och Kåt, glad och tacksam.

Läs mer: 3 vanliga skäl att pensionera sexlivet

Statistiska undersökningar om äldres sexliv visar visserligen att det, jämfört med 1970-talet, i dag är betydligt vanligare att ha ett aktivt samliv efter 70 år fyllda. Men fortfarande är det cirka en fjärdedel i åldersgruppen som varken tycker att sex är särskilt viktigt längre, eller för den delen längre har ett aktivt sexliv, vare sig med någon partner eller med sig själva.

Kroppen förändras

Eva Sanner tror att en vanlig 
orsak är att de kroppsliga 
förändringarna känns svåra att förhålla sig till. Och den som inte känner sig bekväm med sin nya kropp eller med att ha ett öppet samtal om hur man kan anpassa sexlivet, tror hon lättare hamnar i slutsatsen att det nog är dags att sluta med sex.

– Det är många olika känslor som kokas ihop här. Den som drabbas av sköra slemhinnor kanske tycker att ”nej, nu kan jag inte hålla på med det här längre, till och med kroppen säger ju nej!”. Det tror jag är en vanlig anledning till att kvinnor lägger ner. Och visst kan du välja att avstå från sex, men fundera först på vad som ligger i ditt nej. Kanske säger du egentligen bara nej till penetrerande sex, säger Eva Sanner.

Hon poängterar att situationen ”mannen säger nej” förstås också finns i mycket hög grad, något som ofta har med erektionssvikt att göra. Det kan alltså lika gärna vara kvinnan som är den som får sitt sexliv 
pensionerat av sin partner, utan att själv ha valt det.

– Det är ju därför som det här blir lite problematiskt för par. Lever man i en relation så påverkar ens beslut också partnern, och ingen vill att någon beslutar om något så viktigt som sexlivet över ens huvud.

Våga prata

I stället tycker Eva Sanner att ett beslut att avstå från sex måste förekommas av dialog med partnern om vad man känner. Det blir ett naket samtal, existentiella tankar om livet och döden kan också komma upp på bordet. Man kan också dra sig för att inleda det, för man tänker kanske på förhand att det är inte någon idé att prata om det här, att den andra ändå inte kommer att förstå.

– Men min erfarenhet från parterapier är att man ofta tror att man vet precis vad partnern ska säga eller göra, men i stället väldigt ofta blir förvånad. ”Oj, kände du så, det har du aldrig sagt.” Därför tycker jag att man alltid ska våga ta risken att berätta vad man känner. Det innebär ju också att man ger sin partner en chans att påverka sitt beteende, om det nu är något i detta som har gjort att man har tappat lusten, säger hon.

Alternativet, att man i stället bara drar sig undan det sexuella, och kanske rentav börjar 
undvika att gå och lägga sig samtidigt som sin partner, tycker Eva Sanner är mycket mer förödande eftersom man då också pensionerar kramarna, det intima småpratet och njutningen av att bara ligga nära en annan varm kropp. Då tappar man också den emotionella intimiteten och risken finns att man börjar leva parallella liv, vilket innebär en plågsam ensamhet för många.

– Det är en sak att avstå från penetrerande sex, men man behöver inte avstå från all sex och närhet för det, säger hon.

Med andra ord. Pensionera sexlivet om du vill, men inte närheten!

 

 

 

Vi klarar oss inte utan närhet

Människan klarar sig utan sex, men beröring och kroppskontakt är livsviktigt för vår överlevnad. Beröring frisätter må bra-hormonet oxytocin som bland annat gör oss avslappnade, minskar ångest och sömnproblem och lindrar smärta. Därför är det viktigt med kroppskontakt i form av till exempel kramar, huvudmassage, strykningar eller bara genom att hålla handen. Det kan man få av en partner även om man avstår från sexet – eller genom att krama vänner eller barnbarn, ha ett husdjur, gå på dans eller till frissan.

 

Läs mer:

6 anledningar att kramas mera

9 tips som får fart på träningsmotivationen

Är det demens eller  bara vanlig glömska

 

Text: Marina Nilsson

Foto: Shutterstock


Läs mer om:

Dela
(23)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…